bootin - esf.se
Logotyp på utskrifter

bootin

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareKöpings kommun
KontaktpersonCarl Axelson
E-postcarl.axelson@koping.se
Telefonnummer0221-255 30
Beviljat ESF-stöd4 745 188 kr
Total projektbudget8 536 122 kr
Projektperiod2012-08-01 till 2014-12-30
RegionÖstra Mellansverige
In English

Sammanfattning

Projektets målgrupp är Somaliska immigranter. Somalier är den grupp som har svagast förankring på den svenska arbetsmarknaden. Enligt professor Henrik Emilsson beror detta på att många har låg utbildning och eller är analfabeter, en ogynnsam familjestruktur, religions/kulturkrockar och diskriminering. Projektet syftar till att hitta metoder för att kringgå dessa hinder och skapa möjligheter för projektdeltagarna att finna egen försörjning på den ordinarie arbetsmarknaden.

Bakgrund

Till Köping har det under senare år kommit en växande skara flyktingar från Somalia. Av de flyktingar som anlänt till Köping de senaste 4 åren så utgör Somalierna den största gruppen.
Somalier är enligt professor Henrik Emilsson vid Lunds universitet den grupp som har svagast förankring på arbetsmarknaden i Sverige. Förklaringar till den svaga arbetsmarknadsetableringen för somalier som förs fram är bland annat att somalierna kommit som flyktingar, att de mer sällan än andra grupper kan engelska, att många har låg utbildning och eller är analfabeter, en ogynnsam familjestruktur, religions/kulturkrockar och diskriminering.
Några andra slutsatser som Emilsson drar är att

Somalier är den grupp som har svårast att etablera sig på arbetsmarknaden i alla studerade länder och att utanförskapet tenderar att sprida sig till somaliernas barn, med kriminalitet och dåliga skolresultat som resultat.

Den bild av Somaliernas situation i Sverige som Emilsson beskriver stämmer bra överens med Somaliernas situation i Köping. Somalier kommer även fortsättningsvis vara en en stor invandriingsgrupp till Köping – som asylsökande eller familjeinvandrare. Därför är det av yttersta vikt att hitta nya metoder och arbetssätt för att integrera de somalier som redan bosatt sig i området och de nya som förväntas komma. Vad som är ännu viktigare är att förhindra att utanförskapet sprider sig till somaliernas barn. I Köping finns det för närvarande 83 somalier i arbetsför ålder (18- 65 år) som får introduktionsersättning från kommunen. Till detta tillkommer ett antal somalier som anlänt till Köping efter 1 december 2010 och som får etableringsersättning från Arbetsförmedlingen. Den senare gruppen är inledningsvis inte aktuell för detta projekt eftersom de först ska studera klart på SFI. Av de 83 somalierna är 43 kvinnor och 40 män.
I linje med Emilsson rapport har vi valt de två problemområden/hinder som vi vill analysera och försöka hitta lösningar till för att förbättra Somaliernas arbetsmarknadsintegrering på kort och på lång sikt.
1. Analfabetism och låg utbildningsnivå.
I krigets Somalia har det inte funnits något fungerande utbildningssystem de senaste 20 åren. De somalier som anlänt till KAK-regionen de senaste åren har ingen eller mycket låg utbildningsnivå. Grundförutsättningen för att komma in på den svenska arbetsmarknaden är att kunna tala och förstå svenska. Det är mycket svårt att lära sig ett nytt språk om man saknar studievana och ett skriftspråk att bygga inlärningen på.
2. Religions/ kulturkrockar och diskriminering. Ska vi lyckas med integrationen behövs kunskap och förståelse åt båda hållen. Kan majoritetssamhället och minoriteten mötas på halva vägen så går de flesta kulturskillnader och hinder att överbrygga.
Namnet på projektet är Bootin som betyder hopp på somaliska.

ARBETSSÄTT OCH METODER
Mobiliseringsfasen
Under mobiliseringsfasen kommer vi att studera de satsningar som gjorts för målgruppen i andra kommuner. Vi kommer bland annat att besöka projekt Sahil i Eskilstuna och det ESF-finansierade Somalieprojektet i Örebro. Syftet med studiebesöken är att lära av andras erfarenheter, vi kommer att se till att några representanter från målgruppen medverkar i mobiliseringsfasen och finns med på studieresorna.

Vi har för avsikt att under mobiliseringsfasen försöka intressera det lokala näringslivet för projektet. med hjälp av olika företagarorganisationer kommer vi under mobiliseringsfasen att försöka bilda ett nätverk av företag som är beredda att samarbeta med projektet när det gäller praktik, kompetensfrågor och annat.


Genomförande

En viktig faktor för att projektet ska bli framgångsrikt är att samtliga deltagare tidigt kan se och förstå målet med tiden i projektet och kedjan av delmål som leder fram till slutmålet. Redan de första veckorna i projektet kommer deltagaren att få en första handlingsplan och bli informerad om hans/hennes delmål och slutmål och hur vägen dit kan komma att se ut.

Den diskriminering som somalierna utsätts för grundar sig ofta på rädsla för det som är obekant och avvikande. En långsiktig strävan är därför att öka arbetsgivarnas och majoritetssamhällets kunskap om, och förståelse för, den somaliska kulturen, detta i syfte att göra det obekanta bekant och öka acceptansen för det som är avvikande. Detta ska ske genom information på arbetsgivarträffar, arbetsgivarmedverkan på seminarier och sist men inte minst genom att deltagarna får komma ut i praktik hos arbetsgivarna.

Kultur och religionskrockar försvårar somaliernas möjlighet att fungera och bli accepterade på en svensk arbetsplats, en viktig uppgift för projektet blir därför att hitta praktiska lösningar och kompromisser kring de kultur- och religionsyttringar som begränsar Somaliernas möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. Detta ska göras genom att projektpersonalen har en nära och tät kontakt med arbetsgivarna och att man försöker hitta lösningar direkt då problemen uppstår. Den tvåspråkige handledaren blir också en viktig resurs för att undvika missförstånd pga språkförbistring.

Att förbättra deltagarnas förmåga att tala och förstå svenska blir en viktig del av projektet. Vi tänker oss därför att svenskträningen ska ledas av en person med pedagogisk utbildning tillsammans med en tvåspråkig handledare. Den tvåspråkige handledarens uppgift blir att med stöd av pedagogen tillhandhålla modersmålsbaserad alfabetisering för de deltagare som är analfabeter eller har bristfälliga läs och skrivkunskaper. En annan arbetsuppgift för den tvåspråkiga handledaren är att tillhandahålla tvåspråkig svenskundervisning för samtliga deltagare tillsammans med pedagogen. Det mesta av undervisningen ska vara muntlig, grammatik och textbaserad undervisning tillkommer för de deltagare som vill komma vidare och göra SFI-test.

Praktik är en annan viktig del av projektet, inledningsvis syftar praktiken till att ge deltagaren språkträning och en inblick i hur det fungerar på en svensk arbetsplats. För deltagare som kommit lite längre i språkutvecklingen men som ändå inte riktigt står till arbetsmarknadens förfogande syftar praktiken till ge deltagaren yrkeserfarenhet och meriter att söka vidare på. Deltagare som är anställningsbara matchas ut i praktik hos företag med rekryteringsbehov. Arbetsförmedlingens nystartsbidrag och instegsjobb är i dessa fall ett användbart hjälpmedel för att övertyga arbetsgivaren om att låta praktiken övergå i en anställning. Oavsett syftet med praktiken är det viktigt att den håller en bra kvalité. Vi tänker använda oss av två hjälpmedel för att kvaliten ska bli så bra som möjligt. 1. Supported employment, den tvåspråkiga medhjälparen finns vid behov med som ett stöd under en inledningsfas på praktikplatsen, stödet är riktat både mot deltagaren och arbetsgivaren. 2. Arvoderade handledare på arbetsplatserna i syfte att höja handledarnas engagemang för deltagarna.

För att förbättra deltagarnas möjlighet att komma ut i arbete kommer projektet att upphandla kortare utbildningar mot städyrket och vissa industriyrken. Yrkesutbildningarna kombineras med praktik hos företag med rekryteringsbehov.

Målsättning

Efter projekttiden ska:
20 % antal av projektets deltagare ha egen försörjning i form av lönearbete eller studier.
Kommunerna och Arbetsförmedlingen ha en förbättrad kunskap om målgruppens behov och möjligheter.
Nya metoder och arbetssätt för att bättre möta upp målgruppens behov vara beskrivna och implementerade i det ordinarie integrationsarbetet.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Projektet kommer att beakta funktionshindrades möjlighet att delta i projektet. De lokaler projektet använder ska vara väl anpassade för personer med fysiska funktionshinder. Vilket bland annat innefattar toaletter som är anpassade för rullstolsbundna och entréer utrustade med dörröppningsknappar. Vår målsättning är att genom anpassning, kunskap och lyhördhet för olika behov hos deltagarna göra verksamheten tillgänglig för alla som önskar vara med oavsett typ eller grad av funktionshinder.
MOBILISERINGSFAS
Under mobiliseringsfasen kommer projektet att inventera tänkta lokaler för att se hur det faktiskt ser ut med tillgängliheten. I detta arbete kommer projektet att använda de checklistor som har utarbetats av Processtöd Tillgänglighet.

Det enskilda mötet mellan offentliga myndighetspersoner och enskilda är avgörande för en lyckosam insats. De som söker eller tvingas ha en kontakt med myndigheterna är inte sällan i en beroendesituation. Det ställer stora krav på myndighetspersonens bemötande och hållningssätt. Val av ord och beteende kan lätt övertolkas och feltolkas i enskildas utsatta situation, det gäller inte minst invandrare som möter en ny kultur, ny miljö och nya koder. Det är därför viktigt att de myndighetspersoner som kommer i kontakt med invandrare har en kunskap om sociala koder inom olika kulturer och att de också har en insikt i värdet av att möta individer på deras villkor.”


Med hjälp av processtödet kommer projektet att anordna en tillgänglighetsutbildning för projektpersonal och styrgrupp.

GENOMFÖRANDE
Den målgrupp projektet ska arbeta med kommer från ett samhälle där muntlig kommunikation används mer en skriftlig därför kommer projektet att beställa och använda datorer med talsyntes så att deltagarna kan få text uppläst. Vi räknar med att en stor del av projektets deltagare kommer att vara analfabeter, bland dessa kan det finnas personer som är analfabeter på grund av dyslexi. Det är viktigt att projektpersonalen är uppmärksam på detta och lotsar dessa personer vidare till annan specialisthjälp.

Medfinansiärer

  • Arbetsförmedlingen Köping
  • Köpings kommun

Samarbetspartners

  • Företagarna Köping

Kommun

  • Arboga
  • Kungsör
  • Köping