Logotyp på utskrifter

Yrkessvenska för integration genom samverkan

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareKatrineholms kommun, Viadidakt utbildning
Kontaktpersonmikael nyman
E-postmikael.nyman@eskilstuna.se
Telefonnummer016-710 77 75
Beviljat ESF-stöd14 150 488 kr
Total projektbudget35 376 411 kr
Projektperiod2009-08-01 till 2012-07-31
RegionÖstra Mellansverige
In English

Sammanfattning

Projektet handlar om att ge deltagarna språkkunskaper i svenska och yrkesfärdigheter som efterfrågas på arbetsmarknaden som gör att de kan nå egen försörjning. För att hjälpa deltagarna skall en metod användas för att ge deltagarna behövlig kompetens som förbättrar deras anställningsbarhet.

Projektet ska ta fram metod för yrkesutbildning och språkträning för invandrare med liten kunskap i svenska. Genom praktisk handledning på arbetsplatser och språkundervisning i skolbänk. Undervisningen ska utvecklas mot yrkessvenska anpassad efter individens möjligheter att få fast sysselsättning.



Bakgrund

Stora delar av den vuxna befolkningen i arbetsför ålder som vill och kan arbeta står utanför arbetsmarknaden eller arbetar mindre än de skulle vilja. Sammanlagt står över en miljon människor, både kvinnor och män, utanför arbetsmarknaden. För att bryta utanförskapet är det viktigt att arbetsviljan hos alla som vill och kan arbeta tas till vara. Nationella handlingsprogrammet poängterar att särskilt fokus bör läggas på personer i målgruppen med utländsk bakgrund.

Allra längst bort från arbetsmarknaden finns invandrare utan elementära kunskaper i svenska och utan gångbar yrkesutbildning. De saknar vad man inom EU brukar benämna som basic skills, basfärdigheter för att bli fungerande medborgare i ett modernt samhälle. För alla dessa människor saknas det i dag ett alternativt inlärningssätt. Det saknas också en samordning kring det mellan aktuella myndigheter.

Enligt statistik från Arbetsförmedlingen i Katrineholm och Eskilstuna så finns det i dag ca 1544 personer i målgruppen som är registrerade som arbetssökande. Flertalet av dessa för försörjningsstöd.

Detta projekt och dess uppfattning att det är genom kraftiga riktade insatser inom språk och yrkessvenska för invandrare för att de ska komma i sysselsättning tar sin utgångspunkt i det projekt som genomförts i Katrineholm och Vingåker under namnet Yrekssvenska/språkpraktik.

Det var ett tvåårsprojekt vars syfte var att med riktad yrkesutbildning och undervisning i yrkessvenska, ge projektets deltagare möjlighet att bryta utanförskap, integrera deltagarna i samhället och därmed möjliggöra ett närmande till ett riktigt jobb. Projektet var även ett försök att metodutveckla yrkessvenskan, bryta ny mark i den pedagogiska delen av projektet. Syfte att utveckla samverkan och utveckla ny metod för introduktion av invandrargrupper till arbetslivet.

Projektet har bedrivits som ett samverkansprojekt mellan Socialförvaltningarna i Katrineholm och Vingåker, Arbetsförmedlingen och Viadidakt. Ett mål i projektet var att se om en framgångsrik metod kan utvecklas för grupper som har svårt att lära sig svenska teoretiskt och som går att implementera i ordinarie introduktionsarbete med flyktingar och andra invandrare. Då utvecklingstakten i projektet har bromsats upp på grund av att nyckelpersoner valt andra karriärer återstår en del utvecklings och metodarbete.

Till en början fanns stor oklarhet kring hur medverkan från Viadidakt/SFI skulle ske i praktiken. Oklarhet uppstod bland annat om hur elever på SFI skulle läsa svenska och samtidigt utföra yrkesträning och medverka i projektet Yrkessvenska. Bristande förankring inom respektive organisation ledde till olika syn på hur projektet skulle bedrivas och förutsatte därför en tydligare ledning och ett tätare samarbete mellan styrgrupp, projektledning och Åsa folkhögskola än förväntat. En positiv erfarenhet av detta är sidoeffekter genom att det lokala samarbetet mellan huvudmännen har utvecklats t.ex. i form av förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och sfi/introduktionsenheten. Likaså har samarbetet mellan Viadidakt utbildning och Socialförvaltningen utvecklats positivt.

Yrkesbedömningen har börjat genomföras på ett strukturerat sätt i samband med att nya projektledare samt pedagog tillkommit och hittat samarbetsformer som fungerar. Projektet är avslutat nu och vi har uppnått ett samarbete i utveckling mellan Socialförvaltningarna Vingåker/Katrineholm, Viadidakt utbildning (SFI samt introduktionsenheten). Samarbetet behöver intensifieras exempelvis vid ingång/avbrott i projektet där det är viktigt att deltagaren i ett flerpartssamtal får rättssäker information om sitt eget ansvar samt vilka krav som ställs av inremitterande myndighet/organisation.

Delar av projektidén har inte genomförts fullt ut. T.ex. utveckling av yrkesbedömningen hos arbetsgivare, utformning av språktester samt yrkesträning med utbildningsinslag.

Alla samverkansparter är eniga om att projektets grundidé fortfarande behöver utvecklas för personer som behöver en språklig insats på SFI nivå men under delvis andra former än inom dagens SFI. SFI är en undervisningsform som styrs av nationella prov och kursplaner. Förhoppningen är att en modell för yrkessvenska kan utvecklas som påverkar metoderna inom introduktionen generellt
.
Projektet har inte nått klarhet i ett flertal samverkansfrågor. Relationen mellan den obligatoriska SFI undervisningen för nyanlända och yrkessvenska är oklar. Oklarhet finns hur deltagarna skulle läsa svenska och samtidigt utföra yrkesträning och samtidigt medverka i projektet yrkessvenska.

I de fyra kommunerna som står bakom ansökan finns det ett relativt stort antal utlandsfödda människor, som är språksvaga i en omfattning, som gör att dessa inte har möjlighet att bli aktuella för arbeten på den reguljära arbetsmarknaden utan stora insatser.

Slutsatser av förstudieprojektet är att det är en fungerande metod att arbeta med denna målgrupp men att det kräver större resurser och en ökad organisatorisk flexibilitet.

Resurser behövs för att uppnå en kritisk massa av deltagare, företag där praktik kan genomföras, handledare som har kompetens och intresse.

Flexibilitet behövs för att deltagarna har så olika erfarenheter med sig. Vår uppfattning är att för en utveckling av modellen behövs fler kommuner med i samverkan. Med fler kommuner så kan vi nå en flexibilitet avseende svenskundervisning, tvåspråksundervisning och praktisk yrkesutbildning. För att de delarna ska fungera behöver vi bli bättre på samverkan över kommungränserna.

Målgruppen består av invandrare med ingen eller mycket lite kunskaper i svenska. Målgruppen får sin försörjning antingen genom arbetslöshetsersättning eller ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen eller introduktionsersättning enligt lag om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar.

Trots omfattande svenska studier har inte denna grupp kunnat tillgodogöra sig språket med den metod man använder inom SFI undervisningen. Det handlar både om nykomna flyktingar och utlandsfödda personer som vistats i Sverige under lång tid.

Samtliga dessa är i stort behov av att få lära sig det talade svenska språket, via ovan nämnda metod. Det här skall ses som ett första steg mot andra/ytterligare åtgärder/anställningar/studier. Samtliga saknar i dag lämpliga sysselsättningar. De försörjer sig i dag via statliga introduktionsersättningar, försörjningsstöd och beslutade statliga ersättningar inom ramen för arbetsförmedlingens verksamhet. Dessa ersättningar kommer att kvarstå under perioden med yrkessvenska via en språkpraktikplats.

Förtydligande inkommet under beredning:

Rar var ett tvåårigt projekt. Samverkansfrågorna är lösta. I detta projekt har vi identifierat svagheter och styrkor som gör att vi kan införa tvåpråksmetoden med tvåspråkiga lärare från olika språk. Samverkan i tvåspråksundervisningen kväver volymer. Det finns regionala aspekter också. Fyra kommuners läge och näringsliv kommer att leda till utbildningsfokus. I detta projekt finns en stabil personalgrupp med gemensam värdegrund.
Ambition är att antal som faktiskt får arbete kan öka från höga 33 procent. I nuläget vet vi inte vilken pedagogik fungerar för olika grupper. Projektet skall utveckla den pedagogiska erfarenheten som gagnar fler kommuner.


Syfte

Projektet har två syften. Dels att öka arbetskraftsutbudet, dels att utveckla samverkan på lokal och regional nivå mellan kommunernas socialförvaltningar, arbetsmarknadens parter, företag utbildningsanordnare och icke-statliga organisationer.

Detta projekt ska underlätta för personer med utländsk bakgrund att etablera sig i arbetslivet. De bästa vägarna till integration går genom arbete och språkkunskaper. En genomgående linje i regeringens integrationspolitik skall vara att riva hinder och öppna möjligheter. Det behövs en politik som frigör människors inneboende kraft. Det är en politik för större frihet och för ett samhälle som präglas av gemenskap och samhörighet, där ingen grupp ställs åt sidan eller diskrimineras. Behovet av insatser för förbättrad integration är stort mot bakgrund av att den hittills förda politiken inte lett till minskade klyftor mellan olika grupper. Detta projekt arbetar med integration av invandrare. Vi kommer att skapa direktkontakt mellan svenskar och invandrare i en naturlig milj, arbetsplatsen.

Vi vet genom statistik och analyser att andelen äldre i Sverige ökar. Detta är i grunden något positivt, bättre sjukvård och hälsosammare livsbetingelser gör att fler får leva allt längre. Men i kombination med lågt barnafödande innebär det också färre människor i arbetsför ålder. Om inte kraftfulla åtgärder sätts in redan idag kommer arbetskraftsbristen att vara akut inom bara några år. Oavsett den lågkonjunktur vi befinner oss i just nu

En grundläggande förutsättning för en hållbar regional utveckling och konkurrenskraftiga regioner är vidare en långtgående samverkan mellan människor, företag, kommuner och myndigheter. Vi kan också se att om de svenska småföretagen skall kunna hävda sig i konkurrens med betydligt större företag på den internationella marknaden krävs en ökad samverkan dem emellan för att klara höga volymkrav.

Målsättning

Ökning av arbetskraftsutbudet ska mätas genom att titta på hur många projektdeltagare har sysselsättning en månad och sex månader efter att de genomgått projekts språkundervisning.

Resultat av samverkan skall mätas genom att göra ex ante och ex post analyser av möten och aktiviteter av och mellan samverkansparterna. Mätningarna skall föras på kvalitativa indikatorer.

Projektet handlar om att målgruppen inte ska bli kvar i ett långvarigt bidragsberoende och att underlätta vägen till sysselsättning genom förbättrad språkkunskap. All erfarenhet och forskning visar att vägen tillbaks till arbetsliv eller studier blir längre ju längre tid individen varit beroende av försörjningsstöd. . I syfte att nå målen skall projektet dels, förbättra och utveckla språkundervisningen för invandrargrupper som passerat SFI och som är eller riskerar att bli fast i ett långvarigt bidragsberoende och som kräver särskilda insatser, dels utöka samarbetet mellan samverkansaktörer i fyra kommuner för att kunna erbjuda språkpraktik och språkundervisning på ett mer tillgängligt och flexibelt sätt än idag.

All redovisning och utvärdering av projektet skall ha ett jämställdhetsperspektiv. Det betyder att alla variabler och indikatorer är könsuppdelade.

80 % av deltagarna skall anse att de fått bra eller bättre vägledning. Mäts genom enkät. Minst 50 % av projektdeltagarna skulle komma in på arbetsmarknaden genom anställning eller egen verksamhet.

90 dagar efter projekttidens slut skall 50 procent av deltagarna befinna sig i arbete, utbildning eller annan arbetsmarknadspolitisk aktivitet. Mäts genom kartläggning av deltagarnas sysselsättning.

Indikatorer
Antal deltagare som börjat projektdeltagandet.
Antal deltagare med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga som deltagit.
Antal deltagartimmar.

Att andelen inskriva på arbetsförmedlingen eller har inkomststöd har minskat.

Antal deltagare som 90 dagar efter avslutat projekt är i arbete. Utrikes födda samt långtidssjukskrivna särredovisas.

Antal deltagare som 90 dagar efter avslutat projekt är i reguljär utbildning. Utrikes födda samt långtidssjukskrivna särredovisas.

Antal deltagare som 90 dagar efter avslutat projekt har gått till annan arbetsmarknadspolitisk aktivitet. Utrikes födda särredovisas. Antal deltagarna som upplever att möjligheterna att få arbete efter avslutat projekt ökat.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

När vi pratar om funktionshinder menar vi varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässig begränsning av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada, eller sjukdom, fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.

Innan projektet startar kommer projektledaren att säkerställa att lokalerna som skall användas är tillgängliga för alla. Det kommer att vara möjligt för deltagare att medverka i samtal, gruppdiskussioner och informationer genom att projektet tillhandahåller teckentolkning, språktolkning samt ljudslingor eller datahjälpmedel för synskadade. All information om projektet ska erbjudas via olika medier så att alla funktionshindrade kan ta del av det. Projektet har även tillgång till specialstöd för personer med läs- och skrivsvårigheter. Vid behov kan även tolkhjälp användas.

Projektet har ansvar för att öka kunskapen kring bemötande av funktionshindrade likväl som bemötande av andra grupper som kan uppleva diskriminering. Samtliga samverkanspartners arbetar aktivt med jämställdhets- och mångfaldsfrågor som också kommer att genomsyra projektets verksamhet, deltagare och personal.

Bemötande av olika individer har under flera år varit ett prioriterat område där åtskillig kompetensutveckling har genomförts. Kunskap och lärandet kring dessa frågor är av största vikt för hela Viadidakts verksamhet. Möjligheten att överföra kunskap mellan samverkansparternas ordinarie verksamhet från projektet bedöms som stora.

Jämställdhetsintegrering

Resultatet av SWOT-analysen med avseende på jämställdhet medför att projektet innebär att jämställdhetsperspektivet kommer att vara synlig i hela projektets genomförande.

Följande aktiviteter har identifierats som kommer att påverka projektinnehållet. Projektledning och styrgrupp ska genomgå utbildning i jämställdhetsfrågor. Deltagargruppen ska genomgå utbildning i jämställdhetsfrågor. Enkät kring jämställdhetsfrågor till hela deltagargruppen ska genomföras. Könsuppdelad statistik ska presenteras. Analys av enkät och statistik ska ligga till grund för att planering av aktiviteter och metoder. Mentorstödet och verksamheten ska anpassas för att kunna möta de olika behov som kvinnor och män har.

Flexibelt och individanpassad pedagogik och metodik som är anpassad till kvinnor respektive män. Arbeta med goda förebilder när det gäller bryta traditionella könsmönster. Besök av hela målgruppen på arbetsmarknaden både inom traditionellt kvinnliga som manliga yrkesområden. Möjligheter för kvinnor att prova på traditionellt manliga yrken samt för pojkar/män att prova på traditionellt kvinnliga yrken.

Både kvinnor och män ska ingå i projektledning och i övriga arbetet med ungdomar. Jämställdhetsperspektivet ska redovisas och följas upp i uppföljningar och utvärderingar. Bilder och beskrivningar av projektet ska motverka könssterotypiseringar. Jämställdhetsintegrering innebär att jämställdhetsperspektivet ska införlivas i allt beslutsfattande i projektet.

Medfinansiärer

  • ARBETSFÖRMEDLING KATRINEHOLM V
  • Eskilstuna kommun Resursenh för Jobbsök och Jobbförm
  • socialförvaltningen

Samarbetspartners

  • ARBETSFÖRMEDLING KATRINEHOLM V
  • Eskilstuna kommun Resursenh för Jobbsök och Jobbförm
  • socialförvaltningen

Kommun

  • Eskilstuna
  • Flen
  • Katrineholm
  • Vingåker