Vägen ut - esf.se
Logotyp på utskrifter

Vägen ut

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareUppsala km, Kont för barn/ungd/arbetsmarkn
KontaktpersonJohan Westerling
E-postjohan.westerling@uppsala.se
Telefonnummer018-7277208
Beviljat ESF-stöd1 667 506 kr
Total projektbudget1 667 506 kr
Projektperiod2011-08-01 till 2013-07-31
RegionÖstra Mellansverige
In English

Sammanfattning

Ökade kunskaper i att möta och arbeta med människor i utanförskap och att öka deras möjligheter till självständighet och minska deras behov av samhällets stödinsatser.

Bakgrund

Analys av kompetensutvecklingsbehov har skett inom verksamhetsområdet Socialbidrag, Introduktion och Boende (SIB) i Uppsala kommun under perioden oktober 2010 till februari 2011. Resultatet har överförts till ett antal aktiviteter för genomförande. Arbetet med inventering av behov har letts av en arbetsgrupp bestående av representanter från verksamheterna, chefer och medarbetare. Till arbetsgruppen har en referensgrupp med medarbetare från olika enheter funnits med för inhämtande av synpunkter. Diskussioner har även förts med ledningsgrupper (enhetschefer) som i sin tur förankrat bland medarbetare i sina respektive enheter. Förankringen hos medarbetarna har även skett genom arbetsplatsträffar.

SIB har sedan 2006 arbetat med det salutogena perspektivet på ledarnivå. Projekt Salut genomfördes som ett kompetensutvecklingsprojekt med syfte att skapa tydlighet i organisationen om hur ökade kunskaper om jämställdhet, mångfald, tillgänglighet samt ett hälsobringande ledarskap skulle kunna minska sjukfrånvaron. Projektets mål var att skapa en hållbar organisation med nöjda klienter, friska medarbetare samt en ökad samverkan mellan de olika delarna i verksamhetsområdet. Utvärdering av projekt Salut visade att resultatet svarade mot uppsatta mål. Antalet sjukskrivningsdagar sänktes från 9,7% till 6,8%. Flertalet projektdeltagare upplevde ökad kunskap om hållbar utveckling, salutogenes, jämställdhet, mångfald och tillgänglighet. Målgrupp för Salut var ledare och nyckelpersoner. Redan under projekttiden föddes tanken på att utveckla arbetet med ett salutogent förhållningssätt och inkludera alla medarbetare som arbetar med utsatta människor. I deras arbete är det viktigt att ge verktyg för att minska fokus på problem och istället fokusera på de möjligheter som finns. Det salutogena perspektivet innebär att man lägger tonvikten på hälsobringande faktorer, där intresset är mer fokuserat på så kallade "friskfaktorer" än på "riskfaktorer". Begreppet KASAM (Känsla Av SAMmanhang) vilar på de tre byggstenarna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.

Projekt Vägen ut bygger på erfarenheter från projekt Salut men har fokus på kompetensutveckling av den grupp medarbetare som i sin yrkesroll bidrar till att stärka och genomföra intentionerna i Socialfonden och därigenom den regionala planens måluppfyllelse i Östra Mellansverige. Tanken är att skapa bra förutsättningar för medarbetare och utveckla metoder som håller över tid.

De klienter som verksamheterna möter befinner sig på olika sätt i en utsatt position. En hög andel befinner sig i ett långvarigt utanförskap och har aldrig varit ute på den reguljära arbetsmarknaden. Över hälften har varit aktuella för socialbidrag mer än ett år och vi kan anta att antalet och andelen långvariga socialbidragsmottagare kommer att öka. Drygt 70 % av de långvariga socialbidragsmottagarna har utländsk bakgrund och av de nyanlända invandrare som tas emot är omkring 60 % aktuella för fortsatt socialbidrag efter introduktionstidens slut. En vanlig orsak till socialbidrag är ohälsa, både fysisk och psykisk. Många socialbidragsmottagare har också tappat tron på sin egen förmåga till förändring. Det viktiga i arbetet med klienterna handlar därför om empowerment, om att förhindra och bryta utanförskap, om att ha ett folkhälsoperspektiv där livsstilsfrågor, självförtroende och framtidsförhoppningar inbegrips.

Statistiska centralbyråns rapport Statistik över försörjningshinder och ändamål med ekonomiskt bistånd (Redovisning av uppföljning 2010) visar på skillnader mellan kommuner i landet. Rapporten ger en uppfattning om anledningar till varför socialbidrag betalas ut. Rapporten visar att Uppsala ligger över riksgenomsnittet när det gäller försörjningshinder, sociala hinder och språkhinder. Uppsala ligger under riksgenomsnittet när det gäller försörjningshinder arbetslös. Utifrån detta kan vi dra slutsatsen att Uppsalas socialbidragstagare har en svårare problematik än riket i övrigt vilket motiverar behovet av ökade kompetensinsatser hos medarbetarna.

Vi står inför en större utmaning än tidigare. Effekterna av sjukförsäkringsreformen är tydliga för oss. Fler blir utförsäkrade och därmed i behov av ekonomiskt bistånd. Den tidsbestämda sjukersättningens borttagande gör att fler socialbidragsmottagare med speciellt psykisk ohälsa aktualiseras.
En annan omvärldsfaktor är att ett en relativt hög andel av gymnasieeleverna (cirka 25 %) inte fullföljer sina studier. Denna grupp har stora svårigheter att komma in på arbetsmarknaden och blir också i tidig ålder beroende av socialbidrag för sin försörjning.
När det gäller arbetslösa märker vi att färre än tidigare har ett ekonomiskt skydd i form av A-kasseersättning vilket också leder till att de söker socialbidrag. Många av de arbetslösa har svag förankring på arbetsmarknaden som t ex nyanlända invandrare och unga som inte hunnit kvalificera sig för ersättning vid arbetslöshet.

Vad gör vi?
Vi arbetar med att hitta vägar för att effektivisera insatser när det gäller att stärka den enskildes möjligheter och förmåga arbeta eller delta i aktiverande eller rehabiliterande insatser eller utbildning.
Vår väg är att hitta effektiva modeller för samverkan mellan olika aktörer som ska leda till att arbetslösa socialbidragsmottagare ska få del av tidiga aktiverande och rehabiliterande insatser så att risken för långvarigt socialbidragsberoende minimeras.
Vårt uppdrag är att arbeta både med att förhindra och bryta utanförskap.
För att hitta olika strategier för de varierade behov av insatser som krävs är vi på väg att arbeta med en kategorisering av våra arbetslösa socialbidragsmottagare.
Kategori 1: Kan ta arbete omedelbart. Arbetsförmedlingens har ett ansvar i första hand.
Kategori 2: I behov av kompetenshöjande insatser. Arbetsförmedlingen och kommunen har ett gemensamt ansvar.
Kategori 3: Befinner sig längre ifrån arbetsmarknaden och är i behov av samordnade insatser av olika aktörer.
Kategori 4: Inte aktuella för arbetsmarknadsinsatser för närvarande. Väntar i många fall på medicinsk rehabilitering. I stort behov av samordnade insatser
Kategori 5: Omsorgsnivå. Ofta hög ålder i kombination med komplex problematik.

När det gäller kategorierna 1 och 2 har vi en gemensam ingång med arbetsförmedlingen.
När det gäller kategori 3 och 4 vässar vi vår interna organisation samtidigt som vi arbetar med att utöka vår samverkan med de andra aktörerna såväl offentliga som privata genom avtal och i projektform.

Vad ska projektet lösa?
Mot bakgrund av klienternas behov ser vi nyckelbegreppen handlar om empowerment, om att förhindra och bryta utanförskap och om folkhälsa. Kompetensutvecklingsbehovet är självklart beroende av tidigare utbildningsnivå och erfarenhet. För vissa medarbetare handlar det om ny kunskap och kompetens medan andra har behov av att vässa redan befintliga kompetenser. Se vidare bilaga 1. Projektet innebär möjligheten att få genomföra en satsning på strategisk kompetensutveckling för de medarbetare som arbetar nära klienter. Stödet skulle ge erkänsla till verksamheten och bidra till minskat behov av samhällsstöd för klienternas vidkommande.

För att lyckas med vårt utvecklingsarbete är tillgången på kompetenta ledare och chefer en nyckelfråga. Vi har idag en situation med flera chefer på hög nivå som inom en ganska kort tid går i pension.
Vi har nyligen genomfört en medarbetarundersökning där det tydligt framgår att intresset för att göra karriär som chef eller ledare är relativt litet. Medarbetarna ser överhuvudtaget mörkt på sina utvecklingsmöjligheter inom Uppsala kommun. För att göra något åt detta finns behov av att skapa ett rekryteringsprogram som syftar till att främja framtida rekrytering till chef, specialist eller projektledare genom att öka kunskaper och skapa förståelse för ledarskapets förutsättningar och möjligheter.

Syfte

Att bli bättre på att möta och arbeta med människor i utanförskap och att förbättra klienters möjligheter till självständighet och minska deras behov av samhällets stödinsatser.

Målsättning

1)Att minska antalet bidragsmånader för alla ålderskategorier
2) Att öka kunskapen och kompetensen hos medarbetarna om det salutogena perspektivet och specialämnen som alla stödjer deltagarnas arbete med klienter.
3)Att praktiskt visa på hur man kan arbeta med egenmakt i de olika verksamheterna med klienter i fokus.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Projektet kommer att bedrivas i lokaler och med utrustning som är anpassade för personer med funktionshinder. Särskild vikt kommer att läggas på att anlitad projektpersonal och konsulter har erforderliga kunskaper om personer med funktionshinder. Information kommer att anpassas så alla kan ta del av innehållet. Tillgänglighetsperspektivet kommer att finnas med som ett kriterium i upphandling. Med tillgänglighet som begrepp för ett samhälle för alla är vår huvuduppgift att bidra till att bryta det utanförskap många av våra klienter finns. ESF rådets projektstöd kommer att användas för att öka kunskaperna om tillgänglighet.

Jämställdhetsintegrering

Under 2010 har verksamheten genomfört ett jämställdhetsintegreringsprojekt med stöd från Sveriges kommuner och landsting (SKL) med syftet att se till att servicen inom kommunen ser till och tillfredsställer både kvinnors och mäns behov.
Verksamheten har ingått som ett pilotområde i den satsning som kommunen gör för att jämställdhetsintegrera sina verksamheter. Under hösten har chefer, gruppledare och nyckelpersoner fått utbildning i genus, jämställdhet och metoder för att upptäcka och komma tillrätta med ojämställdhet. Det fortsatta arbetet har planerats och ingår i en tilläggsansökan till SKL i februari 2011. Planen är att utbilda fler medarbetare och fortsätta processen att jämställdhetsintegrera verksamheterna vilket medför att projekt Vägen ut naturligt kommer att vara en del av planen.
Inom verksamheten finns även ett jämställdhetsnätverk med representanter från olika enheter. Nätverket arbetar framförallt inåt i organisationen med att lyfta jämställdhetsfrågorna och höja kunskapen. Ett särskilt material (med fakta och värderingsövningar) har utarbetats som används vid enheternas arbetsplatsträffar. I det psykosociala förändringsarbetet för att få ut människor i arbetslivet är det viktigt att beakta både den enskildes förutsättningar men också att beakta otraditionella yrkesval.

Kommun

  • Uppsala