Logotyp på utskrifter

Unga på väg till arbete

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareArbetsförmedlingen Eskilstuna
KontaktpersonCarolin Lillieh
E-postcarolin.lillieh@arbetsformedlingen.se
Telefonnummer010-486 63 66
Beviljat ESF-stöd6 979 171 kr
Total projektbudget14 750 119 kr
Projektperiod2011-08-01 till 2014-06-30
RegionÖstra Mellansverige
In English

Sammanfattning

Unga personer med funktionsnedsättning och med nedsatt arbetsförmåga har särskilt svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Projektet ska leda till att målgruppen genom arbetsprövning ska få ökade möjligheter till en anpassad anställning och därmed en egen försörjning. Projektet ska utveckla ett arbetssätt inom samverkan mellan arbetsförmedling, försäkringskassan, kommunerna samt med arbetsgivarna i företagsringar för att stötta de ungas möjligheter att nå en egen försörjning.

Bakgrund

Projektet riktar sig till unga personer mellan 16-29 år med funktionsnedsättning som har en nedsatt arbetsförmåga. Unga med funktionsnedsättning har särskilda svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Gruppen har behov av extra stöd och samverkan mellan myndigheter samt kommunal verksamhet för att få samma möjlighet som andra ungdomar till en egen försörjning. Projektet har som ambition att rusta deltagarna genom arbetsprövning ute på arbetsplatser för att komma närmare en egen försörjning.
I Socialstyrelsens rapport ”Alltjämt ojämnt” slås det fast att det finns stora skillnader i levnadsförhållanden för personer med funktionsnedsättning och befolkningen i övrigt, denna skillnad är särskilt stor för personer mellan 20-29 år. Detta går emot handikappspolitikens mål som antogs 2000. Bland annat är anknytningen till arbetsmarknaden betydligt svagare för personer med funktionsnedsättning än för totalbefolkningen. Bristen på denna anknytning leder till en svag privat ekonomi vilket riskerar att minska möjlighet aktivitet och delaktighet i samhället.
I fler forskningsrapporter slås fast att gruppen unga med funktionsnedsättning tenderar att öka samt att gruppen har ökat behov av stöd för att etablera sig på arbetsmarknaden. Enligt Sveriges officiella statistik har antalet elever inom särgymnasiet ökat med 29 % mellan år 03-09. Allt fler personer får beslut om daglig verksamhet, ökningen mellan 04-09 var 20 %. I Socialstyrelsens rapport ”Daglig verksamhet enligt LSS” var ökningen för unga personer under 22 år 163 % mellan år 99-06. Enligt Försäkringskassan (avdelningen för analys och prognos, maj 2010) har andelen unga med aktivitetsersättning ökat, från 2005 och fram till 2010 har antalet fördubblats. Enligt Arbetsförmedlingens statistik har andelen personer med funktionsnedsättning utan arbete ökat och andelen i arbete minskat under perioden 2005-2010. För perioden 1998-2008 sjönk sysselsättningsgraden för personer med nedsatt arbetsförmåga från 56 % till 50% (Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden – 4:e kvartalet 2008).
Arbetsförmedlingen i Eskilstna har gjort en förprojektering med medel från Socialfonden under 2010. I förprojekteringen framkom att det finns behov av att utveckla ett arbetssätt för samverkan mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och förvaltningar inom kommunerna. I arbetssättet bör även ingå samverkan med arbetsgivare som är intresserade att erbjuda arbetsprövningsplatser genom en företagsring. Projektledaren har arbetat fram ett arbetssätt enligt ett flödesschema som ökar stödet till målgruppen. Under arbetets gång har projektledaren fört diskussion med samverkansparterna och i styrgruppen runt det tänkta arbetssättet i flödesschemat och gjort justeringar efter dessa diskussioner.
Lärdomar från förstudien
•Det finns ett behov att utveckla ett arbetssätt runt målgruppen som bygger på samverkan mellan arbetsförmedling, försäkringskassan och kommun för att på ett bättre sätt kunna stötta individen i dennes väg att nå en anpassad anställning.
•Det utvecklade arbetssättet ger ett mervärde för individen, att med bibehållet beslut få möjlighet att pröva ut mot den öppna arbetsmarknaden.
•Att det blir en mjukare övergång för individen mellan skola och arbetsliv.
•Det finns skillnader mellan män och kvinnor se jämställdhetsintegrering
•Det finns arbetsgivare som är intresserade att ingå i företagsringar.
Det mervärde det utarbetare arbetssättet ger deltagarna är att de behåller sin kontakt med den verksamhet som den unge har sin ersättning från. Fördelen är en ekonomisk trygghet för ungdomen. Dels behöver inte deltagaren fundera vad som händer med försörjningen under projektets gång, dels kan deltagaren prova ut mot den öppna arbetsmarkanden utan det sker förändringar i det ursprungliga ekonomiska beslutet. Det blir också en bättre sammanhållen process då alla resurspersoner finns med i planeringen och i bedömningen runt individen.
Flödesschemat beskriver ett arbetssätt där en remissgrupp från samverkansparterna lyfter in ärenden till projektet. Efter en gemensam bedömning, eventuellt i samråd med arbetspsykolog, anvisas ungdomen till projketet. Nästa steg blir en arbetsprövning. Innan arbetsprövningen påbörjas klargörs arbetsuppgifter och anpassningsbehov tillsammans med arbetsgivaren och deltagaren. Under arbetsprövningen påbörjas ett bedömningsunderlag och som med jämna mellan rum följs upp som består av en utförlig beskrivning arbetsuppgifter, förmågor, anpassningsbehov och eventuella hjälpmedel. Under prövningen finns det möjlighet att koppla in arbetspsykolog eller arbetsterapeut samt flexibla anpassningsmoduler (FAM). Vid slutet av arbetsprövningen deltar kontaktpersonen för att gemensamt komma fram till en bedömning om deltagaren klarar arbetslivsinriktad rehabilitering inom ramen för Arbetsförmedlingens ordinarie verksamhet. Avslut i projektet görs då deltagaren har tränat sin förmåga till en stabil nivå och anpassningsbehovet är fastställt.
Flödesschemat ska under mobiliseringsfasen provas och följas upp i Eskilstuna med ett mindre antal deltagare i en pilotstudie. Det innebär att samverkan mellan samverkansparterna och arbetsgivarna i företagsringarna ska prövas. Det ger också en möjlighet för projektet att göra förändringar inför ett genomförande. Ett liknade flödesschema med tillhörande företagsringar kommer att utvecklas under mobiliseringsfasen i Flen, Katrineholm och Vingåker. Hänsyn kommer att tas då det gäller lokala skillnader.
Mobiliseringsfasen ska leda till:
•Pilotstudien ska ge viktiga insikter och slutsatser inför ett genomförande.
•Att bygga upp ett flödesschema i Flen, Katrineholm och Vingåker som bygger på lärdomarna från pilotstudien i Eskilstuna samtidigt som det finns utrymme för lokala variationer för att möta de behov som finns i respektive kommun.
•Ett utvecklande av SWOT-analysen som gjordes under förprojekteringen efter de nya kunskaper som fås via pilotstudien samt vid utvidgande av fler samverkansaktörer.
•Att ta lärdomar från arbetsgivarna i företagsringarna i pilotstudien samt bygga upp företagsringar i Flen, Katrineholm och Vingåker. Kunskapsöverföring till arbetsgivarna via seminarium och föreläsningar samt vid uppföljningar av arbetsprövningarna i Eskilstuna.
•Att ge information samt inhämta synpunkter från fackförbund som är knutna till arbetsgivarna inom företagsringarna.
•Att remissgrupper och arbetsgrupper hittar ett bra och utvecklande arbetssätt i respektive kommun.
Genomförandefasen ska leda till:
•Att utveckla ett arbetssätt för samverkan mellan samarbetsparterna och arbetsgivarna i företagsringarna.
•Att tydliggöra roller och partnerskap för målgruppen.
•Att utveckla en större förståelse för varje myndighets möjlighet att stötta målgruppen.
•Att arbeta med jämställdhet genom metoden 4 R
•Att ta in en utvärderare för en lärande utvärdering och arbeta efter den utvecklande kommunikationsplanen för informationsspridning
Varför behövs Socialfondens medel
•Att utveckla ett gemensamt arbetssätt myndigheter emellan är svårt. En sammanhållande organisation kring arbetet iform av ett projekt behövs för att arbeta fram en struktur för arbetet som sedan kan implementeras i ordinarie verksamhet. Projektet möjliggör alltså att ett arbetssätt kan utvecklas som ger en unik möjlighet till samverkan runt målgruppen mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och kommunerna på både chefs- och handläggar nivå.
•Att ge en ökad kunskap och förståelse för samverkansparternas regelverk och möjligheter vilket inte ryms inom ordinarie verksamhet.
•Att ge en ökad kunskap till arbetsgivarna om målgruppen och bygga upp företagsringar där syftet är skapa relationer mellan arbetsgivarna och mot kontaktpersonerna i projektet.

Syfte

Syftet med projektet är att genom samverkan mellan kommunen, försäkringskassa och arbetsförmedling ge unga med funktionsnedsättning likvärdiga möjligheter som andra unga till en egen försörjning genom arbetsprövning.

Målsättning

Projektet ska leda till
•En utvecklad samverkan runt målgruppen vad gäller arbetssätt.
•Att en sammanhållen process byggs upp för att ge rätt stöd till målgruppen och därmed minimera risken för att personen i målgruppen ”hamnar mellan stolarna”.
•Att de unga med funktionsnedsättning är bättre rustade för att ingå i arbetsförmedlingens ordinarie verksamhet.
•Att de unga har genom sin erfarenhet från arbetsprövningen ökat sin anställningsbarhet.
•Bygga upp en god relation med arbetsplatser som genom stöd från projektet är intresserade av att ta mot målgruppen för arbetsprövning.
•Att bygga upp ett arbetssätt som ökar jämställdheten mellan män och kvinnor då det gäller stöd i målgruppen
•Att påverka arbetsgivarna att se målgruppen som en resurs och därmed öka mångfalden i arbetslivet.
•Bygga upp ett bättre arbetssätt i samverkan så målgruppen får rätt stöd vid övergång från skola till arbetsliv samt övergång mellan daglig verksamhet/försörjningsstöd till egen försörjning.
•Projektets ambition är att arbetssättet med samverkan mellan myndigheter och arbetsgivarna ska leda till enkla kommunikationsvägar så arbetssättet kan implementeras efter projekttidens slut.

För att nå denna målsättning är följande mätbara mål tänkta (gäller för de individer som ingår i projektet efter kartläggningsfasen)
•60 % av deltagarna ska gå vidare till arbetslivsinriktad rehabilitering i arbetsförmedlingens regi efter avslutad projekttid
•50 % av deltagarna som går vidare till arbetslivsinriktad rehabilitering i arbetsförmedlingens regi ska ha en anpassad anställning 6 månader efter avslutad projekttid
•Det ska vara en jämn fördelning mellan kvinnor och män i projektet då det gäller deltagande (med jämn fördelning är andelen 60-40)
•Det ska var en jämn fördelning av resurser mellan kvinnor och män, exempelvis vad gäller hjälpmedel

Mätbara kvalitativa mål är:
•80 % av arbetsgivarna ska anse att arbetsprövningen ger individen och arbetsplatsen ett mervärde.
•80 % av deltagarna, bland både kvinnor och män, ska anse att projektet har stärkt deras möjligheter till anställning
•80 % av handläggarna i remissgrupperna ska anse att projektet har bidraget till ett bättre arbetssätt runt målgruppen och givit en insikt i varandras regelverk så ett bättre stöd kan ges till målgruppen.
•80 % av deltagarna i arbetsgrupperna ska anse att projektet har givit ett mervärde för målgruppen och ökat samverkan

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Arbetsförmedlingen arbetar aktivt med tillgänglighet. Detta ska även genomsyra projektet. I Arbetsförmedlingens riktlinjer anges att verksamheten, information och lokaler ska vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. I projektorganisationen finns en bred kompetens då det gäller arbetet med personer med funktionsnedsättning.

Fysisk tillgänglighet
Arbetsförmedlingens lokaler kommer användas vid möten och vid seminarier. Arbetsförmedlingen har anpassade toaletter, hissar samt hörselslinga. Vid större events såsom föreläsningar kommer dessa att ske i andra lokaler. Projektet kommer att ställa krav om tillgänglighet vid upphandling.Vid offertförfrågan kommer Handisams checklista ”För dig som vill arrangera tillgängliga konferenser” användas.

Vid planering av arbetsprövningar kommer den fysiska tillgängligheten tas i beaktande. För att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning finns också olika arbetstekniska hjälpmedel att tillgå. Arbetsterapeuter anställda vid Arbetsförmedlinen kan anpassa en arbetsplats efter individens behov. Även hörsel- och synpedagoger att tillgå. Möjlighet till utbildningsinsatser vid en arbetsprövning finns via så kallade flexibla anpassningsmoduler (FAM). FAM är helt individuell planerad och utgår från individens förmåga och behov för att bli mer anställningsbar.

Tillgänglig verksamhet
Syftet med projektet är att personer med funktionsnedsättning ska få samma möjligheter till arbete som befolkningen i stort. Arbetet i projektet ska alltid utgå från att människor har olika behov och förmågor. Medarbetarna ska ha goda kunskaper om olika funktionsnedsättningar. Under projekttiden finns det möjlighet till kompetensutveckling förprojektmedarbetarna, exempelvis delta i seminarium som arrangeras av ESF. Projektet kommer även att upphandla handledning till medarbetarna om bland annat bemötandefrågor.

Projektmedarbetarna ska ha tidigare erfarenhet av arbete med personer med funktionsnedsättning och kunskap om arbetsmarkandens funktionssätt.

Remissgruppen och kontaktpersonerna ska ha erfarenhet av arbete med målgruppen.

Projektets ambition är också att ge arbetsgivare och handledare på arbetsplatserna en större kunskap runt funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga via seminarier/föreläsningar/workshops. Målet är att arbetsgivare i högre grad ska våga anställa unga med funktionsnedsättning.

Tillgänglig information och kommunikation
I intervjuerna som genomfördes under förprojekteringen framkom att det är viktigt för många att kommunikation och information fungerar på ett tillfredställande sätt. Projektmedarbetarna ska under de första kontakterna med deltagarna bli på det klara med på vilket sätt deltagaren vill få information samt på vilket sätt kommunikation fungerar för individen.

Projektet ska under mobiliseringsfasen se över möjligheterna till en hemsida för projektet. Upphandlingen av denna sida är helt inriktad på att öka tillgängligheten både då det gäller teknik och design.

Under genomförandefasen kommer projektet att fortsätta arbeta med en öka tillgänglighet för pprojektdeltagarna. Projektet kommer att möta personer med olika behov där det krävs individuella lösningar för att minimera hinder. Handisam ska vara en naturlig del i projektet vid planering av exempelvis föreläsningar.

Jämställdhetsintegrering

Den swot-analys som har genomförts under förprojekteringen där projektet har blivit medveten om vikten av jämställdhetsintegrering i hela projektet. I målsättningen kommer jämställdhet mellan män och kvinnor mätas så att inga oförklarade könsskillnader kommer att finnas i fördelning av resurser eller tillgänglighet på annat sätt i verksamheten. Under genomförandet kommer projektet att använda sig av 4 R metoden där bakgrunden är en uppdaterad SWOT-analys kommer upprättas i mobiliseringsfasen. Projektet kommer att använda sig av processtödet jämställdhetsintegrering samt delta i andra seminarier/föreläsningar där jämställdhetsfrågor är i fokus. Projektmedarbetarna kommer även att förkovra sig i litteratur gällande ämnet samt att tid kommer att vikas för kontinuerlig uppföljning.
Statistiken visar att kvinnor är underrepresenterade för att få stöd inom målgruppen. Det visar att det är viktigt för ett genomförande att särskilt bevaka könsfördelningen, att försöka få en jämn könsfördelning. Det kan göras genom att ha ett jämställdhets tänkt i alla delar i projektet samt att diskutera jämställdhet på alla nivåer. Att alltid ha en punkt på dagordningen som berör jämställdhet på styrgruppsmötena. Att vid kontakt med kontaktpersonerna och i remissgruppen som lyfter ärenden till projektet påtala vikten av att försöka hålla en jämn fördelning. En annan viktigt del är att utvärderaren samt processtödjare har med ett jämställdhetsperspektiv vid uppföljningar med de anställda inom projektet. Att projektet använder sig av processtödet ESF Jämt.
Analysen visar att önskat yrkesområde är könstypiskt, det kan leda till att personen på det sättet blir begränsad för möjligheten att få en anställning. Kvinnor finns till stor del inom den offentliga sektorn och män inom den privata sektorn. Inom den offentliga sektorn krävs det oftast utbildning för att få en anställning. För många inom målgruppen är utbildning en stor svårighet att klara. Fler av de kvinnor som intervjuats har en önskan om att få en anställning inom förskola, här finns det krav på utbildning. Det finns även en konflikt mellan att tillgodose personens önskan om yrke och att projektet ska arbeta för att minska könstypiska mönster om yrkesval. Tidigare erfarenheter är att arbetsprövningar fungerar bättre då personen får möjlighet att arbetspröva inom ett önskat yrkesområde. Ett sätt kan vara att ha en bredd i olika yrken och arbetsplatser som kan diskuteras med personen. Att berätta om olika platser, handledare samt tänkta arbetsuppgifter för att väcka ett intresse.
Projektledaren har i förprojekteringen redovisat för styrgruppen, kontaktpersoner runt målgruppen och i LSG den statistik som tagits fram samt analys av intervjuerna. Alla är överens om att bevaka en jämn fördelning i projektet är viktig med utgångspunkt från resultatet. Det gäller för samtliga verksamheter.
Projektets ambition är att det ska vara en relativt jämn könsfördelning i styrgruppen, arbetsgrupperna samt remissgrupperna. Det kan dock vara en svårighet eftersom det är en snedfördelning då det gäller sammansättningen mellan män och kvinnor. Det är fler kvinnor anställda som arbetar med målgruppen, det gäller speciellt på handläggarnivå.

Mobiliseringsfasen
En ny SWOT kommer utvecklas genom att projektet ska söka svar på:
•Om det finns några skillnader mellan kvinnor och män i upplevelse av projektet. Analysen kommer att bygga på intervjufrågor till deltagarna
•Om det finns skillnader mellan män och kvinnor i företagsringarna. Det kan handla om projektmedarbetarna lättare kan ”sälja” in projektet till kvinnliga eller manliga arbetsgivare, om det är könsskillnader bland handledarna i exempelvis antal o.s.v. Analysen kommer att bygga på dokumentation vid kontakt med arbetsgivare, enkäter och vid dialog med arbetsgivarna.
•En analys om det har framkommit några skillnader i resursfördelningen mellan kvinnor och män som deltar. Projektet ska föra uppgifter i form av tidfördelning, beslut om hjälpmedel, antal som träffar specialisterna o.s.v.
•Om det finns svårighet eller om projektmedarbetarna behöver påtala i remissgruppen att det ska vara en jämn fördelning mellan kvinnor och män.
Under mobiliseringsfasen kommer tid att läggas ner i projektorganisationen för jämställdhetsintegrering. Den data som samlas in kommer gemensamt att analyseras samt en lägga upp en planering för ett genomförande. Detta för att projektet ska kunna möta de behov som analysen visar då det gäller jämställdhet. I genomförandet kommer 4 R metoden att användas.
Genomförandefasen
4 R metoden kommer att användas och ska ge en djupare analys genom att arbeta med metoden Trappan. Vid planeringen av detta arbetat kommer projektledaren att boka in processtödet för workshop vid minst två tillfällen. Arbetet kommer att startas i början i genomförandefasen där alla medarbetare i projektet kommer att vara delaktiga. Tid kommer att avsättas för detta arbete dels under starten men också kontinuerligt under projekttiden.

Medfinansiärer

  • AR enheten Eskilstuna
  • Arbetsförmedling Flen
  • ARBETSFÖRMEDLING KATRINEHOLM V
  • Arbetsförmedlingen Eskilstuna
  • Eskilstuna kommun, Arbetsmarknads och familjeförv
  • Försäkringskassan Eskilstuna
  • socialförvaltningen
  • Vård- och omsorgsförvaltningen

Samarbetspartners

  • AR enheten Eskilstuna
  • Arbetsförmedling Flen
  • ARBETSFÖRMEDLING KATRINEHOLM V
  • Arbetsförmedlingen Eskilstuna
  • Eskilstuna kommun, Arbetsmarknads och familjeförv
  • Försäkringskassan Eskilstuna
  • socialförvaltningen
  • Vård- och omsorgsförvaltningen

Kommun

  • Eskilstuna
  • Flen
  • Katrineholm
  • Vingåker