Logotyp på utskrifter

Unga mot Arbete

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasFörprojektering
ProjektägareArbetsförmedlingen Eskilstuna
KontaktpersonCarolin Lillieh
E-postcarolin.lillieh@arbetsformedlingen.se
Telefonnummer010-486 63 66
Beviljat ESF-stöd376 083 kr
Total projektbudget503 083 kr
Projektperiod2010-04-15 till 2010-10-14
RegionÖstra Mellansverige
In English

Sammanfattning

Unga med funktionshinder har särsklt svårt att komma ut i praktik och att etablera sig på arbetsmarknaden. Målsättningen med förprojekteringen är att presentera en sammarbetsstrategi för hur målgruppen ska få service utifrån sina behov, för att genom praktik och lönearbete nå egen försörjning.

Bakgrund

Unga med funktionshinder är en särskilt svår målgrupp som lätt hamnar mellan stolarna och som har särskilt svårt att komma ut i praktik och att etablera sig på arbetsmarknaden. Tanken med denna förprojektering är att genom ett centralt brukarperspektiv med balanserad coachning, uppsökande verksamhet mot brukare, myndigheter och företag skapa metoder/arbetssätt som innebär en förstärkt och mer strukturerad samverkan mellan skola, Arbetsförmedling,Kommunen och Försäkringskassan. Att focusera på målgruppens möjligheter genom attitydpåverkan mot företag, företagsringar och meritportfolio som är beprövade insatser vilka inte använts för den här målgruppen tidigare, men som har visat sig vara effektiva i andra sammanhang.
Enligt socialstyrelsens senaste rapport redovisas att unga män och kvinnor som fått aktivitetsersättning och daglig verksamhet har stigit med 163 % på 7 år och om man bara tar ökningen för unga män så är den 256 % på 7 år. Samtidigt redovisar socialstyrelsen att i hälften av landets kommuner har ingen gått från daglig verksamhet till arbete på fem år.
Det betyder att fler och fler unga människor i Sverige kommer att som 21 åringar hamna i daglig verksamhet och bli kvar där till 65-67 år. För många är det ett alldeles utmärkt alternativ men många personer i gruppen skulle med kloka, samordnade, långsiktiga och individuellt anpassade insatser faktiskt kunna nå ett arbete antingen på den reguljära arbetsmarknaden eller inom den sociala ekonomin. Ett bättre alternativ än daglig verksamhet idag skulle också vara att hamna i ett arbetslivssammanhang som möjliggör en senare övergång till arbete.

Syftet med aktivitetsersättning är att öka förutsättningarna för att förbättra arbetsförmågan.
I förarbetena till LSS (Lagen om särskilt stöd och service) anges också bland annat att övergripande mål bör vara att på kortare eller längre sikt utveckla den enskildes möjlighet till arbete. Försäkringskassan räknar insatsen daglig verksamhet som en aktivitet inom ramen för aktivitetsersättning, men faktum kvarstår att antalet personer som går vidare från daglig verksamhet till arbete är nästintill obefintligt.

En studie har genomförts vid Umeå universitet där man har gjort en uppföljning av elever från fyra kommuner som gått ut gymnasiesärskolans nationella program.
Resultaten från tre av kommunerna visar att elever som går i en särskola där kommunen aktivt jobbar med samverkan och med information till arbetsgivare tycks ha större möjligheter till arbete på den reguljära arbetsmarknaden än elever i kommuner där det inte finns något sådant samarbete.

Elever som slutar gymnasiet och som bedöms stå till arbetsmarknadens förfogande är
hänvisade till arbetsförmedlingen. Af Rehab finns som en rådgivande och utredande funktion för de personer som bedöms ha någon form av arbetshinder. Arbetsförmedlingen har ett antal olika stöd att sätta in t ex lönebidrag mm. Trots dessa arbetsmarknadsstöd är det svårt att få tillträde till arbetsmarknaden för många. Detta kan leda till långa perioder av arbetslöshet och de negativa följder som kan komma av att inte ha ett arbete t ex missbruk, kriminalitet och sociala svårigheter.

För dem som inte bedöms ha förmåga att ta ett arbete på den öppna arbetsmarknaden finns möjligheten att via försäkringskassan söka aktivitetsersättning (förut kallad förtidspension/sjukbidrag) som efter 30 års ålder omvandlas till sjukersättning. Dessa personer har möjlighet att efter avslutad skolgång gå vidare till kommunens Dagliga verksamhet. En mycket liten del av dessa kommer att slussas ut på arbetsmarknaden. (Källa: Socialstyrelsens lägesrapport 2007)

Aktivitetsersättning på heltid för unga innebär en stor kostnad för staten. De individer som får ersättningen tidigt i livet riskerar att befinna sig inom bidragssystemet under lång tid, i många fall resten av livet. För dem som beviljats sjuk- och aktivitetsersättning i slutet av år 2006 beräknades statens betalningsåtagande uppgå till 566 miljarder kronor. (Källa: Socialstyrelsen)

Antal elever i gymnasiesärskola, samt unga som nybeviljats aktivitetsersättning
och antal unga med daglig verksamhet enligt LSS, förändring över tid angivet i procent.

År 2000 2002 2004 2006 2006
_____________________________________________________________

Gymnasiesärskola 5 100, 6 200 7 100 8 200 +61 %
Aktivitetsersättning 3 000, 4 000 4 500 6 000 +100 %
Daglig verksamhet 730 1 200 1 500, 2 000 +174 %

Källa: Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning, Socialstyrelsens lägesrapport 2007

Unga med funktionshinder är i dag en eftersatt grupp och deras behov att finna, få och behålla ett arbete får inte alltid berättigat stöd från samverkande myndigheter. Antalet elever med diagnostiserade inlärningssvårigheter har de senaste åren ökat, både vid gymnasieskolor och gymnasiesärskolor och tendensen visar att ökningen kommer att fortsätta. En annan tydlig tendens är att de psykiska och neuropsykiatriska diagnoserna ökar i målgruppen.
Övergången från skola till arbetsliv är en kritisk tidpunkt för unga med funktionshinder. Antalet unga med aktivitetsersättning har ökat kraftigt på senare år och det finns ett ökat inflöde i kommunens dagliga verksamhet. För vissa ungdomar har aktivitetsersättning under en tid varit en adekvat insats. Alltför många tenderar att få tiden i aktivitetsersättning förlängd utan att möjligheterna på arbetsmarknaden prövas.
Erfarenheterna visar att många av elever inte är mogna för arbetsmarknaden efter skolan och därför har svårt att etablera sig i en anställning. Många är i behov av fortsatta stödinsatser, vilket förutsätter en bättre samordning av i samhället befintliga resurser för att ge ungdomar rätt stöd vid rätt tillfälle.
Unga som beviljats aktivitetsersättning och LSS-insats kan under en period ha behov av kommunens dagligverksamhet för att träna upp sin arbetsförmåga. Det är viktigt att dessa unga ges möjlighet att pröva sina förutsättningar för arbete och egen försörjning.
En del av problembilden, när det gäller målgruppen Unga med funktionshinder, är att få till en sammanhållen process i den yrkesinriktade rehabiliteringen för funktionshindrade elever under och efter skoltiden. Många elever har under skoltiden varit ute i någon form av praktik som ibland fungerar bra och kan leda till en anställning. Men i många fall krävs fortsatta utrednings- och arbetsprövningsinsatser för att nå egen försörjning. Det är dessa inledande prövningsplatser som i hög utsträckning i dag inte finns att tillgå och detta är i många stycken förödande för målgruppens möjligheter att komma vidare mot ett arbete. Målgruppen Unga med funktionshinder är helt beroende av lämpliga prövningsplatser för att dels testa den egna förmågan i en reell arbetssituation och dels som en möjlighet att marknadsföra sig själva. Dock är det så att de flesta i målgruppen inte klarar av att ackvirera prövningsplatser själva, utan måste ha hjälp med detta.
Sammantaget medför detta ökade behov av samordnade insatser under/efter skoltiden, samt under tiden ungdomarna finns i daglig verksamhet.

Varför behövs Socialfondens medel.
Myndigheternas ansvarsområden är på ett sätt tydliga i arbetet med målgruppen. Men för att få till en myndighetsgemensam satsning runt målgruppen krävs det något mer konkret att utgå ifrån.
Det krävs alltså medel från Socialfonden för en förprojektering, samt för att komma i gång med ett strukturerat myndighetsövergripande samarbete omkring målgruppen via ett genomförandeprojekt.

se även Övrig information, under rubrik bilagor.



Syfte

Målsättningen med ett kommande genomförandeprojekt är att unga med funktionshinder ska få samma möjligheter som andra arbetslösa ungdomar till praktik och egen försörjning. Individen kommer hela tiden att vara i centrum och ett utvecklat samarbete med olika företag kommer att vara utomordentligt viktigt. Deltagarna kommer att ges ingångar till arbetslivet via lämpliga praktikplatser, individuella handlingsplaner och individuella meritportföljer.

Målsättning

Målet med förprojekteringen är att presentera ett övergripande förslag på hur målgruppen på bästa sätt ska få service efter sina behov för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden, samt att skapa förutsättningar att nå nästa steg - ett genomförandeprojekt. I detta ligger en utvecklad samverkan runt målgruppen, vad gäller omfattning, metoder, samt säkerställa partnerskapet och synliggöra rollerna mellan myndigheterna inom den arbetslivsinriktade rehabiliteringsprocessen.

Den långsiktiga målsättningen är:
- Att undersöka om målgruppen får rätt stöd vid övergången från skola till arbetsliv.
- Att undersöka möjligheterna för övergång från daglig verksamhet/försörjningsstöd till egen försörjning.
- Att undersöka vilket stöd målgruppen behöver i sin strävan att skapa strategier och rutiner med fokus på arbetslivet.

Den kortsiktiga målsättningen med förprojekteringen är:
- Att genomföra djupintervjuer med 20 presumtiva deltagare, 10 kvinnor och 10 män.
- Att arbeta fram ett marknadsföringskoncept att användas vid kontakterna med företag.
- Att ordna med en föreläsning gällande bemötandefrågor kopplat till arbetslivet.
- Skapa kontakter med företag för en utformning av företagsringar (inneha ett nätverk av företag som är knutna till förprojektet och sedan arbetar vidare i ett genomförandeprojekt).
- Att arbeta fram en strategi för utbildning av handledare vid kontaktföretagen.
- Att genomföra två seminarier där 10 personer ur målgruppen(5 kvinnor och 5 män), samt myndighetsrepresentanter, resurspersoner och företagsrepresentanter deltar.
- Att styrgruppen har tre uppföljningar av arbetet under förprojekteringen.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Lokalerna kommer att vara utformade så att ingen ska vara utestängd från deltagande i projektet på grund av sitt funktionshinder.
Organisationen besitter en hög kompetens när det gäller personer med olika slag av funktionshinder relaterat till arbetsmarknaden. Vilket gör att vi kan säkerställa en hög kvalitet och ett professionellt individuellt bemötande vid både förprojektering och genomförandeprojekt. Kartläggningen kommer att genomföras genom individuella samtal av professionella handläggare, med gedigna kunskaper inom handikappområdet. Förutsättningen för projektet är därför rekrytering av personal till projektet som har gedigna kunskaper inom området och erfarenhet av bemötandefrågor kopplat till målgruppen.
Tillgängliga yrkeskategorier:
- Arbetsförmedlare med specialistkompetens inom handikappområdet.
- Arbetspsykologer
- Arbetsterapeuter
- Socialkonsulenter
Under förprojekteringen finns det en ambition att föra en dialog med processtöd för tillgänglighet som en förberedelse inför ett genomförandeprojekt.

Kommun

  • Eskilstuna