Logotyp på utskrifter

Ung möjlighet

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareArbetsförmedlingen i Motala
KontaktpersonOlivera Isak
E-postolivera.isak@arbetsformedlingen.se
Telefonnummer010-486 46 33
Beviljat ESF-stöd8 531 307 kr
Total projektbudget21 838 658 kr
Projektperiod2008-11-01 till 2012-06-30
RegionÖstra Mellansverige
In English

Sammanfattning

Det övergripande målet med projektet är att minska den totala arbetslösheten bland ungdomar. För att nå detta vill vi utveckla och förstärka metoderna för samverkan omkring ungdomar i Motala/Vadstena. Ungdomarna ska få en större kunskap om samhälle och arbetsmarknad, för att tydliggöra vikten av att ha ett bra beslutsunderlag när de ska välja utbildningar och yrken. En viktig del är att vidga synen på yrkesval, ur ett könsperspektiv. Vi avser att kartlägga och kvalitetssäkra metoder och verktyg, som ungdomar kan använda som stöd inför sina beslut om framtida yrkesval. Ungdomarna kommer bland annat att själva få utvärdera befintliga verktyg, som används i väglednings- och jobbsökningssammanhang. Ambitionen är också att alla de vuxna som i sin yrkesutövning möter ungdomar, ska ha en större gemensam kunskap om arbetsmarknaden och dess behov.

Bakgrund

Genomförande:
Arbetsmarknadsrådet* i Motala /Vadstena har under hösten 2007 identifierat ett antal problemområden på arbetsmarknaden. För att lösa de problemen vill vi pröva att arbeta på ett nytt sätt - närmare varandra med ungdomars övergång till arbetslivet i centrum.

Ett förprojektet har pågått under 2008 01 10 - 2008 06 - 10. En arbetsgrupp - under Arbetsmarknadsrådet - med deltagare från Arbetsförmedlingen, Motala och Vadstena kommuner har träffats vid 10 tillfällen för att gemensamt verifiera att de problem som lyfts fram av Arbetsmarknadsrådet, är adekvata samt att gemensamt processa fram ett nytt angreppssätt. En grupp med Teknikarbetsgivare i Motala/Vadstena samt If Metall i västra länsdelen har kontinuerligt fått rapporter om arbetets framskridande. Deras synpunkter har kontinuerligt vävts in modellen. Även Arbetsmarknadsrådet har fått återkommande rapporteringar.

Förprojektet verifierar att det finns behov av att utveckla:
- insatser för att underlätta ungas inträde på arbetsmarknaden, för att förhindra utanförskap
- arbetsmarknadens yrkesinnehåll måste lyftas fram och marknadsföras
- att ta vara på ungdomars kunskaper och erfarenheter för att utveckla en modell som underlättar övergången mellan studier
och arbetsliv
- kunskapsöverföring om hur ungdomarna ser på samhälle och arbetsliv, vilka erfarenheter arbetet med ungdomarna
har genererat tidigare, framgångsfaktorer i olika organisationers arbete för fortsatt förändringsarbete
- nya samverkansformer - mellan de olika aktörerna, arbetsförmedling, kommuner, arbetsgivare och fackliga
organisationer
- att öka kunskapen om vikten av balans i livet mellan arbetsliv, kost, motion och hälsa
- stimulera till kompetensutveckling utifrån den enskildes utvecklingsbehov och arbetsmarknadens behov
- ungdomarnas närvaro i yrkeslivet för att ge ungdomar tillgång till det vardagsnära informella lärandet



Problemen som identifierats och verifierats i förprojektet är följande:

1. Hög arbetslöshet - Västra Östergötland Motala/ Vadstena har den högsta ungdomsarbetslösheten i länet (vid något tillfälle den högsta i landet) och så har det varit under flera år. Ungas arbetsmarknad är väldigt konjunkturberoende. De är generellt sätt de första som får lämna arbetsplatsen vid en konjunkturnedgång och eftersom konjunkturen nu är på väg att försämras är det viktigt att göra insatser - nu. Motala kommun har tidigare drivit ett projekt "Ung Resurs" som nu är en del i ordinarie verksamhet. Detta medför att i stort sett alla ungdomar som befinner sig utanför arbetsmarknaden är kända och registrerade. Det kan vara en delförklaring till de höga talen, en annan anledning kan även vara att många ungdomar har valt en inriktning i gymnasiet som inte är gångbar på arbetsmarknaden. Enl. OECD har Sverige mycket låga resultat i övergången från gymnasieskola till arbetsliv i jämförelse med andra länder. Genomgång av de som är arbetslösa visar att det är få som har ett yrkesinriktat gymnasieprogram. Vi tror också att många elever inte ser kopplingen utbildning - arbete och därför avbryter utbildningen innan den är slutförd. Det kan bero på att samverkan mellan skola och arbetsliv inte är utvecklad i tillräcklig omfattning. Gymnasiekompetens utgör för flertalet yrken en minimigrund för att komma ut i arbetslivet. Eftersom unga saknar arbetslivserfarenhet och referenser till tidigare arbetsgivare är utbildning och ett bra betyg särskilt viktigt.
SCB har i en studie visat att mer än hälften av elever som "hoppat av skolan" (inom några år) ångrar att man inte slutförde studierna. Forskare har även verifierat att en långvarig arbetslöshet i unga år ( i inträdet på arbetsmarknaden) generellt leder till en sämre utveckling på arbetsmarknaden för individen, för i stort sett all framtid.

Vi tror att arbetslösheten skulle minska om fler elever valde ett yrkesinriktat gymnasieprogram.
Vi tror att färre elever skulle avbryta sina gymnasiestudier om eleverna var mer insatt i hur arbetsmarknaden ser ut och vilka krav som finns i arbetslivet.

2. Arbetskraftsbrist - Många arbetsgivare i Motala och Vadstena uppger att de har svårigheter att rekrytera kvalificerad arbetskraft på gymnasienivå. Länsarbetsnämndens senaste prognos visade att 50 procent av industriarbetsgivarna angav svårigheter att rekrytera kompetent arbetskraft. De arbetstillfällen som finns i Motala Vadstena utgörs till stor del av industri- teknik- och vårdarbeten, yrkesområden som alltmer kräver en gedigen yrkesutbildning. Problemet är att dessa yrken inte har så stor dragningskraft på ungdomar. I jämförelse med rekryteringsbehovet är det alltför få ungdomar som väljer att utbilda sig mot dessa yrken. Det mest akuta problemet finns inom teknikområdet. Branschrådet Teknik** har prognosticerat länets arbetskraftsbehov inom tekniksektorn under de närmaste 5 åren och kommit fram till ett årligt rekryteringbehov på ca 2000 personer. För närvarande utbildas mindre än hälften av dessa. Det innebär att inflödet av ny kompetens är begränsad samtidigt som en stor del av arbetskraften kommer att lämna arbetsmarknaden av åldersskäl. Samtidigt är samhället mycket beroende av att teknikindustrin lever vidare inom vår region. I detta sammanhang utgör de arbetslösa ungdomarna en stor resurs för arbetslivet och tillväxten i samhället.

Vi tror att större kunskap om arbetsmarknad och kontakter med näringlivet skulle medföra att fler elever sökte sig till yrkesinriktade gymnasieprogram som speglar arbetsmarknadens behov.

3. Behov av uppföljning och värdering av befintliga vägledningsinstrument. Utgångspunkten är att det är kontakter och referenser som underlättar ingången på arbetsmarknaden. Hur stöder vägledningsinstrumenten detta idag? Hur arbetar skola och arbetsförmedling med kontaktskapande verksamhet för att ungdomar ska få dessa kanaler. Hur hjälper man ungdomar att bygga dessa kanaler? Hur uppfattar ungdomarna stödet och hur vill de ha stödet utformat?

Vi tror att ungdomar att har förutsättningar att själva medverka i utvecklingen av studie - och yrkesvägledningens verktyg och metoder.

4. Otillräcklig kunskap om arbetsmarknaden - Arbetsgivarnas krav på kompetens, ansvar och motivation har skärpts under senare år och stämmer inte överens med ungdomarnas utbud av kompetens. Detta verifieras bl a av Branschrådet Teknik. Till skillnad från de äldre så prioriterar de unga bra lön och lönerutveckling, medan arbetsgivarna ser till motivation, ansvar och erfarenhet. Nålsögat är den första anställningen, som utgör referens för ytterligare etablering. För unga är just denna anställningen svårast att få.
Bristande kunskaper om arbetsmarknaden ger minskade valmöjligheter. Ökade kunskaper ger större möjligheter till bättre val både utifrån individens specifika förutsättningar och arbetsmarknadens yrken och efterfrågade kompetenser. Det krävs sannolikt även vissa attitydförändringar gentemot vissa branscher, vissa yrken på arbetsmarknaden.

Vi tror att större kunskap om arbetsmarknaden minskar risken för ungdomars utanförskap. esterande delar finnes att läsa i akten enär denna ruta är tecken begränsad.

Syfte


- att minska ungdomsarbetslösheten
- att utveckla vägledningen (utöka beslutsunderlaget) inför inträdet på arbetsmarknaden
- att skapa en modell inför övergången mellan skola och arbetsliv i samverkan med ungdomarna



Exempelvis genom;
att arbeta för att ungdomarnas beslutsunderlag inför gymnasie- och yrkesval utvecklas
att öka kunskapen om och förståelsen för de olika medverkans aktörernas uppdrag
att stärka samverkan mellan offentliga aktörer och arbetsmarknadens parter
att påverka den könssegregerade arbetsmarknaden
att förhindra utanförskap på arbetsmarknaden
att kunskapen som finns om den enskilde ungdomen tas till vara i arbetet från olika myndigheter
att ungdomar utvärderar de metoder som finns för att välja yrkesinriktning




Målsättning


Kvantitativ uppföljning:
3 månader efter start – inom tre månader ska minst 60 procent av projektdeltagarna påbörjat arbete, utbildning eller praktik
Max 10 procent avbryter av andra skäl än de som angivits ovan



Kvalitativ målsättning
Efter fullföljd projekttid är målet
att 75 procent av ungdomarna anger att samhället utgjort ett stöd i övergången till arbetsliv
att 90 procent av ungdomarna anger att de fått bidra till utvecklingen av olika vägledningsverktyg och metoder
att 75 procent av ungdomarna anger att det kommit närmare ett arbete eller utbildning
att 90 procent av ungdomarna anger att de har fått större kunskap och förståelse om hur arbetslivet fungerar
att 75 procent av ungdomarna anger att de fått större kunskap om vilka krav och förväntningar som finns från arbetsgivarna
att 50 procent av ungdomarna anger att deras framtida yrkesroll blivit tydligare

Den kvalitativa målsättningen följs upp både i början och i slutet av resp. ungdoms projekttid. Dessutom görs en uppföljning 6 månader efter start - avseende en kartläggning av var ungdomar befinner sig och 12 månader efter start - avseende en kartläggning av var ungdomar befinner sig

Detta kan ske bland annat genom intervjuer, mail, telefon. Projekthandläggargruppen har som uppgift att kartlägga nuläget i starten av projektet, med avseende på de mål som satts upp för mätning.
Vi avser att koppla in processutvärderare som kontinuerligt utvärderar projektet.

Kommentar: I kommande ansökan under programområde 1 är avsikten att ha motsvarande målsättning för arbetsförmedlingen, kommunerna, fackliga organisationer och arbetsgivare.


Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Projektet kommer att nyttja lokaler som är tillgängliga för alla – dvs även för personer med en funktionsnedsättning.
Vi kommer att nyttja Arbetsförmedlingen kontakter med HSO(handikappföreningarna i Östergötland), för att tillsammans med dem värdera och granska lokaler, material och arbetssätt är tillgängligt utifrån olika funktionsnedsättningar. Arbetsförmedlingen har tillgång till kompetens(ex arbetsterapeut) där ex anpassning av arbetsplatser, utprovning av hjälpmedel finns tillgängligt. Dessutom finns det insatser(Hadar) upphandlade, som kan nyttjas för utredning av behov inför exempelvis praktik, utbildning och arbete.

I ungdomarnas kontakter med arbetsgivarna är tillgängligheten för funktionshindrade ett av inslagen att kartlägga.


Jämställdhetsintegrering

Arbetsgivare kommer att besökas. Frågor kommer att ställas om hur många män resp. kvinnor som arbetar på den besökta arbetsplatsen. Yrkesinnehåll och yrkeskrav. Frågor kommer också att ställas om arbetsgivaren är intresserad av att ta in arbetskraft av ev. underrepresenterat kön. Denna information kommer att nyttjas i vägledningssammanhang. Diskussioner om yrkesval, yrkesinnehåll kommer finnas som en röd tråd genom alla moment genom hela projektet.

Transnationellt samarbete

-

Medfinansiärer

  • Arbetsförmedlingen i Motala
  • Socialkontor

Samarbetspartners

  • Socialkontor

Kommun

  • Arboga
  • Askersund
  • Boxholm
  • Degerfors
  • Eskilstuna
  • Fagersta
  • Finspång
  • Flen
  • Gnesta
  • Hallsberg
  • Hallstahammar
  • Heby
  • Hällefors
  • Karlskoga
  • Katrineholm
  • Kinda
  • Knivsta
  • Kumla
  • Kungsör
  • Köping
  • Laxå
  • Lekeberg
  • Lindesberg
  • Linköping
  • Ljusnarsberg
  • Mjölby
  • Motala
  • Nora
  • Norberg
  • Norrköping
  • Nyköping
  • Oxelösund
  • Sala
  • Skinnskatteberg
  • Strängnäs
  • Surahammar
  • Söderköping
  • Trosa
  • Vadstena
  • Valdemarsvik
  • Vingåker
  • Västerås
  • Ydre
  • Åtvidaberg
  • Ödeshög
  • Örebro