Logotyp på utskrifter

UNIK 16-24 - om ungas vägval till arbete

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareNVU
KontaktpersonGöran Wänglöf
E-postgoran.wanglof@nvu.se
Telefonnummer0223-44357
Beviljat ESF-stöd3 248 664 kr
Total projektbudget7 923 568 kr
Projektperiod2011-05-02 till 2014-04-30
RegionÖstra Mellansverige
In English

Sammanfattning

UNIK riktas till ungdomar i åldrarna 16-24 år utan gymnasiebehörighet och/eller fullständiga slutbetyg från gymnasiet, som är i eller riskerar hamna i utanförskap. Utifrån varje unika deltagare skapa flexibla, pedagogiska och långsiktiga möjligheter/insatser för ett kommande inträde på arbetsmarknaden, i studier, starta eget eller annan planering. Insatserna ska i så stor utsträckning det är möjligt utveckla dessa insatser med hänsyn till och med respekt för den lokala arbetsmarknadens kompetensbehov och arbetsgivarnas tid genom samordning av aktörer med liknande insatser.

Utveckla samverkan och flexibla modeller som tillgodoser målgruppens och arbetsgivarnas behov och förutsättningar
Utifrån individens intressen/förutsättningar skapa unika upplägg där självkänslan stärks i kombination med praktik/studier under max 12 mån.
Utveckla samarbete med arbetsgivare från olika branscher med kompetensbehov.
Utveckla möjligheten att i projekt visa på tydliga socioekonomiska vinster

Bakgrund

Under våren 2010 förstudien "Ung Företagsamhet i Norra Västmanland". Resultaten visade på tydliga behov av förstärkande insatser för att minska ungdomsarbetslösheten i Norra Västmanland. Målgruppen var ungdomar i åldrarna 16-24 år utan fullständiga gymnasiebetyg som stod långt ifrån arbetsmarknaden. Målgruppen bestod av ca 2500 ungdomar varav lite fler män än kvinnor. Utav dessa var ungefär 700 i olika åtgärder, mer än 400 inskrivna på arbetsförmedlingen och ca 60 saknade slutbetyg från gymnasiet. Gymnasieformen 2011 skärper behörighetskraven ytterligare vilket vi bedömer kommer förvärra situationen ytterligare.

Kartläggning identifierade följande insatser som var helt eller delvis riktade till målgruppen: vanliga gymnasieprogram, Komvux, Ung Företagsamhet, Arbetsförmedlingens ungdomsgaranti, en skrivarstudio för hjälp med CV, Navigatorcentrum (en väg in flera vägar ut för ungdomar) och ett flertal projekt som avslutades 2010. En satsning som stack ut var Utbildningslinjen där 10 ungdomar i åldrarna 17-18 år får delta i ett program där ungdomars självkänsla förstärks med hjälp av en modell som kallas 7-TJUGO samtidigt som en kombination av praktik och studier erbjuds. Detta drivs i liten skala inom ramen för Navigatorcentrum i samverkan med det verkstadstekniska företaget Systemair i Skinnskatteberg. Programmet visar på bättre självkänsla, bättre betyg och att flera redan fått fast anställning på företaget efter avslutad praktik. UNIK är en vidareutveckling av utbildningslinjen.

Varje individ i UNIK oavsett kön, etnicitet, funktionshinder, sexuell läggning eller trosuppfattning ska ha möjlighet att delta i projektet. Det ska arbetas fram olika modeller som kan möta olika behov och intressen för att uppnå detta, erbjuda konceptet till flera deltagare (och äldre) och göra detta i samverkan med arbetsgivare i flera branscher (även att starta eget och praktisera hos offentliga aktörer) som sedan kan integreras i mer omfattande och långsiktig verksamhet på Navigatorcentrum i direkt samverkan med regionala arbetsgivare och skolan. Resurser finns inte idag att arbeta fram dessa modeller eller att ta emot fler. Arbetsgivarna står samtidigt även inför stora pensionsavgångar och behovet är stort att rekrytera lokalt. Detta projekt kan matcha ungdomar med arbetsgivare och således kontakt mellan tillgång och efterfrågan I förstudien testade vi idéerna på en fokusgrupp och av de som tillfrågades fanns ett stort intresse att delta. Arbetsgivarna behöver få mer information om UNIK för att minska trösklarna till deltagande. Även samverkanspartners var positiva gällande förstudiens förslag som beskrivs i mer stolpform nedan.

Integrerad mobiliseringsfas/uppstartsfas månad 1-4
Denna information/moment behöver uppdateras/utföras innan projektet kan välkomna deltagare.
- målgruppens storlek,sammansättning, utbildning kön/ålder (inkl. jämställdhetsSWOT)
- befintliga motivations- och utvecklingsinsatser (även projekt)
- samverkan och inkludera nya i samverkansavtal (även projekt)
- medfinansiering till genomförandefasen med avtal
- förslag och budget till genomförandeprojektets insatser
- nya och uppdatera befintliga arbetsmodeller och inled nya kontaktytor utifrån målgrupp 16-24 år, jämställdhet, tillgänglighetsaspekterna, individens förutsättningar, intressen, behov samt arbetsgivarnas behov, möjligheter och verktyg som behövs för att ta emot en praktikant och validering.
- Informationsmaterial (tillgänglighets/jämställdhetsaspekter både riktat mot ungdomar och arbetsgivare)
- Säkerställa alla ungdomars möjliga deltagande i UNIK genomförandefas
- Upphandling och uppstrukturering av lärande utvärdering
- Preliminär rapport junioch slutrapport aug till ESF för snabbt beslut om fortsättning.

Genomförandefas månad 5-36
Projektet anpassar insatserna efter individen där olika flexibla kombinationer av studier, praktik och/eller eget företagande kopplat till olika branscher erbjuds. Möjligheterna ska samtidigt spegla arbetsgivarnas behov av kompetens så att det är tydligt vilka branscher som har möjlighet att erbjuda anställning efter praktiken är klar. Utvecklade arbetssätt testas och vidareutvecklas med lärande utvärdering genom att:

- Finputsa arbetsmodeller och kontaktytor utifrån 16-24 år, jämställdhet, tillgänglighetsaspekterna, individens förutsättningar, intressen, behov samt arbetsmarknadens behov och möjligheter
- Utveckla modell för hur mindre arbetsgivare kan ta emot ungdomar
- Behovsanpassad samverkan/möten med arbetsgivare i olika branscher/offentliga aktörer
- Löpande information och uttagning av deltagare i direkt samarbete mellan befintliga aktörer med riktade insatser mot målgruppen, var 3e månad (process och gruppstorlek tydliggörs i mobiliseringsfasen)
- Löpande samordning av aktörer/initiativ med inriktade insatser till målgruppen
- Betygsättning/validering av moment på praktikplatsen – löpande
- Handledarutbildning för arbetsgivare före praktikstart (färdigställs i mobiliseringsfasen)
- Utveckla mentorskap – ungdom till ungdom
- Informationsmaterial (tillgänglighetsaspekter hemsida, tryckt information mm)
- Lärande utvärdering och strategiskt påverkansarbete i nära samverkan kopplat till alla faser och deltagare

För att låta ungdomen få en riktig chans att komma in på arbetsmarknaden där arbetsgivaren och praktikanten får en chans att lära känna varandra samtidigt som individen hinner läsa upp sina betyg alternativt läsa in kurser arbetsgivaren kräver för anställning är det bra att ha lite längre praktikperioder. Under en längre period på max 12 mån kan praktikanten arbeta upp ett förtroende, få gå bredvid och lära sig verksamheten samt få arbete eller en god referens om arbetsgivaren inte har möjlighet att erbjuda anställning. Får personen arbete kan programmet avbrytas direkt. I förstudien utvecklades ett grundförslag baserat på utbildningslinjens nutida arbetssätt för att ha en modell att utgå ifrån i de operativa insatserna. Även kortare program ska dock kunna komplettera längre om behov/intresse finns och deltagarna kommer ut i arbete med hjälp av det.

Modellen inleds med fyra obligatoriska introduktionsveckor med 7-TJUGO metoden. Metoden stärker självkänslan direkt hos individen och hos individen i grupp.”Det som är starkt i hjärtat blir starkt i handling” är mantrat då UNIK utgår från individens vilja och intressen. Introduktionen inleds med att en personlig handlingsplan sätts samman i samtal mellan deltagaren och coachen. Olika övningar i hälsa, livskvalitet, jämställdhet, kommunikationer och relationer i kombination med samhällsinformation är centrala delar. Utifrån dessa svar tar olika sökaktiviteter och praktikmatchning vid. I mobiliseringsfasen har kontakter upprättats med olika arbetsgivare inom olika branscher vilka sedan deltagarna kopplas ihop med i en intervjuliknande situation. Individen är själv aktiv tillsammans med coachen. 1 dag per vecka är avsatt för uppföljning och reflektion. När en matchning funnits utser arbetsgivaren handledare till ungdomarna och dessa får en inblick i vad 7-TJUGO metoden för att kunna bemöta och stötta ungdomarna på bästa sätt. Efter att intro är avklarad startar praktik/starta eget/studier tiden resterande max 11 mån. Beroende på intresse och behov kan deltagaren praktisera 1-4 dagar och studera 1-4 dagar i veckan. Under denna tid träffar projektledaren arbetsgivaren en gång per termin för avstämning om inget akut behov uppstår då kontakt givetvis tas direkt. Detta upplägg anpassas beroende på möjligheterna att ta emot praktikanter. Eventuellt kan en person praktisera på två olika företag eller två olika förvaltningar. Deltagaren för löpande loggbok/dagbok med reflektioner från praktikplatsen och har uppföljning och stöd av sin coach. Reflektionerna tas löpande omhand och integreras i hur programmet bäst kan utformas för att nå maximal effekt i en lärande utvärdering.

Syfte

Att:

utifrån varje enskild individs intressen, förutsättningar och behov (oavsett kön, etnicitet, funktionshinder, sexuell läggning eller trosuppfattning) skapa flexibla, pedagogiska och långsiktiga möjligheter/insatser för ett kommande inträde på arbetsmarknaden, i studier, starta eget eller annan planering.

i så stor utsträckning det är möjligt utveckla dessa insatser med hänsyn till och med respekt för den lokala arbetsmarknadens kompetensbehov och arbetsgivarnas tid genom samordning av aktörer med liknande insatser.

Målsättning

För att nå fram till målgruppen och arbetsgivare, uppnå en långsiktigt hållbar planering för individen måste dessa insatser vara lättillgängliga informationsmässigt och flexibla i sin utformning för att varje individ oavsett kön, etnicitet, funktionshinder, sexuell läggning eller trosuppfattning ska ha möjlighet att delta i projektet och komma ut på arbetsmarknaden, studier, starta eget eller annan planering. Pågående pensionsavgångar och de kompetensbehov dessa lämnar efter sig i vakanskedjorna och de möjligheter detta innebär för ungdomarna ska i största möjliga mån tydliggöras i detta projekt.

Det är viktigt med samordning av kontakter riktade mot arbetsgivarna för att inte ”springa sönder” dem och riskera att de stänger dörren helt. För att få långsiktig finansiering även efter projektets slut måste finansiärer och övriga samhället lätt få se vilka effekter dessa insatser har på ungdomarnas mående och framsteg samt vilka minskningar i kostnader detta innebär för samhället. Dessa mål är viktiga att uppfylla till viss del innan ungdomarna välkomnas in för att sedan vidareutvecklas löpande i projektet. För att nå dessa effekter beskrivna nu tror vi att följande mål är centrala att uppfylla:

- Utveckla nya och uppdatera befintliga arbetsmodeller och säkerställa alla ungdomars möjliga delaktighet i förhållande till jämställdhet, tillgänglighet, målgruppens förutsättningar, intressen och behov. Initiera och utveckla samarbeten kopplade till dessa och behovsanpassa de verktyg som behöver användas för maximal effekt.

- Undersöka arbetsmarknadens kompetensbehov och möjligheter till delaktighet. Identifiera samverkan med nya branscher/offentliga aktörer såsom administration, handel, barnomsorg, sjukvård, tillverkande industri samt mfl. Koppla ihop utefter deltagarens önskemål.

- I så stor utsträckning det är möjligt samorda aktörer med riktade insatser mot målgruppen via styrgrupp och löpande möten.

- Ta fram informationsmaterial riktat till målgruppen och arbetsgivarna utifrån tillgänglighetsperspektivet och jämställdhetsintegrering.

- Löpande arbeta med att säkerställa att projektet arbetar rätt med hjälp av lärande utvärdering. Lärandet i projektet stärker deltagarna löpande och ämnar visa både nutida som framtida deltagare, arbetsgivare, samverkanspartners och finansiärer de direkta vinster som detta projekt kan skörda. Utifrån detta arbeta med strategiskt påverkansarbete löpande i projektet.

När dessa modeller är framtagna och/eller vidareutvecklade och samverkan med fler arbetsgivare i olika branscher är upprättade välkomnas ungdomarna in i projektet. Då insatserna vänder sig till de som (enligt nedan) saknar olika element/verktyg för att ”komma loss” i sin egen utveckling är det viktigt att ha individuella insatser tillsammans med gruppaktiviteter och att verkligen ha den tid det krävs för att nå fram. Därför är det obligatorisk närvaro i det fyra veckors introduktionsprogram med 7-TJUGO utbildningen som ämnar stärka självkänsla och självförtroende innan praktiken startar och även parallellt med den.

- Minst 30 ungdomar per år i de tre kommunerna deltar (totalt minst 90 ungdomar under projekttiden)
- Att uppnå en jämn fördelning mellan könen i antalet programplatser som finns i programmet (45/45)

Av antalet deltagare ska:
- 100 % fullfölja 7-TJUGO utbildningen

- 60 % fullfölja hela programmet (alt. fått jobb, studier eller annan planering)

- 70 % må bättre

- 100 % av deltagarna ska få intyg/referens/betyg på genomförda moment

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

I förstudien studerades tillgänglighetsaspekterna i sociala företag. Projektgruppen har genomgående i förstudien tagit del av material och information som fokuserar och tar hänsyn till olika slags funktionsnedsättningar och övriga exkluderande faktorer. Det som är bra med sociala företag är att här kan alla arbeta 100 % av sin förmåga och arbetsuppgifterna samt den fysiska miljön anpassas och utformas efter individens förmåga utan att tumma på kvaliteten i levererad tjänst. Detta lade grunden och inspirerade till att föra in samma tankegång i detta projekt.

Tillgänglighet kan lika mycket handla om psykiska funktionshinder såsom fysiska och ibland kan det till och med vara svårare med psykiska funktionshinder då de inte syns utanpå. Många i målgruppen har särskilda behov som är en direkt anledning till utanförskapet och att finna kompletterande insatser som kan motivera och stärka dessa individer som i många fall har gett upp är ett huvudmål i projektet. Varje individ kan uppfylla sina drömmar så länge de får satsa på det som intresserar dem oavsett fysiska eller psykiska funktionshinder. Följande direkta insatser kopplas till tillgänglighet för alla oavsett kön, etnicitet, funktionshinder, sexuell läggning eller trosuppfattning.

Dialog har ägt rum med Processtöd Tillgänglighet, Handisam gällande UNIK. Utifrån denna dialog kommer en utbildning i tillgänglighet att genomföras med projektledning, styrgrupp och nyckelpersoner i mobiliseringsfasen. Befintlig förstudie kommer att uppdateras efter Handisams checklistor och råd gällande lokaler, information, kommunikation och allmän tillgänglighet såsom bemötande, ledarskap och värderingsfrågor. Samarbetet med Handisam fortsätter vid ytterligare ett tillfälle i genomförandefasen med att utbilda nyrekryterade projektmedarbetare. Det finns budgeterade medel för utbildningsmaterial, tolk och andra poster för att se till att tillgängligheten blir så bra den kan bli genom hela projektet. Efter att grunden är lagd i samarbete med Handisam fördjupas arbetet med 7-TJUGO metoden på individnivå enligt följande.

Introduktionsveckorna 7-TJUGO och löpande i programmet tar upp tillgänglighetsaspekter såsom jämställdhet, jämlikhet, kränkningar/diskriminering/trakasserier samt mobbing och hur vi behandlar och bemöter varandra är hörnstenar i detta. (se avsnitt om jämställdhet) Dessa frågor är inte bara integrerade i projektutvecklingens olika faser, hos projektmedarbetarna (då samtliga ska gå 7-TJUGO) i framtagning av information, hos deltagarna och hos handledare utan även löpande hos projektmedarbetarna för att hantera/reflektera över frågorna. Här kommer den lärande utvärderingen in där resultatet av tankarna hos deltagare och företag kopplas samman med insatser såsom kompetensutveckling för att ständigt få så effektiva insatser, ett så positivt och förstärkande klimat i projektet som möjligt.

Specialpedagoger kommer att knytas till projektet beroende på behov och utbildade lärare som kommer engageras har vana och kompetensen i frågorna. Även utrymme i budgeten för undervisningsmaterial som ämnar underlätta individens deltagande i projektet ingår. Lokalen där projektet kommer att hålla till är i marknivå och rörelsehindrade kan lätt ta sig in via ramp och röra sig i lokalerna då dörrarna är breda, inga trösklar finns och tillgång till hiss finns.

Att använda olika metoder som kan komplettera varandra är ett exempel för att nå fram och få fram allas åsikter (vissa vågar inte prata inför andra), intervju (vissa har läs- och skrivsvårigheter mm) och det är i generella ordalag viktigt att individanpassa verktyg och tillvägagångssätt efter behov. Även information kommer att anpassas utefter informativ och kommunikativ tillgänglighet - alla ska kunna ta del av informationen/projektets insatser oavsett funktionshinder såsom exempelvis att informationen ska vara lättläst, tolk ska finnas tillgänglig vid behov, ha en talfunktion och kontraster används vid information på hemsida etc. Konkretisering av detta tas fram i mobiliseringsfasen med hjälp av Sommardesignkontoret Fagersta Norberg som är en satsning där universitetsstudenter inom olika kompetensområden anlitas för att ta fram koncept som uppdragsgivaren vill ha framtagna. I detta material integreras tillgänglighetsprinciperna och blir samtidigt en grund för all marknadsföring som ska till inom projektet.

En annan del för att nå fram kan vara tanken ”ungdomar till ungdomar”. För att nå samtliga i målgruppen kan vuxna ( speciellt de utan insider kunskap i hur det är att ha funktionshinder) ha svårt att nå fram. Därför kan det vara bra att engagera ungdomar som varit i samma situation och göra dem direkt delaktiga att vara med och påverka innehållet i projektet, sitta med i styrgruppen och även informera om sina egna erfarenheter av programmet till blivande deltagare och därmed praktisera direkt i projektet till viss del. Detta kan i sin tur ha effekter på att stärka tillgängligheten då välkomnandet blir ungdom till ungdom och ett möjligt mentorskap kan integreras i detta. Frågan ställdes till fokusgruppen i förstudien och där var två av tre intresserade att vara med och hjälpa till. Hur detta ska utformas och med vilka utvecklas i genomförandeprojektet tillsammans med ungdomarna.

Jämställdhetsintegrering

Befintlig ettåriga förstudie behöver uppdateras innan nedanstående område kan bekräftas och eller uppdateras. Nutida tankar från tidigare förstudie har tidigare även beskrivits under bakgrundsavsnittet gällande jämställdhetsintegrering och det är samma information som nedan och som kommer att uppdateras och analyseras under mobiliseringsfasen. Utifrån nutidsbilden av målgruppens könsmässiga sammansättning, hur grupperna är fördelade på olika insatser samt hur jämställdhets SWOT analysen. Resultatet av detta arbete kommer sedan att föras in i detta avsnitt och uppdatera hur genomförandefasen ska arbeta med dessa frågor. För att säkerställa projektets väg kommer processtöd i jämställdhet att användas under mobiliseringsfasen. Mycket av arbetet inom detta område är redan färdigställt vilket innebär att insatsen inte kräver lika omfattande resurser för att färdigställas.

Jämställdhetsaspekterna var direkt centrala i både förstudiefasen och även i framtagningen av ramarna kring genomförandeprojektet. Aspekterna har varit närvarande i framtagningen av projektet gällande statistik (marginell skillnad mellan könen på några tiotal personer kommunvis), i hur insamlingen av information från målgruppen gjordes (tjejerna ville inte prata i grupp i samma utsträckning som killarna så vi fick jobba med enkäter samt individuella samtal i större utsträckning för att fånga upp allas åsikter) samt att skillnader i killar respektive tjejers intressen och yrkesval skiljer sig generellt sett vilket det behövs skapas utrymme för. Med andra ord - på alla sätt säkerställa att både män och kvinnor kan delta i projekte på lika villkor.

Dessa fakta har vi tagit med oss in i UNIK med hänvisning till att statistiken behöver uppdateras och tydliggöras kopplat till könens fördelning i olika insatser och gällande skillnader i utbildning/betyg för att enkelt kunna stämma av om projektet (som tänkt) påverkar statistiken och i så fall på vilket sätt. En jämställdhets SWOT analys kommer även att genomföras som en aktivitet i mobiliseringsfasen. Efter dialog med ESF Jämt har vi även lagt in fyra tillfällen av kompetenstutveckling gällande jämställdhetsintegrering. I mobiliseringsfasen har vi en basutbildning som kommer att genomföras med projektpersonalen, projektägaren och stygruppen. I genomförandefasen kommer projektet upprepa basutbildningen i jämställdhetsintegrering för ny personal och sedan arbeta utifrån 4R metoden under handledning av ESF jämt vid två tillfällen där även utvärderaren kommer att följa arbetet. (Representation, Resurser, Realia och Realisera)Detta för att säkerställa att projektet kontinuerligt arbetar rätt utifrån de skillnader och likheter som finns könen emellan. Även information/marknadsföringens olika insatser ä direkt kopplade till detta arbete - hur utformar vi broschyrer som talar till kvinnor och män? Hur väljer vi ut bilder - vad kommunicerar dessa? Vi har integrerat jämställdhetsintegreringen i målen genom att sätta 50/50 på deltagandet - detta ska även det undersökas kopplat till hur storleken på gruppen ser ut och säkerställas i mobiliseringsfasen.

Kommunerna i norra Västmanland är gamla bruksorter vilket speglar fördelningen mellan kvinnor och mäns arbetsplatser i olika delar av samhället. Män arbetar generellt sett inom industribranscherna och kvinnorna till största del i offentlig sektor. Arbetsgivarna ser gärna fler sökande av det motsatta könet för att få en mer balanserad könsfördelning i arbetsstyrkan. Vid praktikmatchning ska alltid möjligheten finnas och uppmuntras att våga testa på otraditionella yrken som kanske inte är vad en kvinna/man vanligtvis skulle välja i vår region. Som det är i skrivande stund på Utbildningslinjen finns endast ett alternativ att välja vilket begränsar valmöjligheten och tillvaratagandet av intresset hos individen kopplat till könet. Dessa aspekter ska således integreras i de modeller som ska finslipas och utvecklas i mobiliseringsfasen just för att det är avgörande att projektet lyckas lyfta och nå deltagarnas drivkraft oavsett vilket kön deltagaren har. Dock har vi valt att i projektet behandla jämställdhet som en bland flera lika viktiga frågor för att individen ska må bra. Nedan följer en översikt av hur det ena integreras i det andra under program UNIK och introduktionsveckorna för deltagare och arbetsgivare.

Introduktionen i programmet kommer att arbeta med hur deltagaren mår utifrån sin egen situation, sina egna tankar och val. Detta för att få bäst förutsättningar för en långsiktig planering och bättre hälsa/mående. Samtlig personal, deltagare och handledare i projektet kommer att diskutera jämställdhet och hälsa i genomförandeprojektet i olika former för att bemöta varandra på bästa sätt. Bland annat kommer deltagarna att få delta i kurser att inkluderas i introduktionen av 7-TJUGO som tar upp frågor såsom jämställdhet, jämlikhet samt kränkningar/ diskriminering/ trakasserier med mera. Inom området hälsa behandlas även frågor kring sömn/vila, stress, motion och kost mm. Handledarna går även en kortare introduktion innan de tar emot ungdomarna där dessa områden inkluderas som konkretiseras i mobiliseringsfasen. Samtlig personal i projektet kommer att genomgå 7-TJUGO utbildningen samt även andra kompetensutvecklande insatser beroende på vad utvärderingarna löpande visar. (se vidare under avsnittet utvärdering)

Syfte
Att ge deltagarna en allmän bild (kunskap) av området jämställdhet.
Att diskutera och reflektera enskilt och i grupp.

Delmoment
Inledning – presentation ledare och deltagare
Jämställdhet och jämlikhet – definitioner
Kränkningar/diskriminering/trakasserier
Jämställdhet – arbetslivet
Jämställdhet – hem, familj och fritid
Kommunikation.
Jämställdhet - makt
Internet – mobbing och kränkningar.

I 7-TJUGO för ungdomarna ingår även arbete med hälsa. Följande kommer således att tas upp i den utbildningsdelen. I den förberedande kursen för handledarna kommer även hälsofrågor att ingå som en del av deras introduktion men i mindre skala.

Syfte
- Att ge deltagarna en allmän kunskap av området hälsa
- Att deltagarna blir motiverade att starta en förändringsprocess kring sin hälsa.
Delmoment
Inledning
- Sömn och vila
- Stress
- Motion och kost
- Fritid – vad mår jag bra av att göra?
- Handlingsplan för hälsan

För att kunna se vilka positiva effekter programmet kan ha så inleder och avslutas UNIK programmet med att en enkät fylls i gällande hälsan hos individen. På detta sätt kan jämförelser göras i utvärderingen och resultat kan tydligare ses på förbättringar vilket direkt kan användas i marknadsföring och övrig strategiskt påverkansarbete. Detta behöver vidareutvecklas inom ramen för projektet och av den utvärderare som kommer utföra uppdraget.

Transnationellt samarbete

Projektet har inga transnationella inslag i skrivande stund och förväntas inte heller ha det inom ramen för projekttiden.

Medfinansiärer

  • Arbetsförmedlingen, Västerås
  • Den nya hemtjänsten
  • NVU
  • Socialförvaltningen
  • Västerås

Samarbetspartners

  • Arbetsförmedlingen, Västerås
  • Den nya hemtjänsten
  • Socialförvaltningen
  • Tillväxtgruppen i Norra Västma

Kommun

  • Fagersta
  • Norberg
  • Skinnskatteberg