Logotyp på utskrifter

Transit

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareStiftelsen Actíva
KontaktpersonLars Rickardt
E-postlars.rickardt@s-activa.se
Telefonnummer019-209622
Beviljat ESF-stöd15 762 232 kr
Total projektbudget29 551 343 kr
Projektperiod2010-06-01 till 2014-12-31
RegionÖstra Mellansverige
In English

Sammanfattning

Ungdomar , i särgymnasiet, individuella programmet och eller med behov av särskilt stöd får långvarigt arbetlivsinriktat stöd under gymnasiet. Stödet kvarstår till deltagaren fyllt tjugonio år. Arbetsplatser med stöd skapas för anställning, återhämtning eller nyorientering.

Bakgrund

Sydnärkes utbildningsförbund driver gymnasieskolan i sydnärke med ett upptagingsområde med ca 60 000 innevånare. Särgymnasiet och individuella programmet har ca 120 elever som har arbetslivsinriktning som en del av sina studier som pågår tre eller fyra år. Dessa utbildningar söks också i stor utsträckning av elever från många kommuner utanför sydnärke men då framförallt från Lekeberg, Degerfors, Katrineholm och Vingåker. Många av eleverna på det individuella programmet har stora svårigheter att efter gymnasiet komma in på arbetsmarkanden , erfarenheten är att många efter tre till fyra år i olika åtgärder kommer in i mer strukturerat långsiktigt stöd via t ex Stiftelsen Activa.

Ideen till den ursprungliga förprojekteringen formulerades av parterna i det samverkansorgan, yrkesrådet, som finns vid gymnasieskolan i sydnärke. Där finns samtliga kommuner, brukarorganisationer, berörda myndigheter representerade.

I diskussion med samverkansparterna i projektet har också framkommit behovet av en organisation som verkar över kommungränser. Ingen av kommunerna kan idag vara huvudman utan alternativet skulle då vara att skapa ett kommunalförbund. Detta bedömdes inte aktuellt så den intressantaste idén blev att låta Stiftelsen Activa organisera stödet på uppdrag av kommunerna inom ramen för sitt uppdrag. Därför blev det också så att stiftelsen Activa fick uppdraget att vara projektägare.


Slustatser från förprojekteringen

Det saknas idag samordnade långsiktiga insatser för ungdomarna i målgruppen. För de som slutar särgymnasiet finns en överlämnandeprocess till arbetsförmedlingen men tyvärr är möjligheterna och insatserna ej tillräckliga för att långvarigt följa processen till arbetsmarknaden.Många av de som trots allt får en anställning har inte förmåga att bibehålla den långvarigt.
Detta tillsammans med att antalet ungdomar i utanförskap ökar gör att behovet av åtgärder för att underlätta arbetsmarknadsintroduktion är mycket stort.

Den sammanfattande slustatsen är att det skulle gå att fånga upp en del av dessa ungdomar under och direkt efter gymnasietiden med ett långvarigt,samordnat och yrkesinriktat stöd.

Inom ramen för det är beskrivna projektet vill vi utveckla en metod och en långsiktig process som varaktigt minskar risken för utanförskap blande de personer som omfattas av projektet.

Under förprojekteringen kunde samverkansparterna ta del av erfarenheter både nationellt och från andra delar av europa som styrkte överrtygelsen om att det kan gå att utveckla en organsiation av stödet som underlättar arbetsmarknadsintegrering för målgruppen.

Denna avsaknad av samordnat långsiktigt samordnat stöd till ungdomarna i målgruppen gör att många lämnat skolan utan framtidstro eller en ordnad situation.

Stora delar av insatserna som görs är av god kvalitet med det saknas tillräckligt strukturerad samverkan, långsiktighet och gemensam uppföljning. Det saknas också ett livaktigt utvecklingsarbete som hanterar frågor om framtida yrkesval där stödet fortsätter från skoltiden till arbetslivet.

Det saknas också ett kvarvarande långsiktigt stöd på arbetsplatsen för den lyckats få ett arbete. Det medför att det finns stor risk för den som lyckats få ett jobb att bara efter några månader få svårt att behålla arbetet.

För de som inte lyckas nå arbeter saknas också långsiktigt hållbara aktiviteter som stärker individen inför en framtida möjlig övergång till arbetsmarknaden. Många får istället erbjudande om daglig verksamhet vilken idag är organiserad så att den tyvärr inte utgör något kvalitiativt bra alternativ.

Efter och redan under förprojekteringen har flera av samarbetsparterna startat utvecklingsarbete så det faktum att frågan lyfts upp har redan det medfört förändringar.

Nationell bakgrund

Enligt socialstyrelsens rapport i februari 2008 redovisas att antalet unga män som fått aktivitetsersättning och daglig verksamhet har stigit med 256 % på 7 år ( hela gruppen 163%) enligt socialstyrelsen som samtidigt redovisar att i hälften av landets kommuner har ingen gått från daglig verksamhet till arbete på fem år. Det betyder att fler och fler unga människor i Sverige kommer att som 21 åringar hamna i daglig verksamhet och bli kvar där till 65-67 år. För många är det ett alldeles utmärkt alternativ men många personer i gruppen skulle med kloka, samordnade, långsiktiga och individuellt anpassade insatser faktiskt kunna nå ett arbete antingen på den reguljära arbetsmarknaden eller inom den sociala ekonomin. Ett bättre alternativ än daglig verksamhet idag skulle också vara att hamna i ett arbetslivssammanhang som möjliggör en senare övergång till arbete.
Socialstyrelsen konstaterar även i sin rapport att för dem som beviljas insatsen utan att tillhöra den egentliga målgruppen kan konsekvensen i stället bli en försämrad delaktighet och en förskjutning från den arbetsmarknad där de egentligen hör hemma. Utanförskapet i förhållande till arbetsmarknaden riskerar därför att bli permanent och de här unga vuxna blir i stället beroende av socialtjänsten och socialförsäkringen resten av sina arbetsföra liv

Aktivitetsersättning

Syftet med aktivitetsersättning är att öka förutsättningarna för att förbättra arbetsförmågan. I förarbetena till LSS (Lagen om särskilt stöd och service) anges också bland annat att övergripande mål bör vara att på kortare eller längre sikt utveckla den enskildes möjlighet till arbete. Försäkringskassan räknar insatsen daglig verksamhet som en aktivitet inom ramen för aktivitetsersättning, men faktum kvarstår att antalet personer som går vidare från daglig verksamhet till arbete är nästintill obefintligt.
Aktivitetsersättning på heltid för unga innebär en stor kostnad för staten. De individer som får ersättningen tidigt i livet riskerar att befinna sig inom bidragssystemet under lång tid, i många fall resten av livet. För dem som beviljats sjuk- och aktivitetsersättning i slutet av år 2006 beräknades statens betalningsåtagande uppgå till 566 miljarder kronor. (Källa: Socialstyrelsen)

Situationen i sydnärkekommunerna

Ungdomar i behov av särskilt stöd är en stor grupp som ökar inom gymnasieskolan i sydnärke som i riket i stort. En majoritet av dessa elever kommer till individuella programmet eller gymnasiesärskolan. En del av gruppen är ungdomar med en lindrig utvecklingsstörning, neuropsykiatriska diagnoser som t ex. Asperger syndrom eller ADHD. Förutom dessa finns även de gråzonselever som har generella inlärningssvårigheter.
Gemensamt för alla dessa elever är ofta ett behov av särskilt stöd för att få en ingång på arbetsmarknaden efter avslutad skolgång. I takt med den ökande arbetslösheten blir också svårigheten för denna grupp att konkurrera om de arbeten som finns på marknaden allt större. Kraven på arbetstagare ökar och gruppen som beviljas aktivitetsersättning och t ex insatser som daglig verksamhet via LSS, blir allt större.
Källa: Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning, Socialstyrelsens lägesrapport 2007

Förprojekteringen styrkte alltså hypotesen om att det finns stora utvecklingsmöjligheter när det gäller stödja ungdomar med särskilda behov tex i särgymnasiet eller på individuella programmet att från gymnasiet ta sig in på arbetsmarknaden. Den analys som gjordes av stuationen i sydnärke underströks ytterliggare av de erfarenheter som finns nationellt nämligen att det finns strukturella svårigheter att skapa en effektiv samverkan över myndighetsgränser. Att den ekonomiska situationen är besvärlig i ett samhällspespektiv gör inte situationen lättare men ännu mer angelägen.

På ett nationellt plan finns ett stort intresse av förebilder och goda lösningar vilket understödjer att det trots de ovan beskrivna strukturella problemen finns ett intresse att finna långsiktigt hållbara lösningar.


Syfte

Syftet med projektet att ta fram en modell för stöd till ungdomar i målgruppen, baserad på samordnade, långsiktiga och arbetslivsinriktade insatser som medför inkludering på arbetsmarkmarknaden istället för långvarigt, ibland livslångt, utanförskap.

Våra metoder och arbetssätt

Under projekttiden ska utvecklas utbildningar inriktade mot arbetsmarknaden under tiden på gymnasiet tillsammans med en utveckling av den arbetsplatsförlagda utbildningen med start redan under de första gymnasieåren. Detta ska ske i nära samverkan med arbetsgivare vilket medför att ungdomarna får en arbetslivserfarenhet som kommer att räknas med efter gymnasietiden.
I projektet ska utbildningen, med stöd av OCN-metoden, säkra att de betyg eller omdömen som ges kan användas som stöd vid en övergång till arbetsmarknaden. Genom att aktivt arbeta med supported employment metodik från gymnasietiden och sedan minst till och med det år den aktuella personen fyller tjugonio år stöds individen i en långsiktig etablering på arbetsmarknaden.
I projektet ska tillskapas externa arbetsplatser med inslag av stöd och arbetsträning utanför skolmiljön får fler förutsättningar att prova sina färdigheter i en miljö som är arbetsmarknadsmässig men där det ändå finns möjligheter till individuellt stöd.

Brygga över

Många av de elever som beskrivs i inledningen har stora svårigheter att möta de krav som ställs för att stå till arbetsmarknadens förfogande, men har heller inte en given plats i kommunens dagliga verksamhet. För dessa ser vi ett stort behov av en samordnad insats som syftar till att underlätta övergången mellan skola och arbete (transition). Det behövs en brygga som kan erbjuda arbetsträning, bedömning av arbetsförmåga och ge möjlighet att prova på olika former av arbete med ett strukturerat och anpassat stöd.

Samverkan

Projektets idé är alltså att förlänga övergången från skola till arbetsliv för dem som så behöver. I nära samverkan med det lokala näringslivet kan praktik erbjudas till eleverna i form av APU (arbetsplatsförlagd utbildning) hos privata och offentliga arbetsgivare. Övergången till arbetslivet blir då längre och individuellt anpassad. Inom ramen för projektet samordnas dessutom övergången från skola till arbetslivet, en fas som idag är skör och som lämnar många i ett ingenmansland när skolan slutar.

Individuell anpassning

Projektet ska även ge möjlighet till att återvända till en trygg bas då mötet med arbetslivet kan ha varit svårt och man behöver tid för återhämtning för att gå vidare mot annat arbete. Arbetsnamnet för projektet har varit Växthuset för att symbolisera den funktion som projektet kan ha. Här ska finnas möjlighet att pröva på olika sorters arbetsuppgifter, träna färdigheter, lyckas men också ha rätt att misslyckas men med stöd och individuell planering hitta nya vägar till arbete. I praktiken kan det innebära att projektet finns närvarande på en rad olika arbetsplatser i de olika kommunerna i form av arbetstagare med stöd av supported employment enligt Activas modell, men också att projektet har en fysisk plats med en basverksamhet där arbetstagare kan utgå ifrån men också komma tillbaka till.

Målsättning

Det övergripande målet är att ta fram en modell för stöd till ungdomar i målgruppen, baserad på samordnade,individuella, långsiktiga och arbetslivsinriktade insatser som medför en möjlig etablering på arbetsmarknaden istället för mycket långvarigt, ibland livslångt, utanförskap.

Som indikatorer- delmål ska följande uppnås

Samordnade insatser

Under projekktiden ska en modell som säkerställer samverkan tas fram och accepteras av alla samverkande aktörer.

Samverkan mellan berörda myndigheter ska säkerställas runt de elever som omfattas av projektet så hela samhällets samlade resurser kan erbjudas ungdomarna.Denna samverkan ska utvärderas fortlöpande.

Individuella insatser
Projeket ska utveckla och använda en individuell plan för varje elev i målgruppen för att skapa en kvalitativt bättre övergång mellan skola arbetsliv.

Alla ungdomar i projektet ,ca 60 per år , som samtidigt omfattas av projektet ska ha en handlingsplan/utvecklingsplan om är framåtsyftande och har etablering på arbetsmarknaden som övergripande -långsiktigt mål.

Arbetslivsinriktade insatser säkras genom att
anpassa och utveckla utbildningar inom nedanstående yrkesområden för att eleverna i målgruppen ges möjlighet till yrkesval inom följande områden, - fastighetsservice - omvårdnad - storhushåll och kafe - restaurang och konferens - fordonsservice - barn o fritid - marknadsföring - lager och logistik - media

Dessa utbildningar ska planeras och genomförs för ungdomar i målgruppen och ska vara anpassade så att de leder till möjliga anställningar.

Minst fem av utbildningarna ska under projekttiden valideras enligt OCN- metoden

Under utbildningstiden på gymnasieskolan ska alla få praktikplaceringar av skilda slag för att förebygga yrkesval utifrån exempelvis könsroller eller och tradition.

Minst tre externa arbetsplatser med handledning och med plats för upp till tio deltagare ska tillskapas under projekttiden. Dessa arbetsplatser ska erbjuda ett varierat utbud av arbetsuppgifter under arbetsmarknadsliknande förutsättningar för den som inte kan gå direkt ut på den ordinarie arbetsmarknaden.


Etablering på arbetsmarknaden säkras genom att

Supported employment som metod ska användas för att säkra övergången skola till arbetsliv för alla som har behov av fortsatt stöd. Supported employment är en validerad metod som leder till arbete och som används sedan lång tid av stiftelsen Activa.

Alla ungdomar i projektet som slutar skolan också ska erbjudas ett samordnat stöd som varar till och med det år de fyller tjugonio år.

Öövergång från skola till arbetsmarknaden ska säkras för deltagarna i projektet så att minst hälften av de som avslutar gymnasiet går vidare till arbete eller studier.

Minst sex av ungdomarna i målgruppen per år ska bereds anställning alternativt långvarig sysselsättning i den offentliga sektorn i länsdelen eller i hemkommunen.

Minst tre ekonomiska föreningar ska bildas inom ramen för utbildningen under gymnasietiden dessa ska verka som övningsföretag för elever för att förbereda dessa för att bli egan företagare som alternativ till anställning.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Stiftelsen Activa, som är projektägare har sitt grunduppdrag i att arbeta med personer med funktionsnedsättning deras etablering på arbetsmarknaden. Sydnärkes utbildningsförbund har stor erfarenhet och kompetens när det gäller användbarhet och anpassning av bland annat studiematerial. SUF är med och utvecklar studiemedel för särgymnasiet. Socialförvaltningarna i länsdelen har mycket stor kompetens och erfarenhet inom området.
Kompetens om funktionsnedsättning och bemötande finns inom alla tre organisationerna.

Trots detta ska särskilt fokus läggas på kring hur tillgänglighet och användbarhetni projektet ska säkras för alla deltagare.


Alla som arbetar i projektet ska få bemötandeutbildning enligt modellen med Attitydsoffan, en metod utvecklad inom Activa där personer som själva har erfarenhet av funkrionsnedsättning delar med sig av sina erfarenheter.

I introduktion av projektmedarbetare ska också en introduktion i ICF ges för att betona delaktighet och aktivitet som viktiga variabler att räkna med.

De personer som omfattas av projektet ska ges möjlighet att själva beskriva upplevelser av bemötande och tillgänglighet genom strukturerad uppföljning med enkäter och fokusgrupper som särskilt är inriktade på tillgänglighetsfrågorna.

Blivande arbetsplatser/praktikplatser ska analyseras med intrumentet " Arbetsplatsanalys" innan någon erbjuds att placeras på arbetsstället.

Behov av särskild anpasssning och hjälpmedel ska utredas individuellt då det är en avgörande faktor för att framgångsrikt nå arbete eller fortsatt utbildning.

Lokaler för genomförande av projektet kommer att vara dels i Sydnärkes utbildningsförbunds lokaler , dels hos lokala arbetgivare och organsiationer. Dessa lokaler och arbetsplatser är inte alltid anpassade till exempelvis rörelsehindrades behov av tillgänglighet.

För att uppnå kommunikativ tillgänglighet uppmärksammas medarbetare på vikten av att uttrycka sig på sätt som förstås av alla deltagare. Även här kommer behov av hjälpmedel att uppmärksammas.

Informationsmaterial kommer att utformas så att de kan förstås av deltagarna genom att göras på lätt förståelig svenska. Eftersom olika funktionsnedsättningar ställer olika krav på miljön måste tillgänglighetsperspektivet beaktas utifrån de behov som finns för t ex allergiker.

Projektledaren kommer att vara ansvarig för att tillgänglighetsperspektivet tillgodoses i det dagliga arbetet och att frågor om tillgänglighet av övergripande karaktär förs till projektets styrgrupp för beslut om åtgärder.

Jämställdhetsintegrering

Under förprojekteringen framkom möjligheter att med utgångspunkt i styrkorna hos samverkansparterna utveckla insatserna för att ge ungdomarna som är berörda av det här aktuella projektet ett extra stöd i sin väg till etablering i vuxenlivet och arbetsmarknaden.

Projektet kommer att i alla utbildnings och handledningsinsatser särskilt uppmärksamma jämställdhetsperspektivet genom att all personal som arbetar i projektet ska får särskild introduktion och utbildning i jämställdhet och då specifikt för målgrupperna för projektet som i det här avseendet är särskilt utsatta.

Inom ramen för det här aktuella projektet ska också genomföras en seminarieserie för personal och ungdomar för att kompensera avsaknad av rollmodeller, dvs låta personer som gjort sk otraditionella yrkesval berätta om sina erfarenheter.

I det webbaserade informationsmaterial som ska produceras under projekttiden ska frågor om jämställdhet särskilt uppmärksammas.

En attitydundersökning ska göras årligen med frågor som handlar om könsroller och yrkesval. Grundat på resultaten ska insatser inom ramen för ordinarie utbildning och handledning utformas för att sedan utvärderas i samband med handlingsplanearbete.

Det är också utifrån erfarenheten från förprojekteringen som träning enligt modellen S.E.T ,socioemotionell träning, finns med som metod i genomförandet. Detta är för stärka projektdeltagarnas förmåga till självstädiga val.


Övrigt
Vid rekrytering av personal till projektet och till ledning och styrning ska jämställdhetsperspektivet finnas med så att alla delar i verksamheten blir sammansatt så att både kvinnor och män finns representerade.

Genom att leva som man lär i projektets ledning påverkas attityden hos deltagarna så att man ser att kompetens, inflytande och makt i projektet kan utövas till lika delar av såväl kvinnor som män, insikter som kan översättas till andra verksamheter och andra sammanhang som berör deltagarna.

Transnationellt samarbete

Erfarenhter från studiebesöken under förprojekteringe kommer att vara viktig bakgrundsinformation. Under förprojekteringen skapades nätverk i Italien , England och på Irland där modeller kan hämtas som inspiration för ett framgångsrikt arbete i projektet.

Som exempel finns verksamheter som arbetar med supported employmnet i anslutning till motsvarande utbildningar på Irland och i Italien och ett utvecklat myndighetsstöd i övergång från skola till arbetsliv på Nordirland.

Studiebesök för professionella aktörer i projektet kan var ett sätt att få del av kunskap och erfarenhet som är ovärderlig.

I ansökan föreslås ett utbyte med verksamheter i norra Italien som arbetar på likartat sätt men där de sociala företagen är en etablerad och natulrig del av verksamhten. Att få ta del av den verkligheten understödjer processen i projektet på hemmaplan.

Genom samverkan med andra ESF projekt främst Trans-Sam kan också deltagare beredas möjlighet att få praktik i andra länder i europa eller motsvarande insatser som en delav aktiviteter som behövs för att öka möjligheten för attfå en anställning.

Medfinansiärer

  • Alléskolan
  • Arbetsförmedlingen Örebro Syd
  • Försäkringskassan
  • Kumla kommun
  • Omsorgsverksamhet
  • Socialkontoret
  • Socialkontoret
  • Stiftelsen Actíva

Samarbetspartners

  • Alléskolan
  • Arbetsförmedlingen Örebro Syd
  • Coompanion
  • FUB
  • Försäkringskassan
  • Kumla kommun
  • Omsorgsverksamhet
  • Socialkontoret
  • Socialkontoret
  • Trafikcenter

Kommun

  • Askersund
  • Degerfors
  • Hallsberg
  • Katrineholm
  • Kumla
  • Laxå
  • Lekeberg
  • Vingåker