Logotyp på utskrifter

Tillväxt Trosa Genomförande

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareTrosa Kommun
KontaktpersonEva Westergren
E-postinfo@malpartner.se
Telefonnummer070-8794102
Beviljat ESF-stöd4 976 851 kr
Total projektbudget4 976 851 kr
Projektperiod2010-01-15 till 2011-07-15
RegionÖstra Mellansverige
In English

Sammanfattning

Tillväxt Trosa ger kompetensutveckling i tre nivåer. Basutbildning inkl sätta verksamhets- och individuella mål: individuella utbildningar: lära i samarbetsprojekt där praktiskt lärande och kunskapsutbyte kombineras med utbildning för samarbetsgruppens och individens behov.

Bakgrund

Projektet Tillväxt Trosa är väl förankrat bland småföretagarna som deltog i förprojekteringen. De anser att projektet behövs för att stärka dem som individer och därmed som företagare. Projektet betonar långsiktigheten i lärandet genom att organisera sig i tre delar:
1.Basutbildning där deltagarna får teoretiska kunskaper, men med konkret individuellt perspektiv.
2.Lära i samarbete (lära i arbete) där deltagarna arbetar praktiskt i den egna verksamheten och i lära-i-samarbetesprojekt för att överföra kunskap mellan individerna.
3.Individuella kurser och kurser som gruppen behöver för att sedan ta tillbaka till lära i samarbete.
Vi vill på detta sätt säkra att lärandet inte blir kortsiktigt genom att enbart gå på en kurs och sedan inte omsätta det i praktiken. Deltagarna ska på ett långsiktigt sätt fortsätta att söka sig till lära i samarbete i olika grupperingar för fortsatt överlevnad på marknaden.

OSÄKRA FÖRETAG BLIR SÅRBARA I KRISER
Småföretagarens främsta problem är osäkerhet hur man ska handskas bäst med den del av företagandet som ligger utanför deras yrkesspecialitet. I vårt projekt vill vi lösa det problemet genom att ge en grundläggande basutbildning i affärsplanering, marknadsföring och tillväxtfrågor samt om nyttan med jämställdhet och tillgänglighet.

Trosa är en småföretagarkommun. 97 procent av företagen har mindre än 10 anställda. Förprojekteringen bekräftade att företagarna är sårbara på många sätt, även om alla finte omfattas av samtliga punkter.

Småföretagen/småföretagarna:
-är känsliga för lågkonjunktur.
-ser inte alltid möjligheterna med att arbeta på nya sätt tex vid en förändring.
-är duktiga på sitt ämnesområde, men saknar ofta kunskaper i affärsmannaskap.
-utvecklas inte på grund av t.ex. avskildhet eller ägarens ålder.
-utvecklas inte p.g.a. ägarens osäkerhet eller brist på erfarenhet.
-fattar egna okritiserade beslut.
-har inte råd att anlita experthjälp för att lösa problem.
-känner rädsla för att anställa och blir därmed mer sårbara.
-har svårt att hantera sjukdom och vakanser p.g.a. sin litenhet.
-har dålig insikt i att kompetensutveckling gynnar företaget.
-har inte tid eller råd att höja kompetensen utanför det egna specialistområdet.
- bedrivs på ibland på deltid i kombination med anställning som gör det svårt att överleva.
-fastnar i dagens problem istället för mot utveckling.

Ovanstående orsaker medför att företagen riskerar nedläggning eller att stagnera. Samverkan över branschgränserna för att lära av andra sker inte i alltför stor utsträckning.

KOMPETENS SOM BLIR NYTTIG REDAN UNDER INLÄRNINGEN
Småföretag tar sig inte alltid tid eller råd till att satsa på den kompetensutveckling som behövs trots att de själva ser behoven. I vårt projekt har vi genom förundersökningen funnit en modell som gör det attraktivt att delta i kompetensinsatser av olika slag. Genom lära i samarbete i våra delprojekt, finns det ett tydligt mål för alla deltagare som känns nyttigt för den egna utvecklingen och som kommer att fortsätta efter projektets slut.

SAMVERKANSPROJEKT SOM UTVECKLAR INDIVIDER TILL NYTÄNKANDE
I projektets samverkansprojekt strävar vi efter att arbeta branschöverskridande för att stimulera till att ge och ta kunskap, inkl sk tyst kunskap, till/från varandra för att det totala resultatet till sist ska gagna alla för att gemensamt bli starka.

STÖD ATT VÅGA UTVECKLAS
Detta projekt med långsiktighet i fokus ska vara en startbräda för företagarna att söka kunskap av varandra när de inte längre kan räkna sig till nyföretagare.

Förprojekteringen visade också att många företagare har företaget som bi- eller halvtidssyssla. Inte alla företagare har kunskap i hur de ska driva en affärsverksamhet. Hälften av företagarna i förprojekteringen kan inte leva på sitt företag idag och därmed behöver de lära sig att agera annorlunda för att överleva och bli anlitade. Småföretagarna har ett stort behov av kompetenslyft för att stå starka och säkra sin anställningsbarhet, vilket här betyder att de får ett resultat det går att leva på. Framförallt såg vi behov av utbildning i affärsmässighet för att kunna överleva som företagare, utvecklas och växa. Med affärsmässighet menar vi att ha kunskap i att vara en professionell företagare, allt från att kartlägga och planera den egna verksamheten till att samverka med andra för att kompetensutveckla sig utanför den egna specialiteten.

BEHOV AV KOMPETENS MEN ANNAT PRIORITERAS
Förprojekteringens deltagare sade att småföretagare har svårare att vidareutbilda sig än anställda i större ha pga tidsbrist många företag säger sig lida av samt knappare ekonomiska resurser. de prioriterar därmed bort kompetensutveckling.

Deltagarna i förprojekteringen var mycket positiva till att hämta in kunskap och lära i samarbete i projekt. De inser att detta projekt skulle ge dem styrka för överlevnad.

LÄRA I SAMARBETE
Samarbetsprojekten har syftet att lära mer på nya sätt och lära under arbetets gång, att på ett praktiskt och resultatinriktat sätt lära sig praktiskt och komplettera med nödvändig kunskap vid behov. Resultatet visar att många småföretagare vill lära i samarbete och stort intresse för samarbetsprojekt för utveckling i syfte att lära.

BASKUTBILDNING
Resultatet av förprojekteringen visade på vikten av att inkludera basutbildning, företagsplanering, marknadsplanering, jämställdhet, tillgänglighet samt tillväxt i företaget inkl. att våga anställa för att överleva. Basutbildningen behövs för att deltagarna ska komma igång på egen hand för att därefter, individuellt, arbeta vidare med en kompetensutvecklingsplan samt se behoven av fördjupad kunskap. Detta kommer att skapa förutsättningar för att säkra företagarnas delaktighet och möjlighet att bidra till utveckling i kommunen även efter projektets avslut. Att lära i samarbete kompletterat med utbildning, är åtgärder som är relevanta för att göra gruppen mindre sårbar, speciellt i en lågkonjunktur.

För att minska nedläggningsrisken för småföretagarnas verksamhet och hjälpa dem att bli anlitade så behövs projekt Tillväxt Trosa genom den tredelade kompetensutvecklingen och samarbetet mot gemensamma framtida utveckling. Professionella företagare inger förtroende och har större möjlighet att överleva. Av de undersökta företagarna säger 20% att de vill nyanställa inom en femårsperiod, om de får möjlighet att skaffa rätt kompetens och hitta nya möjligheter att samarbeta. Totalt handlar det hittills om 20-30 personer som kan få anställning.

Syfte

Syftet är att minska sårbarheten för småföretagare, individuellt och som grupp, genom flexibla kompetenshöjande insatser och innovativt samarbete för långsiktig hållbarhet och utveckling. På sikt ska detta ge företagarna en stabil grund och skapa god tillväxt till deras företag och till regionen, genom de nya arbetsmetoder som tas fram i projektet.

(Med tillväxt menar vi: ökad omsättning, vinst, antal anställda eller nya samarbetsformer där nya och fler aktörer tillkommer och därmed ökar tillströmningen av intäkter till regionen)

ANPASSAD UTBILDNING
Syftet är att vi driver projektet med flexibilitet, lyhördhet, samarbete/samverkan och god kompetens hos kursledarna, vilket också efterfrågades i förprojekteringen. Utbildningsmetoder och tillfällen ska vara anpassade efter arbetstider och behov. Utbildningen ska vara anpassad till företagande i mindre företag och vara av god kvalitet. En bra och enkel kommunikation med projektledningen, i t.ex. tryckt material, e-mail, hemsida och att kunna nå projektarbetarna via telefon ska gälla.

Undersökningen visade på nödvändigheten att företagare får träffas och diskutera sin situation med andra. Det ska finnas ett kompetenscentrum (virtuellt och fysiskt) som är tillgängligt för deltagarna. Atmosfären ska vara tillåtande, tillmötesgående, flexibel och öppen, men även professionell, affärsmässig och utvecklande.

Målsättning

KVALITATIVA MÅL:
-Projektet kommer genom kompetensutvecklingen och Lära-i-samarbete att bidra till att företagen kommer att uppfatta sig som mindre sårbara som småföretagare.

-Projektet kommer att uppfattas som utvecklande genom de upprättade handlingsplanerna för kompetensförsörjning och verksamhet som upprättats.

-Lära-i-samarbetsprojekten kommer att ge ett mervärde till de deltagande företagarna genom nya samverkansformer.

-Projektet kommer att uppfattas att ha givit förutsättningar att tänka i nya mer konstruktiva och innovativa banor, vilket gör att deltagarna kan förverkliga idéer i samverkan med andra företag.

-Projektet kommer att uppfattas vara till nytta i företagarnas fortsatta arbete, Lära-i-samarbete och utveckling efter projektets slut.

-Projektet kommer genom företagsanalysen och de naturliga mötena att bidra till att deltagarna uppfattar att de fått en ökad kompetens och vidgat perspektiv när det gäller tillgänglighets- och jämställdhetsfrågor.

KVANTITATIVA MÅL:
- Samtliga företagare ska upprätta eller revidera en befintlig, affärsplan, inkl. tillgänglighets- och jämställdhetsanalys, samt en behovs- och utvecklingsplan.

- Vi ska genomföra totalt 84 lärarledda utbildningsdagar i projektet, 30 dagar i den obligatoriska basutbildningen och 54 dagar i den individuellt anpassade kompetensutvecklingen.

- Vi ska genomföra fem större Lära-i-samarbetesprojekt med en särskilt tillsatt processledare per projekt.

- Styrgruppen och referensgruppen ska vara jämt könsfördelade.

- 63 företag med totalt 176 individer ska delta i projektets kompetensutveckling och/eller Lära i samarbetsprojekt.

Utbildningsinsatser:
BASUTBILDNING:
-jämställdhet, ½ dag
-tillgänglighet, ½ dag
-affärsutveckling, inkl kartläggning av det egna behovet av utveckling, 3 dagar
-marknadsplanering, 2 dagar
-tillväxt, 2 dagar

INDIVIDUELLT ANPASSADE UTBILDNINGSINSATSER enl förprojekteringen:
Relationsmarknadsföring i praktiken
Att skriva för resultat
Att teckna avtal och komma överens
Retorik, säljteknik och presentationer
Franchising
Bokföring
Skatteregler
Företagsekonomisk förståelse
Lönsamma inköp
Bolagsbildning
Ledarskap i ett småföretag
Bygg användbara nätverk
Styrelseuppdrag
Kvalitetssäkring
Logistik
Förhandlingsteknik
Officepaketet
Skapa ditt eget marknadsföringsmaterial
Skapa din egen hemsida
Internet som handelsplats
Internets gratistjänster som internt verktyg
Design- och layoutprogram
Löneadministration
Att använda power point i presentationen -koppling människa och maskin
Engelska i tal och skrift för mitt arbete
Det goda värdskapet- hur du bemöter dina kunder m.fl.
Effektivare arbete

Under projektets gång kan behoven komma att ändras och därmed utbildningsutbudet. Detta då det har gått en tid sedan förprojekteringen och framförallt då processen Lära i samarbete ska stimulera till nytänkande och flexibilitet.

FÖRVÄNTADE EFFEKTER PÅ LÄNGRE SIKT:
- De deltagande företagarna fortsätter samarbeta med andra där lärande är naturligt.
- De deltagande företagarna driver framgångsrika verksamheter i samarbete med andra aktörer.
- De deltagande företagarna söker framgångsrika samarbetsformer där de kan lära sig nytt.
- Fler företagare, än idag, kan leva på sin verksamhet.
- Fler företagare, än idag, planerar för tillväxt och anställningar.
- Företag, kommun och samhälle kommer i samverkan att fortsätta det strategiska arbetet efter projektets slut för optimal företagsutveckling fortsatt kompetensförsörjning.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighetsfrågor i projektet handlar om flera aspekter: attityder hos deltagarna och projektgruppen, styr- och referensgruppen, fysisk och informationsmässig tillgänglighet för deltagarna och hur företagets tillgänglighet är organiserad.

Det är viktigt att alla kan delta i utvecklingsinsatserna och vi kommer att inför varje utbildningsinsats undersöka om det då föreligger särskilda behov i lokaler, utbildningar eller material (synbehov, läsbehov, skrivbehov, hörselbehov, framkomlighet, nedsatt kondition och annat som är viktigt att tänka på). Vid behov ska material läsas in eller förses med blindskrift. Lokaler ska vid behov vara tröskelfria och dörrar tillräckligt breda och hiss finnas om lokalen är belagd ovanför markplan.

Förprojekteringens deltagande företagare hade enligt förprojekteringen inget behov av tillgänglighetsanpassning för att delta i projektet.

I förprojekteringen undersökte vi vilka attityder till tillgänglighetsfrågor som råder hos respondenterna och de attityder de tror råder hos deras kontaktytor. Vi undersökte behovet av tillgänglighetsanpassning i ett genomförandeprojekt och inställningen till en egen behovsanalys.

Samtliga respondenter kopplar ihop tillgänglighet med rörelsehinder hos bl a rullstolsbundna och inte t ex dyslexi. Detta är inte någon fråga någon av dem har funderat närmare på i sin verksamhet. Det visade sig att tjänstekonsulter inte tycker att tillgängligheten är något problem eftersom man kan träffas på den andres villkor, enligt undersökningsresultatet.

De andra respondenterna är låsta till sina lokaler och är medvetna om att de också måste påverka lokalägarna där de inte själva kan göra något.

De anser alla att det är en kostnadsfråga om man kan ändra sin verksamhet eller ej för att tillgänglighetsanpassas. Det är också en kostnadsfråga om man ska anställa personal med funktionshinder eller ej, säger ett par av respondenterna. De tycker alla att det är viktigt att få kunskap om behov och annorlunda lösningar så att man göra det på ett ekonomiskt bra sätt.

Undersökningen visade att det finns ett stort behov av att informera, utbilda och diskutera dessa frågor i ett genomförande. Projektet kommer att i den obligatoriska delen i kompetensutvecklingen låta Handisam utbilda företagarna i tillgänglighetsfrågor och ge insikt om varför det är viktigt att aktivt arbeta med dessa frågor. Tillgänglighetsfrågor handlar ytterst om lönsamhet. Vi kommer att uppmana varje deltagare att se över sin egen verksamhet och be dem att vidta åtgärder för att underlätta för kunder, leverantörer, samarbetspartners, personal, besökare mfl med funktionsnedsättning. I de samverkansformer som kommer att uppstå i genomförandefasen av detta projekt kommer vi gemensamt att behandla frågor som tillgänglighet, jämlikhet, bemötande, service, rekrytering, etik, PR mm inom området funktionsnedsättning och arbete. Vi vill inspirera företagarna att våga anställa även personer med funktionsnedsättning.

Tanken är att vårt (Trosa kommuns) pågående arbete med att tillgänglighetsanpassa de offentliga rummen i kommunen ska inspirera företagarna att ta vid där de själva kan påverka, i sina egna verksamheter och de verksamheter de kommer i kontakt med i sitt arbete. Vi kommer gemensamt behandla frågor som tillgänglighet, jämlikhet, bemötande, service etc utifrån ett tillgänglighetsperspektiv (fysisk tillgänglighet, Internet och e-mail, material etc) i projektets obligatoriska del. Det har framkommit att det mest lämpliga sättet är att gemensamt undersöka behov och önskemål samt analysera och ta fram ett förslag till åtgärdspaket med konkreta insatser hos och för de deltagande företagarna. Vi kommer att föreslå en kostnadsberäkning och tidplan för en tillgänglighetsanpassning hos företagen. Vi behöver uppmuntra deltagarna att vid ev. rekrytering våga anställa personer med funktionsnedsättning.

Vi kommer att arbeta med Handisam för att säkra kvaliteten i tillgänglighetsfrågor i projektet.

Vi kommer att genomföra en workshop i projektgruppen i ämnet tillgänglighet.

Vi kommer att uppmuntra företagen att ändra attityder gällande tillgänglighet och funktionsnedsättningar.

I kartläggningen av sitt eget behov och sitt företags förutsättningar inkludera en tillgänglighetsanalys

Bakgrundsinformation tillgänglighetsanpassning i Trosa kommun:
Trosa kommuns gator, torg och offentliga rum skall vara tillgängliga för alla. Oavsett levnadsvillkor och oberoende av funktionsnedsättning, skall den byggda miljön vara både tillgänglig och användbar för samtliga människor. Tillgänglighetsidealet berör frågor kring såväl jämlikhet som demokrati. Ingen skall behöva vara utestängd från yrke, samhällsfunktioner och sociala kontakter på grund av begränsningar och brister i den fysiska miljön. Trosa kommun skall vara tillgänglighetsanpassat till 2010.

Gång- och cykelvägar, övergångsställen mm förses med belysningsarmaturer. Ett utformningsförslag har tagits fram kring anpassningen och ett samråd har tillsatts.

Plan för tillgänglighetsanpassning i centrala Trosa:
Etapp 1 Östra Hamnplan och Östra Ågatan pågår
Etapp 2 Trosa torg genomfört
Etapp 3 Östra Långgatan pågår.
Etapp 4 pågår
Etapp 5 från Smäckbrogatan till Bryggaregränd och från Pålgränd till Östermalmsvägen pågår

Fler parkeringsplatser anläggs och ett biltåg, till ingen kostnad för resenärern, trafikerar sträckan Ica Trossen vid Trosaporten till Östra Hamnplan och gästhamnen under sommarhalvåret.

Jämställdhetsintegrering

Det är viktigt att integrera jämställdhetsmedvetande i projektgruppen och ständigt analysera oss själva, med t ex tanke på vilka vi anlitar som lärare, deras ersättningsnivå osv. Det är viktigt att ta med jämställdhetsperspektivet i utbildningar så som t ex ledarskap, kommunikation, affärsutveckling, marknadsföring mm.

Projektledningen måste förstå att det inte räcker att vara öppen för alla och behandla alla lika när det gäller genusfrågor. Vi utgår alla från den manliga normen oavsiktligt och undermedvetet och vi måste i projektet vara medvetna om detta invanda mönster och ständigt försöka utmana attityder, tankar, åsikter och handlingar. Kvinnor och män, pojkar och flickor, ska alla ha samma möjligheter till lika villkor i livet och kunna göra sina val utifrån den egna personen och inte pga omvärldens förväntningar och traditioner, vilket är det vanligaste idag.

-Vi ska genomföra en workshop med projektgruppen i ämnet jämställdhetsintegrering.

-I möjligaste mån ska vi försöka blanda könen vid aktiviteter för att skapa bra gruppklimat.

-I allt material vi framställer kommer vi att sträva efter jämställdhet, liksom i val av föreläsare och andra med ledarroller.

-Vi kommer att ta fram könsuppdelad statistik i projektet

-I affärsutvecklingskursen (som ska resultera i en affärsplan) inkludera en jämställdhetsanalys, tex hur jag kommunicerar med marknaden, ersättningsnivå om jag anlitar någon eller hur jag bedömer andra i deras yrkesutförande.

-Jämställdhetsaspekten ska ingå som en separat del i den obligatoriska avdelningen i kompetensutvecklingen, där vi kommer att utbilda företagarna i jämställdhetsfrågor och ge dem insikt i varför det är viktigt att aktivt arbeta med dessa frågor. Det har kommit fram att det är viktigt att uppmana företagarna att granska sin egen verksamhet och hur de arbetar med jämställdhetsfrågor.

-Vi kommer att sträva efter att styrgruppen kommer att vara så jämnt könsfördelad som möjligt för att få flera perspektiv om projektet.

-Vi kommer att inkludera jämställdhetsfrågor i ledarskaps- och marknadsföringsutbildningarna och i lära-i-samarbeteprojekten.

-Projektledningen måste vara medveten om hur kommunikationen till deltagarna kan uppfattas olika på grund av bl a könstillhörighet.

-Vi kommer i den obligatoriska delen visa företagarna att ett ojämställt samhälle eller ojämställd arbetsplats gömmer outnyttjade resurser som, om de används, kan bidra till ökad lönsamhet, effektivitet och nya affärsmöjligheter. Det är olönsamt och oprofessionellt att låta bli att utnyttja dessa resurser.

Transnationellt samarbete

nej

Samarbetspartners

  • Företagarföreningen i Trosa
  • FöretagSam Sörmland Resurscent

Deltagande aktörer

  • A Wadström Marketing
  • AB realisator Management Consu
  • Anna Lisjö
  • Antiloop Coaching
  • Artesano
  • Beröring och balans
  • Björke Bygg & Svets
  • Borg Oké Consulting
  • Broadcast Communication
  • Carlmans Svets & Mekaniska ver
  • CIAM Utveckling
  • Cilla Krantz Kompetens utveckl
  • Deli & Delight
  • Designstugan i Trosa
  • Fotvalvet i Trosa
  • Friluftspedagog Anne Sterlinge
  • Global RElations AB
  • HB Cecces
  • Hårslingan
  • Häslotanken
  • Hästterapeuten Nicole pergamne
  • InChris
  • Inspira Concept Design
  • Katrin Pettersson
  • Klasson Wood International AB
  • KLH Kommunikation Ledarskap Hä
  • Layout och dekor Sweden AB
  • LP skill Consulting AB
  • Långt Liv
  • Maaakuzon Hälsobalans
  • Marie Mauritzson Utbildning oc
  • Mats Ottoson Konsult AB
  • Nora Trädgård
  • Nordisk Harmoni
  • Nyqvist Brodyr
  • Pansera Konsulting
  • Powerbox International AB
  • Renés Tolkservice
  • Resultera
  • Sales & Marketing Knut Nord
  • Sergel Management AB
  • Smedshagens Ute & Innemiljöer
  • Strå AB
  • Tecknat
  • Trosa Face & Make
  • Trosa Företagskonsult
  • Trosa Kontrostjänst
  • Trosa Lustjakter Galejan KB
  • Trosa Resurs Konsult Handelsbo
  • Trosa Trafikskola
  • Tullgarns Värdshus
  • tys/com
  • Tös Hundmassage & rehab
  • Veras Antik & Kuriosa
  • Wåga process och utveckling
  • Världens Ände Friskvårdare AB
  • Åda golf & Country Club
  • Österländsk Läkekonst i Trosa

Kommun

  • Flen
  • Gnesta
  • Nyköping
  • Trosa