Sammanfattning
Linköping och Norrköping är en attraktiv region för både kvinnor och män genom en bred arbetsmarknad, god tillgång till utbildning och kultur samt en väl utvecklad social infrastruktur. Regionen är också en stark kunskapsregion. Närhet och god kommunikation till Stockholm är även det en styrka. Samverkan utifrån ett jämställdhetsperspektiv pågår redan mellan Linköpings och Norrköpings kommun gällande barnomsorg och jämställdhetsintegrering. Detta är en styrka som projektet kommer att utveckla och bygga vidare på.
Trots centralorterna och Östergötlands relativt goda förutsättningar har Linköping och Norrköping en rad svagheter ur jämställdhetssynpunkt. Det finns grupper som är utsatta för en flerfaldig diskriminering, inte minst kopplat till arbetslivet, vilket påverkar deras deltagande i samhällslivet i stort. Det gäller exempelvis kvinnor med utländsk bakgrund och funktionsnedsättning. Dessa gruppers situation är i stor utsträckning otillräckligt belyst och uppmärksammad, vilket bland annat beror på bristande kunskapsunderlag på stadsdelsnivå. Kvinnors situation generellt i stadsdelarna är sämre än motsvarande för män. I jämförelse med riket och andra kommuner ligger Linköping och Norrköping inte särskilt bra till. Linköpings JämIndex år 2006 är 140,1 vilket ger en placering på plats 125 bland landets kommuner och Norrköping har plats 226 med ett JämIndex på 167,1. På första plats ligger Stockholm med ett JämIndex på 71,5. Storstadsregioner är normalt generellt sett mer jämställda än andra regioner i Sverige.
Brist på könsindelad regional och stadsdelsspecifik statistik leder till ett otillräckligt kunskapsläge, vilket leder till att analysen av jämställdhetstillståndet i stadsdelarna är ofullständig. Våld mot kvinnor innefattar alla former av våld och hot. Den rädsla och otrygghet som följer omfattar fler kvinnor än de som faktiskt utsätts.
Jämställdhetsintegrering i ett tidigt skeende av projektet erbjuder möjlighet till nytt sätt att arbeta med områdesutveckling och sysselsättning ur ett jämställdhetsperspektiv. Ett hot är dock att mönster kvarstår och ytterligare förstärks. En okunskap om hur jämställdhet och mångfald bidrar till regional utveckling och tillväxt kan leda till att potentiella utvecklingsområden förbises.
Den normala statistiken (se t.ex. förstudien) är ofta könsuppdelad, men det finns tyvärr ett relativt högt mörkertal i de berörda stadsdelarna, vilket vi inte kan uppmärksamma med traditionell statistik eller utredningar. Det krävs ett ingående arbetssätt och otraditionell analys för att sammanfatta totalbilden. Tänk Om ska sammankopplas med Forum för genusvetenskap och jämställdhet på Linköpings Universitet för att säkra traditionell och alternativ uppföljning av aktiviteterna som genomförs i stadsdelarna samt koppla dessa till den bild SWOTen i förstudien påvisar, d.v.s. att kvinnor och män ska ha samma möjlighet och makt att forma samhället och sina egna liv.
Organisatoriskt ska arbetsgruppen för projektet ha en jämn fördelad könssammansättning. När projektorganisationen riggas ska checklistan i JämOs grundbok om att arbeta fram en jämställdhetsplan användas för att säkerställa att projektet organiseras och drivs jämställt.
Vi förväntar oss att ett jämställt styrt projekt med dessa ramar minskar den könssegregerade arbetsmarknaden samt bidrar till att JämIndex i hela Norrköping och Linköping minskas. Det breda partnerskapet och förankringen politiskt innebär också att jämställdhetsintegrering av sak- och politikområden kommer att genomföras effektivt efter organisationsplanen.
Utvärderingen och uppföljningen ska ske med ett jämställdhetsperspektiv.
Summary
Economic, social and environmental sustainability is the most important areas in the Lisbon Strategy. The Lisbon strategy also underlines the importance of geographical development and local growth as a main element for the fight against unemployment.
This application is a continuation of the Swedish policy and strategy of urban development. Several surveys and examinations of the districs included in this application were conducted as a result of the above-mentioned urban development as well as a preparation for this application. The surveys were conducted with an empowerment focus with the active participation of citizens, associations and enterprises in the districts.
The analysis clearly shows that there is a longer path to employment and a need for a broader perspective regarding employment activities for citizens in deprived areas of a city. Safety, targeted actions for employment, active industry, strong social economy and target group focused learning through mutualisation of resources is necessary for the achievement of equal opportunities to employment.
This project gathers local resources and guarantee full local participation to the process of a safer and more employable districts. In other words, we may as well refer to the concept of a well-developed social capital in the districts.
Linköping and Norrköping is the fourth biggest city-region in Sweden with a total population of approximately 265 000 citizens. The urban development is a prioritized cooperation between the cities, and the promotion of employability as well as combat of discrimination and unemployment in deprived areas is a priority.
The fight against unemployment in deprived areas demands a collective approach from all actors in the society. Cooperation between public authorities and increased collaboration with the citizens, the social economy organisations and the local industry is necessary in order to obtain a full picture of recourses possible to allocate and mutualise.
The analyses identify empowerment, safety, industry/entrepreneurship, methods of social economy and competence development as important areas of development in cooperation for increased employment in deprived areas. The analyses also identify need of resource allocation for citizens of deprived areas for increased employment. The report of the analyses conclude six areas of intervention and actions:
1) Belief in the future and self-confidence
2) Swedish language and employability
3) Learning and qualification for increased employability
4) Increased work possibilities
5) Safety and social mediation
6) Cooperation
The project is focusing activities around the so-called “work-/trainee workshop”, which will be established in four different districts. Identified resources connected to the analysis will be allocated to these workshops. Every workshop will activate 25 persons continuously and a total of at least 75 persons during the project. This means that the project will include a total of 300 persons of whom at least 180 will have received the needed support to be employed after the finalisation of the project.
Initiatives, resources and activities with “Tänk Om”-perpective (bottom-up, empowerment and cooperation for district development) shall be incorporated with the “work-/trainee workshop”. These areas of the project are education, coaching, matching, entrepreneurship, social mediation and cooperation.
Validation and certification is an important part of the education to guarantee that a person who is arriving to Sweden as early as possible may get his/her diploma or certificate validated and acknowledged. Innovative vocational training combined with language courses is also an important part of the education.
Resources and methods of coaching, matching and support shall be established around the workshops as a complement to the adapted individual support. The entrepreneurial part of the resources to the workshop is partly as a support for starting cooperatives (an interest from the citizens as a result of the analysis) and partly identify, mapping and establish a network with the local industry and organisations.
Cooperation is a vital part of the project and is a constantly present focused activity with priority on effective, legitimate and target group focused cooperation. It is important to further underline that the cooperation shall include the social economy, citizens, schools, university and the local industry.
The project shall contribute to the establishment of preconditions for citizens in the districts of Skäggetorp and Ryd (in Linköping) as well as Klockaretorpet and Navestad/Ringdansen (in Norrköping) to obtain influence of their own destiny and life (empowerment) as well as the possibility to self-support. The results and experiences will be disseminated to other cities in Sweden and Europe with similar initiatives and challenges.
Within five years, Skäggetorp, Ryd, Klockaretorpet, and Navestad/Ringdansen will be regarded as attractive districts. Attractive in this sense means an area of the town that provides high-quality schools, child care, living conditions, parks etcetera, but more importantly, an area where the citizens values and take care of each other competences and motivations. The segregation generally has decreased and the discriminative segregation is eliminated. The employment has increased and the need of public unemployment support has decreased. New individual based cooperation initiatives and activities between public authorities as well as between public authorities, the social economy, the industry and the citizens has developed and creates a social capital that cares for the underlying potential in all citizens of the districts.
Syfte
Projektet ska prioritera att skapa förutsättningar för tillgänglighet i samhällets alla delar för att underlätta anställbarhet av människor med olika etniska bakgrunder, nationella minoriteter, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Detta ska uppnås genom nya innovativa metoder av arbete, personella resurser, individuellt stöd och rehabiliteringsinitiativ. Kommuninvånare med olika etnisk bakgrund, funktionsnedsättningar, trosuppfattning och/eller kön som står närmare arbetsmarknaden ska ges möjlighet att utveckla och få användning för sin yrkeskompetens samt vara i reguljärt arbete eller studier inom 12 månader. Praktik/jobbverkstad ska testas som metod för att stadsdelsfokuserat arbeta med målgruppen som är mest diskriminerad från arbetsmarknaden i berörda kommuner.
Arbetet i Tänk Om ska underlätta för personer som står lång ifrån arbetsmarknaden att träda in och stanna kvar på arbetsmarknaden genom innovativa socioekonomiska insatser, entreprenörskap samt samverkan mellan myndigheter och det civila samhället. Arbetet ska även förebygga långtidssjukskrivningar och underlätta en återgång till arbete för personer som är utanför den reguljära arbetsmarknaden genom innovativa praktikinsatser.
Målsättning
Målet i projektet är att av projektets 300 deltagare ska minst 180 personer vara i arbete, vidarestudier eller företagare, 90 dagar efter avslutat projekt. Minst 85% av deltagarna ska uppleva att möjligheterna att få arbete genom projektet har ökat.
Utifrån underifrånperspektiv, målstyrning, samverkan, långsiktighet, helhetssyn och kunskapsbaserat utvecklingsarbete ska arbetet med målgruppen ske i dess närhet och med följande målsättning:
Det övergripande målet är att det i stadsdelarna ska vara full sysselsättning och att arbetslösheten ska vara i nivå med genomsnittet i kommunerna. Det övergripande målet är vidare att ingen ska vara långtidsberoende av försörjningsstöd. Invånare med annan etnisk bakgrund ska ges möjlighet att utveckla och få användning av sin yrkeskompetens. Alla ska ha tillträde till meningsfull sysselsättning (se även lokalt utvecklingsavtal mellan staten och Linköpings kommun samt lokalt utvecklingsavtal mellan staten och Norrköpings kommun).
För att uppnå det övergripande målet ska arbetet fokusera innovativa arbetsinsatser och strukturer i stadsdelarna Skäggetorp och Ryd i Linköping samt Klockaretorpet och Ringdansen i Norrköping för att öka samverkan runt individbaserade stödinsatser i nära samarbete med den sociala ekonomin, de boende och det lokala näringslivet för ökad tillgängligheten av samhällsservice och närvaro i syfte att:
- Kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden ska utvecklas och komma i arbete eller närmare arbetsmarknaden samt vidga möjligheter att arbeta utifrån sina egna förutsättningar.
- Underlätta för personer med utländsk bakgrund att etablera sig i arbetslivet.
- Underlätta en återgång till arbete för personer som är eller har varit långtidssjukskrivna.
Målet till 2011 är att:
• Förvärvsfrekvensen i Skäggetorp och Ryd samt Klockaretorpet och Navestad/Ringdansen har ökat och behovet av försörjningsstöd har minskats.
• Skäggetorp och Ryd samt Klockaretorpet och Navestad/Ringdansen är områden som värderar och tar till vara de boendes kompetenser och drivkrafter.
• Skäggetorp och Ryd samt Klockaretorpet och Navestad/Ringdansen är attraktiva bostadsområden.
• Segregationen och sysselsättningsproblemen i stadsdelarna har minskats.
• Boende i stadsdelarna känner delaktighet och ansvar i enighet med Lissabonstrategin samt det nationella initiativet om storstadssatsning (regleringsbrev).
• Positiva erfarenheter från arbetet i Skäggetorp och Ryd samt Klockaretorpet och Navestad/Ringdansen har spridits till Hageby och Berga samt nationellt till storstäder med liknande behov och utmaningar likväl som till europeiska städer.
Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning
En stor del av Tänk Om riktar sig till att säkerställa att samhällets information, kunskap, utbildning och arbetsmöjligheter görs tillgängliga för personer som idag, p.g.a. olika hinder utestängs från dessa samhällsfunktioner. Arbetet i Tänk Om kommer att genomföras med ständig uppföljning på att alla kvinnor och män i stadsdelarna (och även andra personer i städerna) oavsett funktionsnedsättningar eller andra hinder ska kunna ta del av projektets verksamheter och resultat.
Projektets alla delar ska genomsyras av förståelse, medvetenhet och kunskap om olika kulturer och funktionsnedsättningar. Vidare ska projektets tillgänglighet säkerställas genom att de lokaler som används i projektet ska vara utformade på ett sätt som gör det möjligt för alla att ta sig fram på ett enkelt sätt och fungera i arbets-, studie- eller praktiksituationen.
All produktion och informationsmaterial ska genomsyras av tillgänglighet så att alla boende kan ta del av materialet och verka i och för projektets genomförande. Handikappförbundet i Östergötland står bakom projektet och följer upp samt säkrar väl genomförd tillgänglighetsplan. Tillsammans med anställd personal finns mycket god kompetens om krav och förutsättningar för att projektet och dess verksamheter ska vara öppet och tillgängligt för alla. Skulle det finnas behov av kompetensutveckling på dessa frågor, kommer det att lösas genom intern utbildning av personal från Handikappföreningen i Östergötland.
Jämställdhetsintegrering
Organisatoriskt ska arbetsgruppen för projektet ha en jämn fördelad könssammansättning. När projektorganisationen riggas ska checklistan i JämOs grundbok om att arbeta fram en jämställdhetsplan användas för att säkerställa att projektet organiseras och drivs jämställt.
Vi förväntar oss att ett jämställt styrt projekt med dessa ramar minskar den könssegregerade arbetsmarknaden samt bidrar till att JämIndex i hela Norrköping och Linköping minskas. Det breda partnerskapet och förankringen politiskt innebär också att jämställdhetsintegrering av sak- och politikområden kommer att genomföras effektivt efter organisationsplanen.
Då vår inledande SWOT på jämställdhetsområdet (se förstudien) pekar på att kvinnor oftare utsätts för en segregerande diskriminering gentemot arbetsmarknaden fokuserar Tänk Om i vissa aktiviteter utveckling av kvinnors företagande samt anställbarhet. Detta måste göras med ett bredare angreppssätt än traditionellt då ofta hemmakultur hindrar kvinnor till inträde på arbetsmarknaden och i arbetslivet. Tänk Om arbetar med ett brett angreppssätt för att säkerställa full jämställdhet i alla politikområden. En viktig del i dialogmötena handlar om jämställdhetsintegrering av sak- och politikområden.
Transnationellt samarbete
Det transnationella arbetet i TÄNK OM kommer att inriktas på social medling eller ”social mediation” som begreppet benämns i Europa. Social medling är ett oprövat koncept i Sverige, men har utvecklats under årtionden i Europas urbana miljöer.
Social medling uppkommer som ett nödvändigt svar på konkreta problem relaterade till det dagliga livet. Många av dessa problem uppkommer till följd av urbana miljöer där medborgare har en diskriminerande segregation i form av högre arbetslöshet och ekonomiska problem. I bland annat Frankrike och Belgien är social medling, genom lokala avtal, en bland många officiella lösningar för att motverka utanförskap i segregerande områden.
Social medling utgår ifrån egenmakt och delaktighet, d.v.s. underlättar att medborgare får möjlighet att aktivt delta i samhället och inte tvingas till passivitet.
Social medling är en metod att lösa konflikter i ett tidigt skede, i vissa fall redan innan det hunnit bli en konflikt. Skillnaden mellan den medling som existerar i Sverige och social medling är att den traditionella medlingen endast blir verklighet efter att en konflikt inträffat, d.v.s. för att lösa en konflikt, medan social medling bearbetar problemen på ett tidigt skede.
I Frankrike har social medling varit en aktivt politisk metod sedan början på 1990-talet, då ”Grand Frère” inleddes i tunnelbanestationerna i centrala Paris. Detta initiativ har växt och är idag, genom lokala avtal, en offentligt finansierad och stödjande lösning för sysselsättning, integrering och stöd. Paris förorter har väl utbyggda system och organisationer som förändrar boendes och medborgares vardag. Den mest intressanta organisationen för social medling är ”Partenaires pour la Ville à Saint-Denis” (Partnerskap för staden) i St. Denis, norr om Paris. Parenaires pour la ville à Saint-Denis grundades 1997 och är idag en nödvändighet för stadens företag, myndigheter och medborgare med 69 anställda. Verksamhetsledaren Benoit Menard är underrättad om intresset från Linköpings och Norrköpings kommun och har uttryckt sitt intresse att bistå med experthjälp för uppbyggandet av liknande verksamheter i relevanta stadsdelar i Östergötland.
Projektet hoppas att detta kan leda till en ytterligare effektivisering av verksamheterna beskrivna i detta dokument samt utgöra ett möjligt incitament för spridning till andra kommuner och stadsdelar i Sverige.
Medfinansiärer
- AF Linköping
- Arbetsförmedlingen Norrköping
- Kommunledningskontoret
- LFC i Linköping
- LFC Norrköping
- Planeringskontoret
- Östgöta Coop Center
Kommun
- Arboga
- Askersund
- Boxholm
- Degerfors
- Eskilstuna
- Fagersta
- Finspång
- Flen
- Gnesta
- Hallsberg
- Hallstahammar
- Heby
- Hällefors
- Karlskoga
- Katrineholm
- Kinda
- Knivsta
- Kumla
- Kungsör
- Köping
- Laxå
- Lekeberg
- Lindesberg
- Linköping
- Ljusnarsberg
- Mjölby
- Motala
- Nora
- Norberg
- Norrköping
- Nyköping
- Oxelösund
- Sala
- Skinnskatteberg
- Strängnäs
- Surahammar
- Söderköping
- Trosa
- Vadstena
- Valdemarsvik
- Vingåker
- Västerås
- Ydre
- Åtvidaberg
- Ödeshög
- Örebro