Logotyp på utskrifter

Strategisk kompetens för museiutveckling

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareBohusläns Museum
KontaktpersonAnn Britt Carlsson
E-postannbritt.carlsson@vgregion.se
Telefonnummer0521264115
Beviljat ESF-stöd5 701 744 kr
Total projektbudget5 701 744 kr
Projektperiod2009-08-03 till 2011-12-31
RegionÖstra Mellansverige
In English

Sammanfattning

Museibranschen möter nu kraftigt förändrade och breddade yrkeskrav. Vi måste vara där människor är, hitta fora för dialog, och inte gömma oss bakom expertrollen. Många kompetenser måste tillföras genom rekrytering och då resurserna fås via offentliga anslag som ej utökas måste kompetensväxling ske.

Bakgrund

Sveriges museer står inför ett behov av målinriktad förnyelse av verksamhet, arbetsformer och organisation. Behovet har gjort sig mer eller mindre tillkänna inom både de kommunala, regionala och de statliga museerna. Det har presenterats en uppmärksammad kulturutredning och en utredning gjord av museikoordinatorn Christina von Arbin. Utredningarna har arbetat parallellt och delvis samordnat. Hela kultursverige är nu inställt på att försöka dra slutsatser för den egna verksamheten. Utredningarna talar om att vi ska arbeta bredare och sektorsövergripande och i samverkan med föreningsliv och det övriga civila samhället. Helt nya krav ställs på kompetensen både på det professionella planet och på de personliga egenskaperna. Det kan vara svårt att hitta fora för samtal och dialog med medborgarna. Det ställs med andra ord också nya krav på de strukturer vi arbetar i. I branschen finns en positiv inställning till medborgardialog och demokrati men samtidigt finns en skepsis, svårigheter att släppa kontrollen, säkerhetstänkande och ett hävdat tolkningsföreträde. Sammantaget gör detta att det blir svårt att på allvar förändra sättet att arbeta. Lite tillspetsat kan man säga att vi har en resa framför oss som ska göra alltfler av oss komfortabla med att pendla mellan utställningshallen och magasinet till TV-sofforna och beslutsfattarnas sammanträdesrum.

Dessutom ställs kraven på förnyelseprocessen ovanpå en omfattande och löpande verksamhet i vardagen. Det ställer stora krav på att identifiera framgångsfaktorer och mål samt metoder för hur utvecklingsarbetet ska genomföras i praktiken. Förändringen måste ske via motivation, engagemang och kompetensutveckling av personalen. Vi kan bygga strukturer, ha visioner och arbeta fram strategier och mål men utan en stark kedja av engagemang och kunskap ända ut till mötet med besökaren/brukaren/kunden/media/samhället sker ingen förändring. Strategisk kompetensutveckling av personal är en investering!

Syfte

Utredningars innehåll, breda utvecklingsaktiviteter som exv arbetet med Agenda Kulturarv, omvärldsanalyser som vi själva gjort visar att de många yrkeskategorier som arbetar i museibranschen arkeologer, konservatorer, etnologer, arkivarier, antikvarier, pedagoger, utställningsproducenter, biologer med flera, kommer att behöva svara upp mot kraftigt förändrade och breddade yrkeskrav. Det kan handla om kommunikationsförmåga, språk, projektledning, processutveckling, kulturförståelse, psykologi, relationsutveckling, att kunna förstå, använda och utveckla tekniska applikationer inom skilda områden, kvalitet och metoder för ständiga förbättringar, miljöarbete, ekonomi och hälsofrämjande aktiviteter. Många av de nya kompetenser som behövs måste tillföras genom rekrytering och eftersom resurserna tillförs via offentliga anslag som inte utökas mer än marginellt måste en kompetens- och generationsväxling ske.

Situationen är likartad inom hela branschen dvs inom de statliga, regional och kommunala museerna och kanske också inom andra kulturbranscher.

Omvärldsanalyser pekar tydligt på förändrade yrkeskrav för de professioner som verkar i vår bransch. Det är vår förmåga att kommunicera med människorna och möta dem där de finns som mer och mer står i centrum. Det räcker inte att vara expert på samlingar och föremål. De flesta museiorganisationer har en hög medelålder på sina medarbetare och en mycket låg personalomsättning. Detta tyder på engagemang och trivsel men i kombination med nya krav från publiken på förnyelse och interaktion, en exploderande teknisk utveckling och en hårdnande konkurrens i den så kallade upplevelseindustrin blir behovet av en generationsväxling uppenbar.

Målsättning

Kompetensutvecklingsbehov som följer av förändrade yrkeskrav prioriteras högst. Aktivitets- och tidsplan ska göras för generationsväxling och hur den ska kunna stödja uppbyggnaden av de nya kompetenser som framträder ur de omvärlds- och organisationsanalyser vi genomför.

Otraditionella metoder för kompetensutveckling ska uppmuntras som exempelvis job rotation, benchmarking, praktik i andra branscher, internationellt utbyte, byte av uppgifter och excursioner i verkligheten med mera.

Effekten vi eftersträvar är förstås mer kompetenta medarbetare och mer livskraftig verksamhet.

De förväntade resultaten för organisationerna är
1. Breddad verksamhet med större och aktuell samhällsrelevans
2. Fördjupad kunskap och utveckling av spetskunskaper
3. Tydlig och konsistent metod för att sätta och följa upp mål för verksamhet, enhet, grupp och individ.
4. Metod för medarbetarsamtal som driver verksamhetsutveckling.
5. Verktyg för kompetensförsörjning anpassat till branschen.
6. Metod och plan för kompetens- och generationsväxlingar
7. Analys av långsiktiga kompetensbehov
8. Personal med beredskap för nya yrkeskrav
9. På sikt mer hållbar balanserad ekonomi

För medarbetarna är de förväntade effekterna
1. Större beredskap för förändringar
2. Fördjupade arbetsuppgifter och/eller breddat arbetsområde
3. Större kunskap om andra branscher och arbetsförhållanden
4. Större anställningsbarhet
5. Större personligt nätverk
6. Större möjlighet att bidra till arbetsplatsens framgång
7. Insikter om och respekt för behovet av olikheters värde
8. Ökad trivsel på jobbet

För samhället och politiken är de förväntade effekterna
1. Museer som kan möta aktuella samhällsbehov bättre genom en mer dynamisk verksamhet
2. Kostnadseffektiv verksamhet

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Det finns stora personalgrupper med funktionsnedsättningar. Det varierar mellan 2 och 30 % av de anställda i de olika organisationerna. Dessa är oftast inte utbildade inom museiyrken. Typ av funktionsnedsättning är av många skilda slag. Denna grupp ska särskilt lyftas upp för analys både för kompetensutveckling och som rekryteringsbas för ny kompetens.

På de aktuella platserna arbetar många personer med funktionshinder och de flesta har väl genomarbetade tillgänglighetsplaner anpassade lokaler och arbetssätt. I den mån det inte finns ska det efterfrågas. När det gäller kommunikativ tillgänglighet och bemötande ser vi att åtgärder behöver sättas in. Intressant är att just dessa två färdigheter är bland det som vi analyserat fram som kritiska för att kunna utveckla verksamheten mot större samhällsrelevans. I dubbel bemärkelse måste vi arbeta med dessa. Vi ska arbeta praktiskt och konkret med dessa frågor i work shops, forumteater eller annan interaktiv form.

Jämställdhetsintegrering

Eftersom det på museerna är en relativt jämn könsfördelning bland personalen finns också en tendens att tycka att man inte har så stora problem med jämställdhet. Men så är inte fallet. Det finns ojämnheter inom olika yrkeskategorier. Detta ska analyseras och beaktas för utjämning såväl i kompetensutveckling som i rekryteringsmetoder. Jämställdhetsperspektivet ska tas in i alla delar av projektet. Statistik och fakta om utbildning, lön, position mm ska jämföras och analyseras. Det finns t ex, på många håll, en omedvetenhet om den strukturella påverkan som vi är en del av. I projektet ska arbete inte bara handla om statistik och räknande utan värderingar och attityder ska problematiseras och diskuteras i alla delar och på alla nivåer. Särskilt viktigt är jämställdhetsaspekten i kartläggningen i mobiliseringsfasen och att det finns med tydligt i uppföljningar och utvärdering.

Organisationernas policydokument och handlingsplaner ska granskas och påverkas.

Transnationellt samarbete

Ingen planerad i första läget men viss samverkan kan komma till stånd under vägen då alla organisationerna deltar i internationella nätverk av olika slag. Att projektet kan utmynna i en mer formaliserad samverkan avseende kompetensutveckling är önskvärt och möjligheten ska tas med i planeringen.

Deltagande aktörer

  • Kulturhistoriska föreningen fö
  • Länsmuseet Halmstad
  • Länsmuseet Varberg
  • Regionmuseet Kristianstad
  • Östergötlands Museum

Kommun

  • Ale
  • Alingsås
  • Arboga
  • Askersund
  • Bengtsfors
  • Bjuv
  • Bollebygd
  • Borås
  • Boxholm
  • Bromölla
  • Burlöv
  • Båstad
  • Dals-Ed
  • Degerfors
  • Eskilstuna
  • Eslöv
  • Essunga
  • Fagersta
  • Falkenberg
  • Falköping
  • Finspång
  • Flen
  • Färgelanda
  • Gnesta
  • Grästorp
  • Gullspång
  • Göteborg
  • Götene
  • Hallsberg
  • Hallstahammar
  • Halmstad
  • Heby
  • Helsingborg
  • Herrljunga
  • Hjo
  • Hylte
  • Håbo
  • Hällefors
  • Härryda
  • Hässleholm
  • Höganäs
  • Hörby
  • Höör
  • Karlsborg
  • Karlshamn
  • Karlskoga
  • Karlskrona
  • Katrineholm
  • Kinda
  • Klippan
  • Knivsta
  • Kristianstad
  • Kumla
  • Kungsbacka
  • Kungsör
  • Kungälv
  • Kävlinge
  • Köping
  • Laholm
  • Landskrona
  • Laxå
  • Lekeberg
  • Lerum
  • Lidköping
  • Lilla-Edet
  • Lindesberg
  • Linköping
  • Ljusnarsberg
  • Lomma
  • Lund
  • Lysekil
  • Malmö
  • Mariestad
  • Marks
  • Mellerud
  • Mjölby
  • Motala
  • Munkedal
  • Mölndal
  • Nora
  • Norberg
  • Norrköping
  • Nyköping
  • Olofström
  • Orust
  • Osby
  • Oxelösund
  • Partille
  • Perstorp
  • Ronneby
  • Sala
  • Simrishamn
  • Sjöbo
  • Skara
  • Skinnskatteberg
  • Skurup
  • Skövde
  • Sotenäs
  • Staffanstorp
  • Stenungsund
  • Strängnäs
  • Strömstad
  • Surahammar
  • Svalöv
  • Svedala
  • Svenljunga
  • Söderköping
  • Sölvesborg
  • Tanum
  • Tibro
  • Tidaholm
  • Tjörn
  • Tomelilla
  • Tranemo
  • Trelleborg
  • Trollhättan
  • Trosa
  • Töreboda
  • Uddevalla
  • Ulricehamn
  • Uppsala
  • Vadstena
  • Valdemarsvik
  • Vara
  • Varberg
  • Vellinge
  • Vingåker
  • Vårgårda
  • Vänersborg
  • Västerås
  • Ydre
  • Ystad
  • Åmål
  • Åstorp
  • Åtvidaberg
  • Ängelholm
  • Öckerö
  • Ödeshög
  • Örebro
  • Örkelljunga
  • Östra Göinge