Logotyp på utskrifter

Spektra 2

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareCoompanion Västmanland
KontaktpersonMarita Öberg Molin
E-postmarita@coompanion.se
Telefonnummer021 4480750
Beviljat ESF-stöd4 049 132 kr
Total projektbudget9 450 572 kr
Projektperiod2011-08-01 till 2014-05-31
RegionÖstra Mellansverige
In English

Sammanfattning

Deltagaren har ett individuellt upplägg där praktik ingår. Riktmärket är att varje person deltar sex månader i projektet, men individuella förutsättningar och behov kan både förkorta och förlänga tiden. Behov av insatser och planering görs i samarbete med projektets aktörer. I den interkulturella coachningen arbetar vi med medvetenheten kring hur normer och värderingar spelar in i den personliga utvecklingsprocessen. Kulturella barriärer och brister i integrationsprocessen kan utgöra hinder för den personliga utvecklingen och möjligheterna till att få sysselsättning. Genom detta kan alternativa och nya möjligheter tas fram, framförallt genom individens egen medvetenhet. Coachningen ger inspiration och vägledning och deltagaren får stöd att finna personliga styrkor och drivkrafter. Den stödjer individen att fokusera och komma framåt, till sysselsättningsmål. Syftet är att vidga den egna förmågan och bidra till mer kraft att genomföra val.

Bakgrund

Behov och problem
I bakgrunden beskriver vi integrationsfrågan och dess koppling till det vi önskar utföra i projektet utifrån samhälls-, organisations/grupp- och individnivå. Bakgrunden till projektet, dess behov och problem, grundar sig främst på den bristen på samordning kring individen vi har erfarit i vårt beprövade arbete med målgruppen arbetslösa, invandrade personer och det potential vi ser i ett nytt, sammanhållet samarbete kring individen för att nå målet sysselsättning. ESF-rådet efterlyser innovativa arbetsmetoder på organisationsnivå, som ger varaktiga lösningar för individen. Detta har vi tagit fasta på.
Problembeskrivning

På samhällsnivå ser vi att det finns ett utanförskap hos målgruppen invandrade personer genom olika statistiska rapporter och beskrivningar av utanförskap och arbetslöshet. På organisationsnivå kan vi konstatera att vi i vårt praktiska arbete har mött de individer som fallit mellan stolarna enligt den beskrivning som står att finna i den regionala ESF-planen Östra Mellansverige för 2007-2013 under rubriken Ökad samverkan kring individerna: ”Även om var och ett dessa system fungerar bra i normalfallen, kan konstateras att allt fler personer befinner sig i skarvarna mellan systemen eller att de beroende på försörjning ges olika möjligheter att få sina behov tillgodosedda.” s. 36

”År 2008 bodde det totalt cirka 375 000 utrikes födda personer i större regioncentra vilket motsvarar 11 procent av befolkningen. Andelen utrikes födda i större regioncentra är lägre än i storstadsregionerna men något högre än i småregionerna och mindre regioncentra. Andelen utrikes födda i större regioncentra varierar från sju procent i Luleå och Sundsvall till 15-16 procent i Eskilstuna, Västerås och Borås. Största antal utrikes födda finns i Östergötland och Västerås, cirka 47 000 respektive 35 000. Det är något fler utrikes födda kvinnor än män i större regioncentra.” s 73: Integration – ett regionalt perspektiv, SCB 2010


Arbetslösheten i Västmanland minskar nu sakta och arbetsmarknaden förbättras. Dock finns det två grupper som lyfts fram vad gäller oförändrat läge med hög arbetslöshet: personer med invandrarbakgrund och långtidsarbetslösa personer. På grupp- och individnivå har vi genom våra mångåriga erfarenheter med arbete med sysselsättningsinsatser för invandrade personer sett hur bristen på samordning (organisationsnivå) mellan aktörerna kring individens integrationsinsatser inte har gett förväntat resultat vad gäller individens inträde till samhället och egen försörjning. Trots att personerna i många fall har vistats flera år i Sverige, finns det brister i förmågan att på egen hand orientera sig i samhället för att få sysselsättning och egen försörjning. Ofta har vi mött beskrivningar av en slags rundgång i systemet, där personen har gått i olika åtgärdsprogram, träffat olika handläggare, skrivit flera olika handlingsplaner osv. utan att sysselsättningsmålet har uppnåtts. Utan möjlighet till att se resultat av de olika aktiviteterna är det svårt att hålla motivationen uppe. Vår beprövade erfarenhet visar att det är viktigt för individen att ha en känsla av sammanhang och kontroll över den egna situationen. Det är individen själv som ska äga frågan och vara målorienterad. Det är viktigt att hitta en balans mellan samhällets krav på anpassningsförmåga och tolkningsföreträdet för den egna situationen. Detta arbete måste alltid ha sin utgångspunkt i individens situation. T.ex. befinner sig många personer alltför långt utbildnings- och arbetserfarenhetssmässigt från den svenska arbetsmarknaden. Det kanske inte finns förutsättningar för att vidareutbilda och kompetensutveckla sig genom det traditionella systemet utifrån den givna situationen. Vår modell, grundad utifrån tidigare erfarenheter, erbjuder en annan möjlighet för individen att via interkulturell coachning, mentorskap, entreprenörskap, ökade språkliga, samhälleliga och kompetensutvecklande kunskaper genom folkbildning (lära, växa, förändra) och delaktighetsdialog med rollförebilder att komma in i ett sammanhang som ger en individuellt utformad språngbräda.

Ny samverkansform kring individen
Det svenska näringslivet kan utvecklas, fler arbetstillfällen skapas, nya företag startas och socialt utanförskap motverkas genom att använda potentialen i den outnyttjade resurs som utgörs av arbetssökande, invandrade personer. Genom våra erfarenheter av arbete med invandrade personer som är arbetslösa vet vi att det många gånger finns en frånvaro av helhetsgrepp kring individens integrations- och sysselsättningsprocess. För att bryta utanförskap och nå bättre resultat är det viktigt att samla alla stödjande aktörer kring en individ och gemensamt följa en väl förankrad och hållbar planering. Vi vill utveckla en samverkansmodell som utifrån ett empowermentperspektiv som erbjuder individen en sammanhållen utvecklingsmöjlighet för att få sysselsättning:
- Personligt stöd genom hela processen (interkulturell, personlig coachning)
- Utveckling av det egna lärandet och kunskaper om språk, samhälle och kompetens (lära, växa, förändra: folkbildning)
- Kulturbrygga och rollförebild för samhällsdelaktighet, jämställdhet och demokrati (delaktighetsdialog)
- Möjlighet att få en kontakt i arbetslivet som utifrån sina erfarenheter kan vara ett bollplank och en inspiratör (mentorskap)
- Ökade kunskaper om möjligheterna inom den sociala ekonomin och det kooperativa företagandet (entreprenörskap/starta eget företag)
Motivering
Bristen på samverkan kring invandrade personers integrations- och sysselsättningsprocess ser vi som ett stort hinder för att nå de uppsatta integrationsmålen. Vi vill nu prova en ny form av samverkan och nya arbetsmetoder. I projektet ska olika aktörer samarbeta, för att bäst tillgodose individens behov av allsidig motivation och egen drivkraft.

Förankring/Samverkansaktörer
Projektidén är förankrad hos alla samverkande parter samt hos medfinansiären.

Mervärde och långsiktiga effekter
Det under projekttiden framtagna arbetssättet ger förutsättningar för att fortsätta utvecklingsarbetet och nya möjligheter genom att vi får prova metoden. Metoden medför bättre samverkan och nya arbetssätt för att stärka individens integration och sysselsättning. I förlängningen innebär fler sysselsatta en samhällsekonomisk vinst. Dessutom är den personliga vinsten för deltagarna givetvis ett stort mervärde. Styrgruppen utgör en stark motor för att under projekttiden följa upp metoden och implementera den i möjligaste mån.

Samtliga projektparter kommer att arbeta vidare med det arbetssätt som vi etablerar genom projektet, på så sätt finns ett klart mervärde och ett långsiktigt perspektiv i satsningen. Syftet är också att modellen med samverkan ska kunna appliceras vidare, både inom våra egna organisationer och för andra aktörer inom integrations- och sysselsättningsområdet. Vi vill sprida modellen genom information, nätverkande och marknadsföring. De aktörer som är aktuella att ta del av vårt arbetssätt omfattar ett brett register. Det handlar om kommun, Arbetsförmedling, företagsfrämjande organisationer, arbetsmarknadsåtgärdsverksamheter, ideella och privata krafter. Vi ser därmed goda möjligheter till spridning på organisationsnivå. Om fler är positiva till att arbeta enligt den samverkansmodell vi har i vårt projekt, kan projektets resultat få strategiska effekter för flera parter som tar del av den och för de individer som tar del av framtida insatser. Genom att fler medborgare får anställning eller får egen försörjning via företagande minskas kommunens kostnader för försörjningsstöd.

Syfte

Syfte/Avsikt
Syftet med projektet är:
- Finna och forma ett nytt och givande arbetssätt för att stödja arbetslösa, invandrade personer till sysselsättning/egen försörjning och ökad delaktighet i samhället
- Skapa en samverkansmodell mellan projektets parter för att främja individens utveckling på ett nyskapande sätt
- Genom denna samverkansmodell få en hög grad av samutnyttjande av projektparternas respektive kompetenser och resurser
- Etablera denna samverkansmodell och metod för individarbete även i ett mer långsiktigt perspektiv utifrån en vidare applicerbar grund

Den samverkansmodell som vi vill skapa och använda i projektet gör att vi gemensamt kan fokusera på individen. Syftet är att tillvarata individens egna potential i integrations- och utvecklingsprocessen genom att erbjuda flexibla och viss mån mer otraditionella aktiviteter. Istället för att fokusera på brist på utbildning och svårigheter att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden, skapar vi gemensamt lösningar utifrån individens situation. Dessa lösningar samt kraften, motivationen och fokuseringsförmågan att genomföra dem, har sin grogrund i den individuella coachningen utifrån interkulturell aspekt och de övriga aktiviteterna: mentorskap, entreprenörskap, delaktighetsdialog, lära, växa, förändra (folkbildning) och möjligheter till praktik/arbetsträning/arbetslivskontakter.

Insatserna för att stötta målgruppen till sysselsättning har inte varit anpassade till den realitet som personerna befinner sig i. Istället för att vara föremål för olika insatser, är det viktigt att nå en ökad grad av självständighet. Genom att ha självkännedom/kompetensuppfattning, orienteringsförmåga och verktyg för att marknadsföra sig själv som arbetskraft, ökar möjligheterna till att komma ut i arbetslivet eller bli entreprenörer. Alla människor besitter kompetens som kan vara samhället till nytta. Denna potential är viktig för hälsosam identitetskänsla och tillhörighet, som i sin tur är förutsättningen för att kunna bidra till en positiv, gemensam samhällsutveckling.

Metodbeskrivning, se bilaga

Målsättning

Målsättning/ Mätbara projektmål

30 % av deltagarna ska senast tre månader efter avslutat projektdeltagande ha fått en anställning, startat eget företag eller ha en praktikplats/påbörjat en utbildning som leder till sysselsättning
80 % av projektets deltagare ska ha en klar uppfattning om den egna förmågan och kompetensen och känna sig stärkta i sin sysselsättningssituation efter avslutad coachning och deltagande i övriga projektaktiviteter
Projektet räknar med att ta emot mellan 70-90 deltagare. Kapacitet finns för 20 deltagare kontinuerligt, ev. fler om t.ex. många praktiserar och det finns plats i aktiviteterna
De mätbara projektmålens koppling till projektets syfte
Genom projektaktörernas samverkan med att skapa en arbetsmodell med interkulturell personlig coachning som grund för individens process i kombination med mentorskap, entreprenörskap/starta eget företag, praktik/arbetsträning, lära, växa, förändra och världens matmarknad (folkbildning) och delaktighetsdialog, är målet att nå de uppsatta mätbara projektmålen.
Inför genomförandet kommer vi i mobiliseringsfasen att fastställa på vilken detaljnivå vi ska redovisa resultat för deltagare, mottagare och användare. Detaljnivån omfattar bl.a. könsuppdelning för olika indikatorer, särredovisning av åldersfördelning, vidare fortsättning till andra arbetsmarknadspolitiska aktiviteter och reguljära utbildningar.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet

Mobiliseringsfasen
Under mobiliseringsfasen kommer vi att genomföra en analys av tillgängligheten i projektet utifrån fysiskt, tillgänglig, kommunikativ och informativ tillgänglighet. Analysen kommer vi att genomföra genom följande:
• Projektledningen ansvarar för att genomföra analysen och att den blir gemensamt förankrad hos alla projektparter.
• En gemensam uppfattning om vad dessa olika tillgänglighetsaspekter innebär praktiskt i genomförandefasen och även i ett fortsättningsperspektiv ska formuleras.
• Vid behov ordnar vi en utbildning/fördjupad information via olika intressenter för tillgänglighetsfrågor.
• Projektägaren har redan idag goda kontakter med Accessum, en aktör som arbetar med tillgänglighetsfrågor.

Genomförandefasen
Genomförandefasens utformning av tillgänglighetsarbetet grundar sig på den analys och planering vi skapar i mobiliseringsfasen. Vi beskriver redan nu kort de olika delarna vi avser arbeta aktivt med enligt ESF-rådets vägledning och införa som rutin i projektet:
Fysiskt tillgänglighet
I mobiliseringsfasen kommer vi att få en uppfattning om deltagare som kommer till projektet under genomförandet har särskilda behov. De lokaler som deltagarna kommer att vistas är redan idag anpassade för personer med fysiska funktionshinder. Framkommer brister under mobiliseringsfasen, utformar vi en strategi för att på bästa sätt lösa frågan.
Tillgänglig verksamhet
Detta är en särskilt viktig del i tillgänglighetsarbetet i projektet. Projektmedarbetarna ska vara mycket medvetna om bemötandets inverkan på deltagarnas positiva upplevelse av de olika insatserna. Under mobiliseringsfasen diskuterar och fastställer vi hur bemötanden ska fungera. Vi kommer speciellt att fokusera på interkulturella och språkliga aspekter av tillgänglighet och bemötande. Även jämställdhetsfrågor ingår i att utforma en tillgänglig verksamhet. Arbetsmiljön ska vara välkomnande för alla projektdeltagare. I mobiliseringsfasen kommer vi att utforma rutiner för att samtliga projektmedarbetare utifrån vetenskaplig och professionell grund ska kunna självmedvetandegöra sig för att skapa en tillgänglig verksamhet.
Kommunikativ tillgänglighet
I den inventering som vi utför under mobiliseringsfasen kommer vi att diskutera med Arbetsförmedlingen och Västerås stad vilka behov de personer som kommer att delta i projektet kan komma att ha.
Utifrån analysen i mobiliseringsfasen ska vi identifiera vilka informativa tillgänglighetsaspekt. Information om projektet via skriftliga webbaserade material ska vara anpassade, te.x. språkmässigt.er
Informativ tillgänglighet.
Utifrån analysen i mobiliseringsfasen ska vi identifiera vilka informativa tillgänglighetsaspekter som är viktiga att ta hänsyn till.
Eftersom vi vänder oss till invandrade personer och vet att alla inte har möjlighet att fullt ta till sig information på svenska, kommer vi att fokusera på språkförståels

Jämställdhetsintegrering

Se tidigare beskrivning av jämställdhet. Kommer att tydliggöras i rapport av mobiliseringsfasen.

Medfinansiärer

  • Arbetsförmedlingen, Västerås
  • proAros

Samarbetspartners

  • Samteam
  • Studieförbundet Vuxenskolan

Kommun

  • Västerås