Logotyp på utskrifter

Socialfonden och kompetensförsörjning i Region Örebro

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareRegionförbundet Örebro
KontaktpersonMaria Svensson Hallberg
E-postmaria.svensson@regionorebro.se
Telefonnummer019-602 63 75
Beviljat ESF-stöd3 806 584 kr
Total projektbudget3 806 584 kr
Projektperiod2014-01-02 till 2014-12-31
RegionÖstra Mellansverige
In English

Sammanfattning

Förstudiens syfte är att samla strategiska aktörer i Örebro län för att utveckla en samverkansstruktur. Den ska underlätta för länets aktörer att med hjälp av Socialfonden förverkliga den regionala utvecklingsstrategin och lära av de satsningar som görs. Lärandet är en del av förutsättningarna för ett hållbart utvecklingsarbete. Ett delsyfte med förstudien är att sprida kunskap om kritiska faktorer för att projekt ska kunna utveckla ordinarie verksamheter varaktigt. En annan viktig del i arbetet är att synliggöra Socialfondens möjligheter att bidra till tillväxt. I detta ingår att visa exempel på hur jämställdhet och tillgänglighet kan utgöra faktorer för att uppnå regional tillväxt. Sammantaget kan förstudien ge till förslag till prioriterade satsningar i nästa programperiod och arbetssätt som gör att satsningarna kommer till nytta. På sikt kan förstudien utgöra underlag för framtagandet av en ny utvecklingsstrategi, där eventuella politiska mål kan komma till uttryck.

Bakgrund

Den regionala utvecklingsstrategin som antogs 2010 anger den inriktning som krävs för att ta tillvara Örebroregionens tillväxtpotential. Ett av fyra viktiga områden som pekats ut i strategin är ”Kunskap och kompetens”, där insatser som ska göras ska påverka regionens konkurrenskraft direkt eller indirekt. Strategin lyfter fram två insatsområden. Genom området ”Kunskapslyft för barn unga”, ska skolan utvecklas så att alla elever i grund- och gymnasieskolan når godkändnivån och samarbetet mellan skolan och andra aktörer ska ökas. Att motverka avbrotten från gymnasieskolan är ett fokusområde i det operativa arbete som igångsatts. Genom området ”Kunskapslyft i arbetslivet” ska samverkan mellan näringsliv, offentlig verksamhet och utbildningsaktörer leda till utbildningar i regionen som är anpassade efter arbetslivets behov. Ett kompetenskansli med bred aktörsmedverkan har bildats som stöd i utvecklingsarbetet.
Den regionala utvecklingsstrategin kompletterades under 2012 med ett regionalt program för social välfärd som ett sätt att stärka arbetet med strategins genomsyrande perspektiv och att bättre kunna bidra inom de sociala områden som lyfts fram i EU 2020-strategin. Programmet har kopplingar till arbetsmarknadsområdet och bland annat finns en handlingsplan för att underlätta för personer med funktionsnedsättningar att kunna delta i arbetslivet.

En utmaning för de regionalt utvecklingsansvariga organisationerna är begränsningen av uppdrag och handlingsutrymme när det gäller arbetskrafts- och kompetensförsörjning, vilket gör det svårt att ta ett helhetsgrepp på frågorna i handlingsplaner och förslag till åtgärder. Hur man kan hitta samverkansformerna mellan nyckelaktörerna i offentlig, privat och ideell verksamhet och på och mellan olika nivåer blir därför avgörande framgångsfaktorer.

Regeringens uppdrag till regionerna 2010 att skapa kompetensplattformar tillkom efter finanskrisen och den varselvåg som uppstod i företagen. Det blev då tydligt att det saknas en regional organisering för utbildnings- och arbetsmarknadsfrågor och en viktig uppgift för kompetensplattformen är att utifrån analyser av arbetskrafts- och kompetensbehov samla aktörer som gemensamt kan möta regionens utmaningar när det gäller kompetensförsörjning. De analyser och prognoser som tagits fram i Örebroregionen synliggör tydligt behoven av en bredare ansats. Att arbeta för bättre matchning mellan utbildningsutbud och efterfrågan på regionens arbetsmarknad räcker inte. Det behövs också samverkan kring insatser för att ta tillvara de resurser som finns hos människor som idag står utanför arbetsmarknaden. En svårighet kan i detta sammanhang vara att det saknas politiska målsättningar på regional nivå inom arbetsmarknadspolitiken, vilket kan förklaras av att beslut inom politikområdet sedan länge fattats nationellt och verkställs lokalt genom Arbetsförmedlingen. Förstudien kan bidra till att synliggöra behovet av politiskt satta mål inom arbetsmarknadspolitiken på regional nivå.
Ett förslag till handlingsplan för kompetensförsörjning i Örebroregionen har tagits fram utifrån genomförda analyser och kompletterats med intervjuer med arbetsgivare inom privat och offentlig sektor. I handlingsplanen identifieras fem utmaningar som är komplexa och svåra och som kan komma att kräva strukturella förändringar.

1. Den åldrande befolkningen. Bristen på kompetens är på sina håll i regionen en stor utmaning.
2. De som står utanför arbetsmarkanden. Ca 20 000 personer i arbetsför ålder står utanför arbetsmarknaden i regionen. De är en självklar och viktig resurs framförallt i områden/branscher med kompetensbrist.
3. Den etniskt och könssegregerade arbetsmarknaden. Arbetsmarknaden är påtagligt könssegregerad, vilket låser in stora delar av arbetskraften minskar tillgången på kompetens för specifika branscher.
4. Utbildning och matchning. Regionens utbildningar behöver på ett bättre sätt motsvara arbetslivets behov.
5. Pendling. Kan vara ett svar på kommunernas utmaningar med minskande befolkning.

Fyra av de fem utmaningarna rör områden där Socialfonden kan skapa mervärden. Utmaningen som rör utanförskapet på arbetsmarknaden är den huvudsakliga utgångspunkten för mål och insatser i förstudien. Ett viktigt område som kommer att uppmärksammas är drop out-problematiken och hur förebyggande och åtgärdande insatser bäst ska utformas och hur samverkan med aktörer utanför skolan ska kunna utvecklas.

Det finns andra strukturella utmaningar och brister att förhålla sig till i planering och genomförande av förstudien. För att minska utanförskapet på arbetsmarknaden är gränsöverskridande samverkan en förutsättning för framgång. Det handlar till exempel om samverkan över förvaltningsgränser inom en kommun, med aktörer från olika samhällssektorer och mellan olika beslutsnivåer, där det inte självklart finns upparbetade strukturer för samverkan och prövade samverkansformer. Svårigheterna på kommunnivå kommer tydligt till uttryck i kommunernas socialförvaltningar. Gruppen som uppbär försörjningsstöd har blivit allt större och problemen kan inte lösas långsiktigt utan samverkan och stöd. I förstudien kommer förutsättningar för ökad samverkan för att öka inträdet på arbetsmarknaden att undersökas tillsammans med samverkanspartner och intressenter.

En annan problematik rör utvecklingsarbete i projektform. Projekten är tillfälliga organisationer som ska bidra till lösning av problem som är mer eller mindre permanenta. Fokus är oftast på målgrupperna och hur de ska stödjas för att lättare komma in på arbetsmarknaden. Bland Socialfondens målgrupper befinner sig många människor långt från arbetsmarknaden. Genom projekten kommer många en bit närmare, men det finns ingen beredskap hos projektägare och partner att ta utvecklat samarbete vidare långsiktigt. Projekt som inte efterfrågas i de organisationer som har mandat att förändra strukturer får svårt att implementera sina resultat. I förstudien kommer detta att uppmärksammas särskilt och vad som krävs för att förändra strukturer långsiktigt kommer att undersökas.

Det finns idag inget fungerande system för att ta tillvara och lära av resultat och erfarenheter i projekt som genomförs. På regional nivå saknas en överblick över projekt som genomförts inom PO 2 i Socialfonden. En viss inblick i projektverksamheten gavs genom de aktiviteter med fokus på intermediärfunktionen i socialfondsprojekt som genomfördes i samarbete med processtödet för strategisk påverkan och lärande miljöer (SPeL) under 2012. I den samlade projektverksamheten finns kunskap att ta tillvara och bygga vidare på i arbetet med förstudien. Den kommer att kartlägga och analysera utvecklingssatsningar som gjorts för att identifiera strukturella hinder för målgruppernas inträde på arbetsmarknaden. Analyserna kommer sedan att ligga till grund för kommande utvecklingsarbete och för utformande av ett gemensamt system för lärande inför nästa programperiod.

Målsättning

Genom att samla aktörer i länet som kan och vill samverka och samhandla, ska Socialfondens resurser bli ett effektivt verktyg i det strategiska arbetet i Örebroregionen för att öka inträdet på arbetsmarknaden för personer som står utanför.


I förstudien kommer vi att avgränsa insatserna och främst fokusera på unga som varken arbetar eller studerar, unga vuxna med funktionsnedsättning och personer med utländsk bakgrund som står utanför arbetsmarknaden.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighetsfrågan har koppling till EU 2020-strategins prioritering Tillväxt för alla. Ett arbete som ska underlätta för personer utanför arbetsmarknaden att etablera sig måste arbeta tydligt med tillgänglighet och ett likabehandlingsperspektiv.
Men på samma sätt som för jämställdhet så kan kunskapen om vad tillgänglighet handlar om eller medvetenheten om hur omfattande den är och vilka specifika behov som finns vara låg. Att på pedagogiska sätt synliggöra detta genom exempel och olika kartläggningar är en viktig utgångspunkt.

När det gäller tillgänglighet kommer förstudiens kartläggningar inkludera en översikt av individers behov av stöd. Dessa hämtas främst genom genomförda projekt i länet och syftet är att ge en snabb förståelse för behoven. Vi känner också till att ett befintligt projekt kommer att ansöka om uppgradering och de har länge arbetat ned att skapa bättre förutsättningar på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning. Inom förstudien ska vi undersöka hur deras kunskaper och erfarenheter kan tas tillvara.
Samverkansparterna har ofta en mängd stödresurser för individen som också kan behöva kartläggas för att sedan kopplas till personalens kompetens. Oavsett om rätt stöd finns så är det inte givet att samverkansparternas personal har kompetensen att guida alla personer rätt eftersom det förutsätter att man känner till alla resurser och när de passar. Kartläggningen kan leda till en sammanställning av kompetensutvecklingsbehov. Vidare kan vissa stöd förutsätta att individen har kontakt med flera myndigheter och är därmed beroende av att samverkan mellan dessa fungerar på ett tillfredställande sätt. Slutligen är det intressant att kartlägga vilka möjligheter och stödbehov arbetsplatserna har för att ta emot personer med funktionsnedsättning.
I budget har avsatts medel för medverkan av tillgänglighetsexpert.

Transnationellt samarbete

Transnationellt utbyte kan som uttrycks i målbeskrivningen bidra till att ge nya tankebanor och därigenom stärka arbetet med förstudiens mål 2-4.

Förstudiens transnationella aktiviteter kan beskrivas i två spår, två tänkbara möjligheter. Det första spåret är att undersöka möjligheter till samverkan med något projekt i länet som har ett transnationellt utbyte. Fördelen med detta är att kunna kombinera ett operativt utbyte genom projektet med närhet till en särskild målgrupp med att för vår förstudies del studera regionala strukturer kring målgruppen och fondsamverkan.

Ett andra spår vore att utgå från befintliga kontakter med transnationella nätverk för att organisera ett utbyte kring unga som inte har avslutat sina gymnasiestudier. Fördelen med detta spår är att utveckla kontakter som redan finns och att därmed bidra till att stärka utanförskapsperspektiven i regionförbundets och samverkanspartnernas ordinarie arbete.

Samarbetspartners

  • ABF Örebro Län
  • Arbetsförmedlingen Örebro
  • Försäkringskassan Örebro
  • Länsstyrelsen i Örebro Län, Horisontella mål
  • Vuxenutbildning och Arbetsmarknad, Jobbcentrum

Kommun

  • Askersund
  • Degerfors
  • Hallsberg
  • Hällefors
  • Karlskoga
  • Kumla
  • Laxå
  • Lekeberg
  • Lindesberg
  • Ljusnarsberg
  • Nora
  • Örebro