Logotyp på utskrifter

Samverkan för vägen till arbete i lärande miljö

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareValla Folkhögskola
KontaktpersonKenneth Hedström
E-postkenneth.hedstrom@valla.fhsk.se
Telefonnummer0708-160494
Beviljat ESF-stöd2 342 853 kr
Total projektbudget6 544 253 kr
Projektperiod2010-01-18 till 2013-01-17
RegionÖstra Mellansverige
In English

Sammanfattning

Personer som faller ur sjukförsäkringen eller som har sjuk- eller aktivitetsersättning erbjuds aktiviteter på folkhögskola, före arbetsinriktad rehabilitering, förrehabilitering.Resultaten presenteras nationellt. På strategisk nivå arbetar vi för att metoden ska inplementeras i ordinarie verksamhet.

Bakgrund

Projektet som beskrivs nedan har varit föremål för en förprojektering under tre år. Under hösten 2006 bildade 13 folkhögskolor från olika delar av Sverige och med olika huvudmän och inriktningar ett nätverk med syfte att arbeta fram modeller för hur folkhögskolan skulle kunna närma långtidssjukskrivna och personer som har sjuk- eller aktivitetsersättning till arbetslivet. Kontakt togs med Försäkringskassan och till nätverket knöts företrädare för huvudkontoret (Ale Friberg, Helene Bygdemark och Gunni Strandberg). Försäkringskassan har uttryckt sitt stora intresse för projektet och anser att behovet finns och att det arbete vi gjort är fullödig förprojektering.

I vår förprojektering har vi också besökt alla lokala försäkringscentra där folkhögskolorna finns och Försäkringskassans samverkansansvariga vid dessa centra har uttalat att de vill delta i projektet.
Utifrån de senaste regelförändringarna inom sjukförsäkringen, vilket gör att människor hamnar i Arbetsförmedlingens arbetsintroduktion, har Valla folkhögskola tagit kontakt med Arbetsförmedlingen. Detta har gjort att Arbetsförmedlingen också är mycket intresserade av att delta i detta förrehabiliteringsprojekt.

Modeller för förrehabilitering har tagits fram. Det är dessa modeller som vi vill testa mellan folkhögskola, Försäkringskassa och Arbetsförmedling. Modellen prövas nu i samverkan med Försäkringskassan och 9 folkhögskolor

Förutom denna ansökan bedrivs nu liknande projekt med partnerskap i Stockholm från Hagabergs folkhögskola i Södertälje, Tollare folkhögskola i Saltsjö-Boo och Ågesta folkhögskola i Farsta.
Projektansvarig är biträdande rektor Anders Claesson, Hagabergs folkhögskola.

Partnerskapet Småland och öarna från Mullsjö folkhögskola, Värnamo folkhögskola och Ädelfors folkhögskola i Vetlanda.
Projektansvarig är rektor Rolf Axelsson, Ädelfors folkhögskola.

I partnerskapet Västsverige från Hellidens folkhögskola i Tidaholm och Kvinnofolkhögskolan i Göteborg.
Projektansvarig är rektor Klas Sjögren, Hellidens folkhögskola.

Liknande projekt genomförs i Örebro med det lokala samordningsförbundet och Kävesta folkhögskola i Sköllersta.
Projektansvarig är rektor Ulla Wiberg, Kävesta folkhögskola.


Resultatet av förprojekteringen har bl.a. visat följande:
Sociala fonden och programområdet syftar till att bidra till ökad social sammanhållning och ett inkluderande arbetsliv med fokus på personer som idag står långt från arbetsmarknaden. Ohälsa är en stor orsak till detta. Ohälsotalet, som är ett mått som fångar helheten i sjukfrånvaron i Sverige, var 33,8 dagar i augusti 2009. Talet visar antalet hela dagar (netto) under en tolvmånadadersperiod som ersatts med sjukpenning, rehabiliteringspenning eller sjuk- och aktivitetsersättning, per invånare i åldern 16 till 64 år.

Bland de sjukskrivna finns stora grupper som anger att de ska kunna arbeta om vissa villkor på arbetsplatsen är uppfyllda. Vissa av dem med sjuk- eller aktivitetsersättning kan tänka sig att gå till arbetslivet helt eller delvis om detta underlättas med individanpassade insatser.

Projektet skulle kunna, genom individanpassade insatser, i en lärande miljö, i samverkan med Försäkringskassan/Arbetsförmedlingen och genom strategiskt påverkansarbete, leda till att fler personer kommer till arbetslivsinriktad rehabilitering. Särskilda insatser görs också för att främja jämställdheten när det gäller att förbereda inträdet i eller återgången till arbetslivet.

De i projektet ingående folkhögskolorna har alla erfarenhet av arbete med sjukskrivna och personer med sjuk- eller aktivitetsersättning. Den människosyn, metodik och pedagogik som finns inom folkhögskolan har visat sig fungera bra för att minska ohälsan och stärka självkänslan. Detta är något som ger ökade kunskaper om möjligheterna att hitta vägar in i arbetslivet. Men det blir ofta kulturkrockar mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och folkhögskolan beroende på att Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen inte har en enhetlig syn på och kunskap om hur folkhögskolan arbetar. Folkhögskolorna har inte heller tillräckliga kunskaper om Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens kultur, arbetsmetoder, målsättningar och språk. Detta projekt syftar till att finna en gemensam strategi för ett fortsatt och utvecklat samarbete så att fler personer som idag är utanför arbetsmarknaden ser sina möjligheter att hitta vägar till arbete.

Folkhögskolorna har i de ordinarie kurserna utvecklat en pedagogik och metodik som också kan användas vid andra aktiviteter t.ex. för personer med sjuk- eller aktivitetsersättning och andra grupper i utanförskap. Folkhögskolorna arbetar särskilt med samspelet mellan individ, grupp och samhälle och arbetar med den dynamik som uppstår i grupperna för att stärka individens självkänsla. Verksamheten utgår från det friska och anpassas efter deltagarnas individuella förutsättningar, erfarenheter och önskemål. Folkhögskolorna har också ett aktivt demokratiarbete med genusperspektiv.

Folkhögskolans styrka ligger i den människosyn om alla människors lika värde som genomsyrar skolorna. Den metodik och pedagogik som används i undervisningen stärker personer i utanförskap. Medarbetarna är engagerade i och intresserade av att verksamheten utvecklas och är öppna för flexibla verksamhetsformer. Det finns en lång erfarenhet i folkhögskolan av att arbeta med långtidsarbetslösa bl.a. inom aktivitetsgarantin (Saga-kurser). Skolorna har olika huvudmän och profiler vilket gör att det kommer att bli en bred verksamhet som projektet speglar. Det är något vi tror kan vara till nytta i ett framtida mera organiserat samarbete kring förberedande insatser av arbetslivsinriktad karaktär. Det är en svaghet att folkhögskolornas medarbetare inte är helt bekanta med Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens kultur, arbetsmetodik, målsättningar och språk. Möjligheterna ligger i att projektet tillför kunskaper, metoder och resurser för att utveckla förberedande insatser som en ny del av rehabiliteringsverksamheten (förrehabilitering). Denna är nödvändig för många för att komma i arbetslivsinriktad rehabilitering efter lång tid i utanförskap. På så sätt kan medarbetare på folkhögskolorna mer systematiskt utvecklas som en aktiv och kompetent partner i arbetet för att få personer med sjuk- eller aktivitetsersättning och personer som faller ur sjukförsäkringen att komma närmare arbetslivet.
Hinder: Det har visat sig att personer som länge varit borta från eller aldrig varit inne i arbetslivet har svårt att direkt gå in i en arbetslivsinriktad rehabilitering. Här behövs kartläggning och individstärkande aktiviteter, som folkhögskolan kan ge. Men det saknas en genomtänkt strategi för och erfarenheter av långsiktigt organiserat samarbete mellan folkhögskolor, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Lagstiftningen om hur rehabiliteringarbetet ska genomföras är under förändring, vilket gör att vi hela tiden måste vara uppdaterade på reglerna och kunna anpassa projektet till dem. Inriktningen med samverkan mellan folkhögskolorna, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och utvärderande enhet ger en möjlighet att omsätta resultatet från de olika operativa aktiviteterna till en strategisk nivå för att få en varaktigt förändring av arbetssätt och regelverk.

Syfte

Syftet med projektet är
att genom strategiskt påverkansarbete utveckla metoder för hur folkhögskolan kan bidra till att närma personer till arbetslivet, genom att göra aktiviteter som fungerar som förrehabilitering på väg mot en arbetslivsinriktad rehabilitering,
att särskilt beakta jämställdhet, etnicitet och funktionshinder i projektets alla aktiviteter så att alla får likvärdiga förutsättningar
att komma till den arbetslivsinriktade rehabiliteringen,
att öka samarbetet mellan medarbetare vid folkhögskolan, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen för att öka förståelsen för varandras arbetsmetoder, kultur, målsättningar och språk
att hitta samarbetspartner som kan svara för ett fortsatt arbete med förrehabilitering, samt
att sprida erfarenheter och information vidare inom folkhögskolan, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och till andra aktörer som arbetar med rehabilitering.

Målsättning

Målet med projektet är
att visa att folkhögskolan genom förrehabilitering kan få fler i arbetslivsinriktad rehabilitering och därmed bidra till att sänka ohälsotalet och utanförskap
att definiera och dokumentera förrehabilitering som en metod som bidrar till att personer med sjuk- eller aktivitetsersättning eller som fallit ur sjukförsäkringen kommer närmare arbetsmarknaden
att stärka personer som har sjuk- eller aktivitetsersättning eller som fallit ur sjukförsäkringen genom att visa att de har arbetsförmåga
att särskilt rikta arbetet mot funktionsnedsatta, unga och personer med utländsk bakgrund,
att arbeta utifrån ett genusperspektiv,
att genomföra 6 aktiviteter under projekttiden om 15 veckor vardera för max 20 personer per aktivitet, samt
att 60% av deltagarna efter 15 veckor i förrehabilitering kan gå vidare till arbetslivsinriktad rehabilitering

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Alla aktiviteter i projektet ska vara såväl fysiskt som mentalt tillgängliga för personer med funktionsnedsättningar. Med tanke på projektets inriktning är detta en grundpelare i arbetet. Ingen får känna sig utestängd från någon aktivitet p.g.a. funktionsnedsättning. Redan idag är lokalerna på Valla folkhögskola anpassade för personer med funktionsnedsättningar och i undervisningen behandlas hur diskriminering motverkas. När det behövs sker anpassning av arbetsmaterial. Särskild hänsyn tas också individuellt till hur en person med funktionshinder kan komma närmare arbetslivet.

Jämställdhetsintegrering

Jämställdhetsaspekten i projektet är mycket viktig inte minst mot bakgrund av de rapporter som talar om hur kvinnor och män får olika behandling, bemötande och erbjudanden om vård och rehabilitering.
En styrka hos folkhögskolorna är att det finns en stark tradition att arbeta för de demokratiska värdena och bl.a. värna jämställdheten mellan kvinnor och män. Ett av syftena som staten angett för folkbildningen är att arbeta med den gemensamma värdegrunden, d.v.s. alla människors lika värde och jämställdhet mellan könen. Folkhögskolornas
kurser vänder sig som regel till både kvinnor och män. Kvinnor och män möter olika situationer och har olika förutsättningar att komma i arbete. Under vissa omständigheter kan motiveras ur ett jämställdhetsperspektiv att insatser görs enbart för kvinnor. Svagheten i folkhögskolans struktur är att det på många skolor av tradition finns en manlig dominans i styrelse och skolledning. Det finns stora möjligheter att utveckla jämställdhetsarbetet inom folkhögskolan.
Kvinnofolkhögskolan har en medvetet enkönad arbets- och studiemiljö där frågor som rör jämställdhet och genusperspektiv har hög prioritet. Denna kunskap kan utnyttjas av Valla folkhögskola som en resurs i projektet.
I projektet ska folkhögskolan noggrant observera var specialinsatser behövs för att könen ska få lika behandling. Hinder är dålig kunskap om jämställdhet och om de patriarkala strukturer som finns i verksamheten. För att undanröja hindren ska ett tydligt fokus ligga på att jämställdhet ingår i projektets alla delar, i såväl organisation som aktiviteter.

Medfinansiärer

  • LFC i Linköping

Samarbetspartners

  • LFC i Linköping

Kommun

  • Linköping

Liknande projekt