SPIK! (Studier, Poolarbete, Idrott, Kompetens) - esf.se
Logotyp på utskrifter

SPIK! (Studier, Poolarbete, Idrott, Kompetens)

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareÖstergötlands Idrottsförbund
KontaktpersonMarie Denitton
E-postmarie@sisu.nu
Telefonnummer013-203331
Beviljat ESF-stöd5 264 538 kr
Total projektbudget13 161 345 kr
Projektperiod2009-02-01 till 2011-05-31
RegionÖstra Mellansverige
In English

Sammanfattning

Vi vill genomföra ett projekt för arbetslösa i alla åldrar. Speciella insatser för personer med utländsk bakgrund kommer göras. Särskild kompetens för personer med funktionshinder finns. Projektet innehåller delar som utbildning, praktik, prova-på veckor på folkhögskola och poolarbete.

Bakgrund

Östergötlands Idrottsförbund har i flera olika omgångar bedrivit arbetsmarknadsprojekt i samarbete med Svenska ESF-rådet och Arbetsförmedlingarna i Linköping och Norrköping. I dessa projekt har långtidsarbetslösa fått gemensam utbildning och därefter praktik i en idrottsförening. Arbetet har sedan varvats med individanpassade utbildningar för att förbättra förutsättningarna för varje person att komma in på den ordinarie arbetsmarknaden.

De senaste två projekten genomfördes 2005-2007 och har utvärderats mycket seriöst av såväl oss själva som studenter från Linköpings Universitet som gjort en C-uppsats om resultaten av projekten.

De har kommit fram till följande slutsatser:
1. Idrotten är en mycket lämplig organisation att använda som övergångsarbetsmarknad för långtidsarbetslösa som vill återinträda på arbetsmarknaden. Många idrottsföreningar är intresserade av att ta emot deltagare och därmed också få vara med i projektet.
2. Idrottsrörelsen är en lämplig inkörsport till arbetslivet för personer med utländsk bakgrund. Det nätverk som finns inom idrotten är enormt och genom idrotten får personer med utländsk bakgrund möjlighet att knyta kontakter på ett naturligt sätt. I de två senaste projekten har 5 av 7 personer med utländsk bakgrund funnit en lösning som inneburit en anställning eller studier efter avslutat projekt.
3. Arbetsförmedlingarna ser idrotten som en mycket bra samarbetspartner. Det som bl.a uppskattas är idrottens breda nätverk och att man kan individanpassa utbildningar och praktik.
4. Bäst resultat erhålls där den förening som deltagaren praktiserar i aktivt deltar i jobbsökarprocessen genom att även agera "påtryckare" på ett positivt sätt. Föreningen ställer också upp som referens till deltagaren.
5.Genom de spridningsinsatser som är gjorda har de flesta föreningar kännedom om de projekt som Östergötlands Idrottsförbund bedriver. Även de föreningar som inte är med. Det gör att när en förening skall anställa en person så har de ofta hört av sig till ÖIF och frågat om de kan rekommendera någon från pågående eller tidigare projekt. Det har resulterat i anställningar för flera personer.
6. Kvinnor har visat störst intresse för teoretiska utbildningar och arbetsuppgifter och när det gäller praktiska arbetsuppgifter så har det varit störst intresse från männens sida.
7. Erfarenheten från de här projekten visar att den stora merparten av de som är arbetslösa vill ha ett arbete att gå till, få arbetskamrater, bli sedda och känna sig behövda.
8. Åsikter om grundar sig på att lågtidsarbetslösa inte klarar av att återgå till arbete har i dessa projekt visat sig vara helt grundlösa.
9. Arbetslivserfarenhet och utbildning hos de långtidsarbetslösa som deltagit i projektet ligger ungefär på samma nivå som hos samhället i övrigt. Utbildningsnivån spänner från ofullständig skolgång till högskoleexamen.
10. Idrottsföreningarna har kunnat erbjuda väl anpassade och intressanta arbetsuppgifter utifrån varje deltagares egen förmåga och förutsättningar.
11. När man rekryterade deltagare till projekten gjorde man det som om det vore ett arbete deltagarna sökte, med ansökan, intervju och presentation hos idrottsföreningen. De flesta av deltagarna visar tyvärr att de inte har tillräcklig kunskap när det gäller att skriva en ansökan, genomföra en intervju, sälja in sig själva etc
12. Det behövs genomtänkta och planerade insatser inom områdena motivation och självkänsla.
13. Möjligheterna att få ett arbete ökar om man har en god IT-kompetens. Datakunskaperna behövs såväl vid ett ansökningstillfälle som vid utförandet av arbetet. Kvinnorna har visat ett större intresse att lära sig mer om data/It än vad männen gjort. Kanske beroende på att de inte tycker de behöver den kunskapen i det praktiska arbetet.
14. Deltagarna tycker generellt att det är svårt att hitta lämpliga lediga jobb. Genom att regelbundet skicka ut platsannonser med relevanta jobb så ökade frekvensen på jobbsökandet markant och man fick en större effektivitet på de timmar som användes till jobbsökande.
15. Viktigt att deltagande föreningar noga beskriver vilka arbetsuppgifter man kan erbjuda deltagaren så att matchningen blir så bra som möjligt mellan förening och deltagare. Man måste också vara mycket tydlig i sitt budskap till deltagande föreningar om vad syftet är. Att det inte handlar om att få "gratis arbetskraft" utan det handlar om att de är med och utbildar en person för framtiden.
16.Risken för missuppfattningar minskar om man skriver ett "kontrakt" mellan föreningen och deltagaren där man klargör syfte, mål, skyldigheter och rättigheter.
17. Det är viktigt att det finns kompetens i arbetsgivarfrågor, arbetsrätt, lagar och avtal, försäkringar, tillgänglighet och jämställdhet hos den förening som är "arbetsgivare" för resp. deltagare.

Detta är slutsatserna som vi kommit fram till tillsammans med studenterna från Linköpings Universitet. Det är också detta som ligger till grund för det projekt vi nu ansöker om och som är en utveckling av de andra projekten.

Syfte

Med resultaten och slutsatserna från tidigare projekt som grund vill vi nu vidareutveckla våra idéer genom att ha kvar de lyckade delarna och förfina dem samtidigt som vi vill prova ett helt nytt koncept. Ett koncept som har sin grund i samma tankar som våra tidigare arbeten men som tar ytterligare ett par steg framåt, genom att:

1. Resultera i att några av deltagarna skall arbeta tillsammans i en pool dit mindre föreningar kan vända sig för att få hjälp med enstaka uppdrag. Denna pool skulle sedan i en förlängning kunna bli ett eget företag alternativt ett föreningsråd.
2. Väva in "Prova på utbildning" på Folkhögskola för att förhoppningsvis stimulera och väcka nyfikenheten på fortsatta studier hos några av deltagarna.

Syftet med projekt SPIK! är att de arbetslösa personer som står längst ifrån arbetsmarknaden via arbete i idrottsföreningar varvat med individanpassad utbildning skall komma vidare ut på den ordinarie arbetsmarknaden eller börja studera och därmed bryta sitt bidragsberoende och utanförskap.

Det finns stora grupper av människor som, av olika anledningar, har svårt att hitta in eller hitta tillbaka till arbetslivet. Det är bl.a personer med utländsk bakgrund och personer med en funktionsnedsättning. För dessa människor fungerar det sällan med standariserade lösningar utan det behövs individanpassade lösningar om det skall bli en hållbar effekt på längre sikt. De lösningarna kan vi inom idrotten erbjuda de här målgrupperna!

Målsättning

Målsättningen är att minst 60% av deltagarna skall hitta en sysselsättning som innebär att de inte återgår till arbetslöshet eller sjukskrivning efter projektets slut.

100% av deltagarna skall känna att deras självförtroende ökat och att de blivit bättre på att söka arbete.

Effekten för individen blir naturligtvis störst om man kommer vidare till ett arbetet eller studier. Det är ju det som är det övergripande målet med hela projekt SPIK. Vi tror också att det kommer få effekter som:
Ett mer effektivt jobbsökande, betydligt bättre självförtroende och en helt annan utgångspunkt inför framtida aktiviteter.

Den utvärdering som Linköpings Universitet har gjort visar att deltagarnas självförtroende och självtillit ökar markant när de är inne i ett av våra projekt. Kontakten med andra deltagare, projektledarna och sina föreningar gör att man växer som människa. Den sociala delen spelar en oerhört stor roll i hur man lyckas med annat, t.ex jobbsökande, att sälja in sig själv, vilket intryck man gör på intervjuer etc.

Vi vill särskilt betona att de mjuka värdena också är väldigt viktiga när man arbetar med projekt av den här typen. Därför vill vi stämma av mot såväl mjuka som hårda målsättningar.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Den målgrupp vi skall arbeta med inkluderar även personer med funktionshinder och då framförallt yngre. När man har ett funktionshinder så räknas man som ungdom upp till 30 års ålder hos Af.
Vi vet av erfarenhet att många i vår målgrupp även har någon form av arbetsskada vilket vi naturligtvis tar hänsyn till både vad det gäller arbetsplats och arbetsuppgifter.

Många idrottsföreningars lokaler är inte anpassade för personer med funktionshinder vilket också bidrar till att man tvekar att anställa. Vi kommer att lyfta den här frågan med alla deltagande föreningar i det enskilda samtalet för att på så sätt kunna göra så bra matchningar som möjligt mellan deltagarna och föreningarna. Vissa saker hos föreningarna är väldigt lätt att anpassa utan att man kanske tänker på det. Det behövs ofta någon utifrån som hjälper arbetsgivaren med detta och den hjälpen kommer de att få i detta projekt. Väldigt mycket på en arbetsplats går med relativt enkla medel att anpassa så arbetet flyter på bra även om den anställde har ett funktionshinder.

Det känns också väldigt tryggt att HSO är med som en av parterna i projektet. De har professionell kompetens på området och vi vet att vi tillsammans kommer kunna göra de insatser som behövs för att tillgängligheten skall bli så hög som det bara är möjligt.

När vi pratar om tillgänglighet i det här projektet så menar vi inte bara fysisk tillgänglighet utan även informativ tillgänglighet och kommunikativ tillgänglighet, där det naturligtvis även är viktigt att man tänker på hur man layoutar sina trycksaker, hur mail man skickar ser ut i typsnitt, storlek etc. Här ingår också val av färger och bilder till alla material och sättet att uttrycka sig.

Vi kommer också att se till att all verksamhet är tillgänglig och anpassa våra utbildningar efter deltagarnas behov. Valet av utbildning för en person med ett funktionshinder skall inte behöva styras av frågan - Vilka utbildningar har jag tillgänglighet till? Vi skall säkerställa att alla deltagare kan vara med på alla utbildningar de vill. Spelar ingen roll om det handlar om läs- och skrivsvårigheter, nedsatt röresleförmåga eller nedsatt intellektuell förmåga.

Föreningarnas styrelser kommer också utbildas i tillgänglighetsfrågor i den arbetsgivarutbildning som de får. Utöver det kommer vi ha 2 temadagar i tillgänglighet för alla deltagare i grupperna. Vi kommer bl.a att använda oss av HSOs material om värderingar.

Jämställdhetsintegrering

Vi har gjort följande åtgärdslista för att kunna beakta jämställdhetsfrågorna på ett bra sätt:

1.Arbetsuppgifterna inom idrottsrörelsen passar lika bra för både kvinnor och män men informationen till AF om jämställdhetsperspektivet behöver stärkas så att man redan där är tydlig med att informera deltagarna om att arbeten inom idrotten är lämpade för såväl kvinnor som män och att man inte behöver vara idrottsintresserad för att arbeta inom idrotten.
2. Kvinnor anställda i föreningar arbetar med kansliuppgifter och männen arbetar med vaktmästarsysslor eller i vissa fall med kansliarbeten. Det finns endast en kvinna i länet som arbetar med vaktmästaruppgifter. Här finns mycket att beakta och göra. Under intervjuerna av deltagarna kommer vi därför särskilt att nämna detta som en möjlighet för kvinnorna. Vi vet att det finns intresse och kunskap för arbetsuppgifterna men det behövs särskilda insatser för att verkligen få intresset att bära hela vägen till anställning.
3. Under intervjuerna behöver informationen till alla deltagare om jämställdhetsperspektivet förtydligas.
4.Bättre och mer lättillgänglig information om idrottens jämställdhetsplan till deltagande föreningar och vad det innebär rent praktiskt. Vi kommer även att ta med jämställdhetsaspekten som en punkt i det "kontrakt" vi skriver med föreningarna.
5.Utbildning om Riksidrottsförbundets jämställdhetsarbete och vikten av en jämställdhetsplan för alla deltagare och föreningar.
6.Samma möjligheter för kvinnor och män att få fortsatt anställning i föreningen efter projektets slut.
7.Ambitionen är också att få några deltagare att bryta de invanda könsroller som finns inom idrotten, se ovan. Vi vet att det är oerhört svårt eftersom vi har erfarenhet från idrottens Equalprojekt där man arbetade bl.a med detta, men vi tänker ändå ha ambitionen att försöka.
8.Partnerskapet skall bestå av såväl kvinnor som män och våra projektledare skall vara såväl kvinnor som män.
9. Föreläsare, utbildare och andra personer som förekommer i projektet skall vara såväl män som kvinnor.



Medfinansiärer

  • AF Linköping
  • Arbetsförmedlingen i Motala
  • Arbetsförmedlingen Norrköping

Samarbetspartners

  • 2088-7923
  • Arbetsgivaralliansen
  • Unionen

Kommun

  • Linköping
  • Motala
  • Norrköping