Logotyp på utskrifter

SMAK för arbetslivet

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareRegionförbundet Örebro
KontaktpersonMats Wickholm
E-postmats.wickholm@regionorebro.se
Telefonnummer072 - 732 63 15
Beviljat ESF-stöd1 807 731 kr
Total projektbudget1 807 731 kr
Projektperiod2011-01-17 till 2012-06-15
RegionÖstra Mellansverige
In English

Sammanfattning

Personer med neuropsykiatriska funktionshinder står idag utanför arbetsmarknaden. Projektets syfte är att kompetensutveckla aktörer som arbetar med personer med NPF samt att vidareutveckla metoder för meningsfullt arbete för målgruppen genom samverkan mellan offentlighet, den sociala ekonomin och akademin.

Bakgrund

Projektet SMAK för arbetslivet (Strategier, Metoder och Aktörer för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och deras inträde på arbetsmarknaden) syftar till att kompetensutveckla personal som i sitt yrke har till uppgift att hjälpa personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) till arbete. Kompetensutvecklingen omfattar 1) kunskap om personer med NPF ur ett bemötande- och arbetsplatsperspektiv, 2) metoder för samverkan myndigheter emellan, och 3) arbetsmetoder som underlättar arbetsmarknadsinträdet för personer med NPF.

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är ett samlingsnamn för ADHD, Asperger syndrom, autism och Tourettes syndrom. Ofta förekommer annan problematik tillsammans med NPF som till exempel inlärnings-, språk-, tal-, läs- och skrivstörningar.

Den socialfondsfinansierade förstudien för projektet SMAK för arbetslivet genomfördes under tiden 090101-090630. I förstudien kartlades arbets- och sysselsättningssituationen för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar samt kompetensbehovet hos de aktörer (personal) som möter personer med NPF i sitt arbete. Förstudien visade på ett behov av fördjupade kunskaper om 1) NPF ur ett bemötandeperspektiv, 2) samverkan mellan personal verksam vid olika myndigheter som utifrån sina yrkesroller bistår personer med NPF fungerande samt 3) evidensbaserade metoder för att hjälpa personerna till arbete.

Bakgrunden till projektet är vissa oklarheter mellan myndigheter vad gäller ansvar för utredning, bedömning och insatser/åtgärder till arbetslösa personer med NPF. Många handläggare som möter personer med NPF, visade förstudien, har bristande kunskaper om passande arbetsrehabiliterande åtgärder. Detta är viktig kunskap för att kunna informera och stötta verksamheter inom den öppna arbetsmarknaden, sociala företag och liknande så att de kan tillvarata dessa personers potential. När handläggare har goda idéer kan det dessutom vara svårt att få dem genomförda på grund av brister i samverkan mellan de olika ansvariga myndigheterna. Det finns då en risk att personerna hänvisas till skyddade arbetsplatser eller dagverksamheter som inte är anpassade till deras resurser och behov. Personer med NPF har svårigheter att passa in på den reguljära arbetsmarknaden men också vid verksamheter inom socialpsykiatrin och LSS. För personer som diagnostiserats med ADHD är daglig verksamhet inte ens en möjlighet på grund av bestämmelser i LSS. De hänvisas då att söka sig till den öppna arbetsmarknaden ofta utan särskilt stöd.

Den öppna arbetsmarknaden är i dagsläget mycket svår att komma in på för personer med NPF. För att ett arbete ska fungera behöver de mötas av tydlighet, förutsägbarhet och struktur, varför såväl arbetsgivare som arbetskamrater måste informeras tydligt om deras förutsättningar och behov. Arbetskapaciteten hos målgruppen är ofta hög, om de kommer till rätt arbetsplats och erbjuds rätt stöd över tid. Därför finns ett stort behov av särskild anpassning på arbetsplatser för personer med NPF, inte minst för samhällsvinster, men även för individens välmående.

I SMAK-projektets kompetensutvecklingsinsatser kommer vi att arbeta med ett helhetsgrepp kring NPF och fokusera på de konsekvenser funktionsnedsättningen medför för den enskilde vid inträdet på arbetsmarknaden. Med en ökad medvetenhet om bemötandets betydelse blir handläggaren förhoppningsvis bättre rustad att bemöta och stödja personerna långsiktigt och genomtänkt. Stödet från handläggare måste finnas hela vägen för att nå, få och behålla arbete. Det handlar inte enbart om arbetsplatsmatchning utan även bredare frågor som skuldsanering och boende, det vill säga goda och stabila sociala förhållanden är en förutsättning för att över tid klara av ett arbete.

En kartläggning av arbets- och sysselsättningssituationen för personer med NPF mellan 16-54 år i Örebro län genomfördes under förstudien till SMAK. Kartläggningen grundades på enkäter som skickades ut till chefer och medarbetare inom verksamheter som kommer i kontakt med personer som har fastställd NPF-diagnos, eller där det råder misstanke om att det finns en neuropsykiatrisk problematik. I kartläggningen uppgavs att drygt 80 % av de personer med NPF i Örebroregionen som handläggarna hade kunskap om saknade arbete.

Under förprojekteringen genomfördes även en kompetensinventering hos personal i Örebro län. Genom enkäter identifierades kompetensbehov hos de aktörer i länet, främst inom kommunala, landstingskommunala och statliga myndigheter, som i sitt arbete möter och bistår personer med NPF som står utanför arbetsmarknaden. Resultatet av denna inventering visar att det finns ett stort behov av kompetensutveckling för personal som arbetar med att hjälpa personer med NPF till arbete. De flesta hade viss kännedom om diagnoser, metoder och arbetsverktyg, men uttryckte samtidigt en önskan om att få veta mer. Anmärkningsvärt var dock att inga enkätsvar kom in från vare sig arbetsförmedling eller försäkringskassa. Försäkringskassan motiverade sitt icke-svar med att målgruppen är för stor för att undersöka i en förstudie om sex månader. Arbetsförmedlingens arbetssätt har tidigare inte varit anpassat utifrån diagnosrelaterade behov, även om de nu har genomfört egna utbildningar i arbetsmetoder som supported employment. Det kvarstår dock ett stort behov av kunskapsbaserade insatser för att förbättra situationen för personer med NPF, inte minst vad gäller samverkan mellan myndigheter.

Som ett led i arbetet genomfördes under förprojekteringen en seminarieserie med syfte att lägga grunder för samverkan mellan relevanta myndigheter och aktörer i regionen samt att sprida kunskap om området. Bakgrunden till detta var att SMAK:s projektgrupp hade konstaterat att det pågick ett stort antal projekt i länet riktat mot liknande målgrupp och med liknande syfte. Även i ett genomförande är samverkan med dessa projekt en viktig komponent i arbetet.

Slutsatserna från förprojekteringen är att det råder okunskap på området hos personal, brist på samverkan mellan berörda organisationer och att arbetsmetoderna behöver förbättras. Förprojekteringen visar också att det finns ett stort intresse hos alla deltagande aktörer för kompetensutveckling och utbildning.

Att öka kompetensen hos personer verksamma i myndigheter där de i sin yrkesroll möter personer med NPF/kognitiva funktionsnedsättningar genom att använda forskningsbaserade metoder uppfyller intentionerna i ESF och mål tre i den regionala planen för programområde ett, att bidra till ökade kunskaper i arbetslivet om hur diskriminering motverkas och likabehandling främjas.

Syfte

Projektets metod är att kompetensutveckla aktörer som arbetar med personer med NPF i arbetslivsinriktade metoder och samverkansmetoder mellan offentlighet, privat sektor, ideell sektor och akademin, där det slutliga syftet är att skapa resurser hos myndigheter och andra deltagande aktörer som gör att de kan bidra till att fler och bättre möjligheter till ett meningsfullt arbete skapas för den sekundära målgruppen, personer med NPF.

Baserad på förstudiens resultat och slutsatser har en modell för kompetensutveckling tagits fram. Den innehåller tre grundstenar: kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) ur ett bemötandeperspektiv, evidensbaserade arbetsrehabiliterande metoder som t ex supported employment samt interprofessionell och interorganisatorisk samverkan. Förslaget utgår också från en pedagogisk lärprocess som kombinerar deltagarnas eget arbete ute i verksamheten med de mer teoretiska delarna. Den planerade 7,5 ECTS utbildningen (Samverkan för arbete kring personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i ett delaktighetsperspektiv) syftar till att handläggarna/kursdeltagarna
• stärks i sitt arbete genom den ökade kunskapen inom de tre centrala områdena
• får redskap att skapa hållbara interprofessionella nätverk kring problematiken NPF + arbetsrehabilitering, samt
• blir resurser för personer med NPF, medarbetare, potentiella arbetsgivare, samverkansparter och andra aktörer
• bidrar till att motverka de brister och problem som personer med NPF möter i arbetslivet och bidrar till att skapa en förväntansfull och positiv attityd till personer med NPF som arbetstagare

Kort förklaring av supported employment (SE): det är en modell för arbetsinriktad rehabilitering som främst utgår från individen, dess specifika behov av och önskemål om ett arbete. Enligt metoden ska en jobbcoach, en särskild stödperson med specifik utbildning i metoden, stödja och vägleda personen i att hitta och behålla ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Genom kompetensutvecklingens utbildning ska vi i projektet lära ut hur arbetssätt som supported employment och samverkansverktyg kan användas vid problematiken kring NPF. Deltagare i utbildningen (personal vid myndigheter) ska få till uppgift att löpande använda sig av metoderna i den ordinarie verksamheten. Detta medför att metoderna utvecklas och anpassas för personal vid de olika organisationerna och den sekundära målgruppen människor med NPF.

Genom kompletterande seminarier och konferenser vill projektet även bidra till att strategiskt påverka berörda chefer och politiker genom att uppmärksamma arbetsmarknadsproblematiken för personer med NPF och visa på hur en ökad kompetens hos handläggare inom de olika myndigheterna inom de tre ovan nämnda områdena kan bidra till en långsiktig och hållbar förbättring för personer med NPF och deras tillträde till arbetsmarknaden.

Kärnan i arbetet med SMAK handlar om utveckling av samverkan mellan myndigheter som ger stöd och service till personer med NPF. Ett problem som visade sig vid sammanställningen av enkäterna var att myndigheter/organisationer hade skiftande syn på innebörden av begrepp som arbete, sysselsättning, arbetsträning osv. Erfarenhet och forskning visar dock att personer med hjälp av rätt stöd vill och kan etablera sig på den reguljära arbetsmarknaden. Utbildningen kommer därför att omfatta personal från olika organisationer och myndigheter. Därigenom lägger vi i projektet grunden för interprofessionell samverkan mellan handläggare. Samverkan ska också ske mellan andra samhällsaktörer som offentlig sektorn, den ideella sektorn samt brukarorganisationer.

Målsättning

Projektets mål är att genom kompetensutveckling av personal effektivisera befintliga organisationsstrukturer samt utveckla samverkan på området (personer med NPF-diagnoser och deras arbetsmarknadsinträde) som fortlever även efter projekttidens slut. Effekten av detta blir att handläggarna får goda verktyg så att de kan utföra sina jobb på bästa sätt. Avsikten är att vi på detta sätt bygger upp en tvärsektoriell kompetens kring hur myndigheter i samverkan kan bidra till att regionen ser personer med NPF som en god resurs för arbetsmarknaden i regionen. Vi hoppas att den kunskap som redan finns, den forskning som bedrivs i regionen inom våra tre områden tillsammans med den kompetenshöjning som ett flertal handläggare från olika myndigheter erhåller genom projektet ska kunna bilda en bra grund för ett regionalt kompetenscentrum kring samverkan kring personer med NPF, deras inträde på arbetsmarknaden utifrån ett interprofessionellt och interorganisatoriskt samverkansperspektiv.
Detta ämnar vi uppnå genom den planerade utbildningen, där det ingår för deltagarna att bilda organisationsöverbryggande nätverk. Som ytterligare ringar på vattnet kan denna samverkan även sträcka sig utöver enbart arbetsmarknadssituationen för människor med NPF, vilket skulle vara en långsiktig effekt.
Målsättning: efter avslutat projekt ska åtminstone ett livskraftigt interorganisatoriskt och interprofessionellt nätverk ha skapats mellan deltagarna.

Deltagarna examineras genom att beskriva hur de förankrat de kunskaper och metoderna som ingått i utbildningen i sin egen organisation. Varje deltagare som genomför kursen förväntas använda metoder för arbetslivsinriktad rehabilitering och samverkan i sin egen verksamhet. Genom att metoderna används praktiskt under kursens gång kan de utvärderas och anpassas till verksamheterna, och därmed uppfylls syftet om att vidareutveckla och anpassa metoder för att personer med NPF ska nå, få och behålla arbete.
Målsättning: efter avslutad utbildning ska varje deltagare redovisa minst ett fall där utlärda metoder har använts.

Deltagarna i projektet är individer från de förvaltningar, institutioner och organisationer som deltar i kompetensutvecklingen. Målet är att de efter genomfört projekt får ett bättre anpassat arbetssätt för målgruppen personer med NPF samt att de har etablerat samverkansstrukturer sinsemellan. Detta mål mäts genom antal deltagare som genomfört utbildningen och blivit godkända.
Målsättning: 50-60 deltagare har genomfört kompetensutvecklingens kurs (den planerade kompetensutvecklingen är under genomförandet en uppdragsutbildning med max 60 deltagare, men vi bör räkna med ett visst bortfall).

Kvalitativt följer vi upp genom attitydförändringar. En sådan utvärdering ska inte endast mäta effekten av processen utan undersöka hur de involverande (deltagare och projektgrupp) upplever att processen har fortgått. Genom Örebro universitets samverkan i SMAK:s förstudie fick projektgruppen tillgång till ett reliabelt och validerat instrument för att mäta och följa upp samverkan. Vi ska anpassa detta instrument till projektets innehåll.

Målsättning: Deltagarna besvarar enkäter kring deras kunskaper och attityder till samverkan löpande under projektet.

Som en effekt av projektets insatser för strategisk påverkan och kompetensutbildningen av relevant personal ska människor med NPF få ett bättre anpassat bemötande och vägledning för sina förutsättningar i arbetslivet. Den tidigare beskrivna problembilden visar vikten av att arbetsmarknadsinträdet anpassas till gruppen.
Målsättning: Genomförande av fem stycken seminarier och två konferenser (en vid uppstart och en för spridning) som bidrar till att uppmärksamma arbetsmarknadsproblematiken för den sekundära målgruppen.

Användare av resultaten blir de som har intresse av arbets- och samverkansmetoder anpassade till den beskrivna problematiken. Målet är att de metoder som utvecklas under projektets gång får fäste i ordinarie verksamhet hos deltagande organisationer och sprids över hela Östra Mellansverige, och i ett senare skede även till andra delar av Sverige.

Kompetensutvecklingen i SMAK-projektet kommer att kunna bidra till att Örebroregionen och Östra Mellansverige samlar sådan kunskap om samverkan och arbetsrehabiliterande metoder avseende gruppen arbetslösa med NPF att det kan bli en viktig del i vår strävan att skapa ett kompetenscentrum i regionen. I regionen finns sedan länge en gedigen kunskapsbas med forskning i relaterade ämnen vid bland annat Örebro universitet och Linköpings universitet. Genom att bygga upp kompetensen i regionen ökar möjligheten att få en välinformerad arbetsmarknad. Detta hjälper inte bara personer med NPF att få en meningsfull sysselsättning och tillträde till arbetslivet, utan skapar även en innovativ miljö för utbildning och forskning och en flexibel arbetsmarknad som gynnar regionen allmänt. Ett lyckat genomförande skulle bidra med samhällsvinster när människor som tidigare varit långtidssjukskrivna blir resurser genom att de anställs.
Målsättning: Strategisk påverkan riktat mot chefer, politiker och potentiella arbetsgivare ska ske genom utförande av åtta seminarier och konferenser samt spridningen av en film som projektet ska utarbeta.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

SMAK-projektet bygger främst på samverkansfrågor avseende tillgänglighet för personer med kognitiva funktionshinder. I projektets genomförande kommer dock tillgänglighet att uppmärksammas främst med fokus på målgruppen projektdeltagare dvs. handläggare vid de medverkande myndigheterna/organisationerna. I nuläget är det bestämt hur många deltagare från respektive myndighet som ska delta i projektet men inte exakt vilka personer, därför har vi inte en klar bild av vilka funktionsnedsättningar som finns inom denna grupp. Självklart kommer vi i projektet garantera att lokaler är tillgängliga för alla deltagare oavsett art och grad av funktionsnedsättning. En enkät kommer att skickas till gruppen som ska gå utbildningen. Där ges de möjlighet att påpeka behov av anpassning utifrån eventuella funktionsnedsättningar. Utöver det ska utbildningen förmedla kunskap om de tillgänglighetsbehov som den sekundära målgruppen har, människor med NPF. Diskriminering tros minska då kursdeltagarna utbildas att se inte bara funktionsnedsättningen utan framförallt de resurser som människor med NPF besitter.

Utbildningsdelen i projektet kommer att upphandlas med krav om att utbildaren ska beakta tillgänglighetsaspekter. Lokalerna där seminarier och konferenser kommer att hållas ska vara tillgängliga för alla. Nedan presenteras de områden som ska beaktas, enligt dialog med processtödet för tillgänglighet.

Den fysiska tillgängligheten för deltagarna i kompetensutvecklingen säkras genom att de lokaler där utbildning ska hållas är anpassade till olika slags funktionsnedsättningar vad gäller framkomlighet. Det rör exempelvis ramper, entré, parkering, hissar samt orienteringsutmärkningar för synnedsättningar och hörselslingor/teckentolkning. Problem som allergier (t.ex. parfymallergier, mat) är ytterligare något som kursanordnarna ska uppmärksammas på.

Kommunikativ tillgänglighet kommer att tillämpas så att inga deltagare exkluderas från dialogen som ska föras vid kompetensutvecklingstillfällena. Rent teknisk utrustning som underlättar är hörselslingor, mikrofoner, akustiken och ljussättningen i rummet. Undervisningsupplägget bör anpassas till att underlätta inlärningen. Exempelvis för personer med hörselnedsättningar är det jobbigt med långa dagar då ansträngningen kan leda till koncentrationssvårigheter i slutet av dagen. Ett förslag är att ta 40 minuters pass med rast emellan. Kursmaterial kommer att anpassas till aktuella deltagares behov.

Vidare är den informativa tillgängligheten också viktig, informationen inom och ut från projektet ska förmedlas på ett sätt som är tillgängligt för alla. En stor del av Sveriges befolkning har läs- och skrivsvårigheter, och detta bör beaktas vid utformningen av informationsmaterial och utbildningsmaterial inom projektet. Det gäller exempelvis layout, textstorlek, typsnitt, färgställning och bilder. Löpande information kommer att ges på Regionförbundet Örebro läns hemsida. Då utbildningen kommer att ske i samarbete med universitetet kan även tillgänglighetsanpassat stöd därifrån användas.

För styrgruppen tillkommer en utbildningsinsats om tillgänglighet i början av projektet genom processtödet för tillgänglighet i regionen som genomför liknande utbildningar utan avgift för projektet. En del av de öppna föreläsningarna riktade mot både kursdeltagare och målgrupper för strategisk påverkan kommer att behandla tillgänglighet.

Jämställdhetsintegrering

Efter vidare diskussion med processtödet för jämställdhet har följande konkreta aktiviteter identifierats som kommer att ingå i projektet:

• Antalet kvinnor och män bland projektdeltagarna ska återspegla sammansättningen på arbetsplatserna (majoriteten kvinnor)
• Projektledning ska så långt som möjligt vara jämställd (trolig majoritet kvinnor)
• Styrgrupp ska vara blandad, 60 % kvinnor och 40 % män, gärna även referensgrupp.
• I början av projektet kommer styrgrupp och upphandlad utbildare att få en genomgång kring jämställdhetsintegrering och hur det bör appliceras i projektet. Utbildare är processtödet i jämställdhetsintegrering, som ska vara gratis.
• Jämställdhetsintegreringen ska genomsyra utbildningen, dels vad gäller genusaspekter för människor med NPF (som utbildaren har god kunskap om), men också gentemot deltagarna i kursen vad gäller hur mycket talartid uppdelat på kön, vilka övningsexempel som används, och innehåll i utbildningsmaterial. Jämställdhet på arbetsplatsen är ett ämne som ska lyftas i utbildningen utifrån den problembild som lyfts i projektets SWOT. Genom att representanter från flera olika organisationer diskuterar jämställdhetsarbetet på arbetsplatsen kan de som arbetar med aktivt med frågan "dra" de med mindre aktivt arbete till större intresse och engagemang.
• Utbildningen ska utvärderas i enkät gällande bland annat om den upplevs vara jämställd av deltagarna (talartid, övningsexempel osv); dessutom är det som alltid en aspekt som följeutvärderaren ska titta på och därmed diskuteras frågan i styrgrupp.
• På det inledande seminariet där information sprids om projektet ska redogöras för jämställdhetsintegreringens betydelse och praktiska tillämpning i projektet; liknande ska frågan lyftas på spridningskonferensen för att visa hur vi i projektet arbetat med jämställdhet, vad vi kommit fram till, samt hur deltagande organisationer kan ta jämställdhetsarbetet vidare efter projektslut.
• I början av projektet genomförs en separat workshop om uppföljning för projektledningen med processtödet för jämställdhet. Uppföljningen under genomförandet kommer att titta på representation och resursfördelning, gärna med grund i projektets SWOT.

Transnationellt samarbete

Projektet kommer att låta sig berikas och inspireras av internationella erfarenheter, bland annat genom kontakter (via projektgruppen) vid Oslo universitet där en utbildning speciellt riktad till människor som arbetar med personer med NPF är inrättad och aktiv. SMAK:s planerade kompetensutbildning kommer att dra lärdom av denna kurs för den planerade kursen i Sverige och för att använda resurser mer effektivt. Det norska exemplet med NAV där socialtjänst, arbetsförmedling och försäkringskassa sitter under samma tak kommer vidare beaktas och vi kommer ta del av erfarenheterna från NAV i projektet speciellt avseende de samverkansmöjligheter som vi eftersträvar mellan liknande myndigheter med SMAK-projektet i Östra Mellansverige. Genom nätverket ENSA har även intresse kommit från Helsingfors i Finland där arbetssättet supported employment använts en längre tid. Ytterligare exempel att dra nytta av återfinns i Storbritannien och Italien.

Vi kommer att starta SMAK:s genomförandefas med en kick-off där internationella gäster från Italien och Norge bjuds in för att dela med sig av deras erfarenheter. Detta kan ge en snabb start för intresset och kreativiteten i projektet samt ge goda exempel att ta med i genomförandet som diskussionspunkter i utbildningen. Under utbildningen vill vi även delge deltagarna erfarenheter från det arbete som bedrivits i Helsingfors. Detta ska ske genom att en representant från Helsingfors kommer och håller en föreläsning för projektdeltagarna.

Fem utvalda representanter åker på "studiebesök" till Italien där de har goda erfarenheter kring kartläggning av individer med NPF och förmedlar sedan erfarenheterna till gruppen deltagare samt till sin organisation.

Fem utvalda representanter åker på "studiebesök" till Helsingfors där man sedan åtta år arbetar med supported employment, samt har en samverkansstruktur mellan myndigheter som vi är intresserade av och förmedlar sedan erfarenheterna till gruppen deltagare samt till sin organisation.


Finansiering av transnationella aktiviteter ska ske genom medel från ESF.

Komplettering 2010-10-26:

Förutom internationella föreläsningsinslag i utbildningen kommer även ett urval av deltagare i projektet att åka på studieresa till en av projektets kontakter i antingen Norge, Finland eller Italien. Vi flyttar därför medel från budgetposten ”Aktiviteter till målgrupp” till budgetposten ”Transnationella aktiviteter”.

Samarbetspartners

  • Attention Riks
  • Stiftelsen Actíva
  • Vuxenhabiliteringen

Deltagande aktörer

  • Arbetsförmedlingen Degerfors
  • Arbetsförmedlingen Karlskoga
  • Arbetsförmedlingen Lekeberg
  • Arbetsförmedlingen Nyköping
  • Arbetsförmedlingen Örebro
  • Försäkringskassan I Örebro
  • IFO förvalt
  • Kriminalvården
  • socialförvaltningen
  • Socialförvaltningen
  • Socialkontoret
  • Stiftelsen Actíva
  • Trosa Kommun
  • Vård- och Omsorgsförvaltningen

Kommun

  • Askersund
  • Degerfors
  • Eskilstuna
  • Hallsberg
  • Hällefors
  • Karlskoga
  • Katrineholm
  • Kumla
  • Laxå
  • Lekeberg
  • Lindesberg
  • Nyköping
  • Trosa
  • Uppsala
  • Västerås
  • Örebro