Logotyp på utskrifter

SAMS, Samverkan inom Sofint

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareStiftelsen Actíva
KontaktpersonUlla Berg
E-postulla.berg@s-activa.se
Telefonnummer070 7549609
Beviljat ESF-stöd9 711 491 kr
Total projektbudget24 338 177 kr
Projektperiod2010-04-01 till 2013-03-31
RegionÖstra Mellansverige
In English

Sammanfattning

Projektet ska minska risken för att långtidssjukskrivna, och unga arbetslösa individer ska hanma i utanförskap. Metoden i projektet är samverkan inom och mellan fyra kommuner, mellan offentlig och privat sektor och social ekonomi,

Bakgrund

Nu har jag berättat om mitt liv

o På Försäkringskassan
o På Arbetsförmedlingen
o Hos Socialen
o Hos doktorn

Kan du förstå att det känns kränkande att gång på gång berätta om misslyckanden, om svagheter, om problem, och att aldrig räcka till?

Sammanfattning av några röster från det erfarenhetsbaserade underlag genom brukare som finns beskrivet i rapporten Kartläggning av målgrupper och resurser inom rehabiliteringsområdet. SOFINT i norra Örebro län, maj 2009.
Problematiken beskrivs också i analysen i Regionala programmet, 3.5.2, s. 36 där bristen på helhetssyn beskrivs som en orsak till att personer hamnar i skarvarna mellan systemen och att det kan leda till att personer ges olika möjligheter att få sina behov tillgodosedda på grund av vilket försörjningssystem de hamnar i.
I det förberedande projektarbetet lyfts problematiken också av dem som dagligen möter människor i behov av samhällets stöd.

Föreliggande ansökan bygger på ett förprojekt som initierats av Försäkringskassan på grund av de regelförändringar som är på väg att genomföras. Regelförändringarna innebär att många människor med komplexa behov kommer att flyttas mellan försörjningssystemen, vilket tydliggör behovet av utvecklad samverkan mellan myndigheterna.

Som förberedelse för projektet har en process med Logiskt Ramverk genomförts med stöd av processtöd från ESF-European Minds

Referensmaterial för faktainsamling har varit Regional ESF- plan för Östra Mellansverige 2007-2013, version nr 2, April 2009, Kartläggning av målgrupper och resurser inom rehabiliteringsområdet, SOFINT i norra Örebro län, slutversion maj 2009, Liv & hälsa 2008, rapport nr 1 landstingen i CDUST-regionen, Departementsskrivelse 2009:45, s 23-40.

Nedan beskrivs
DEL A, Processen i sammanfattning, hur arbetet gått till och vilka som deltagit. DEL B redovisar problem och behov. DEL C, Sammanfattande slutsatser.


DEL A, PROCESSEN
Försäkringskassan tog i februari 2009 initiativ till en träff med Activa för att diskutera en problembild man kunde förutse i och med de förändringar i regelsystemen som aviserats. Skälet till att Activa kontaktades var att Activa sedan tjugo år arbetat med personer som ofrivilligt står utanför arbetsmarknaden på grund av misstänkta eller konstaterade funktionsnedsättningar. Activa arbetar i hela Örebro län och har upparbetade kontakter i samtliga kommuner. Activas arbetssätt är förutom att ge det individuella stödet att koordinera insatser från olika aktörer som arbetar med samma person, vilket innebär att breda kontaktnät finns upparbetade. Activa har också erfarenheter som projektägare, allt från ansökningsprocessen till genomförandet. Under den tid som olika EU-program funnits tillgängliga för Sverige har Activa arbetat i såväl transnationella, som nationella och lokala projekt.

Motiven för Activa att arbeta i projekt är
- Att utveckla Activamodellen, en modell med supported employment som grund
- Att arbeta med nya målgrupper
- Att påverka attityder till funktionshinder och arbete

Activa har under våren noggrant övervägt att göra en ansökan som projektägare på grund av att organisationen för närvarande är projektägare till två genomförandeprojekt, Stjärnan, ESF 2008-3020386 och Trans-Sam ESF 2009-3090037. Vi har gått igenom den interna organisation för hur vi ska hantera ytterligare ett projekt och kommit fram till att vi kan åta oss uppdraget utifrån den kompetens som finns inom organisationen.
En faktor som gör organisationer som är projektägare sårbara är risken för likviditetsbrist i väntan på utbetalningar av ansökta projektmedel. Frågan har diskuterats och förankrats i Activas ledning och styrelsens arbetsutskott och fått godkännande för att stå som projektägare. Ekonomisk beredskap för att täcka eventuell likviditetsbrist finns genom Örebro läns landstings huvudmannaskap i Stiftelsen Activa.

Då inga utlysningar för genomförandeprojekt var aktuella under våren gick förprojektet på sparlåga med studier av bakgrundsmaterial och med att ta fram faktaunderlag och med förberedande kontakter med möjliga intressenter. Då aviseringen om att en utlysning för ansökan om genomförandeprojekt offentliggjordes i juni beslutades att ta sikte på den utlysning som skulle komma 1 september med antagandet att utlysningen skulle rikta sig till de målgrupper som aktualiserats i arbetsgruppen. Inbjudan till en projektverkstad med metoden Logiskt Ramverk skickades till 73 personer inom offentlig sektor, fackliga organisationer, sociala företag och ideella organisationer. I seminariet 26 augusti deltog 31 personer och i ett uppföljningsseminarium 30 september deltog 13 personer. Processer har även förts via e-post och telefon. Uppföljningsträff har hållits 8 oktober med tjänsteman hos Sofint och Activa. Särskilda kontakter har tagits med Ljusnarsbergs kommun genom möte 30 september med kommunstyrelsens ordf. kommunchefen, en socialsekreterare och ordf. i Sofint.

DEL B, PROBLEM OCH BEHOV
Samtliga kommuner, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen anger att det finns stora problem med ett växande antal unga arbetslösa som riskerar att hamna i ett långvarigt utanförskap och långtidssjukskrivna med svårigheter att återinträda på arbetsmarknaden. Dessa män och kvinnor saknar i sin aktuella situation förmågan till egen försörjning. Detta leder till problem såväl för individen som för samhället. Individen saknar den kraft och trygghet som den egna försörjningen ger. Samhället åsamkas stora kostnader, dels i socialförsäkringssystemen men också för kostnader för konsumtion av social service, stöd, sjukvård, läkemedel mm.
Samtliga kommuner har en svag arbetsmarknad på grund av långvarig strukturomvandling och den senaste tidens ekonomiska kris som lett till ytterligare brist på arbetstillfällen.
Män och kvinnor i målgrupperna har ofta en svag utbildningsbakgrund, en del har oavslutade eller ofullständiga gymnasiestudier, några kan helt sakna gymnasiekompetens. Högskoleutbildningar är ovanliga i målgrupperna.
Efter att under lång tid ha stått utanför arbetsmarknaden behövs möjligheten till individuella utvecklingsprocesser i elementära färdigheter, att ta de första stegen till arbete i en förberedande verksamhet som innehåller stärkande av självkänsla, personlig utveckling genom utbildningsinslag, arbetsträning och praktik som förberedelse för arbetslivet.

Behov finns att pröva nya arbetssätt, nya samverkansformer och nya aktörer för verksamhet som förbereder för arbetslivet. De lokala verksamheterna behöver tillföras nya metoder, nya nätverk, ny samverkan och nya aktörer för att möta den problematik som redan är stor, men som befaras öka de närmaste åren.


DEL C. SAMMANFATTANDE SLUTSATSER

PROJEKTETS HUVUDPROBLEM:
Ett stort antal män och kvinnor i kommunerna i norra Örebro län riskerar att hamna i ett långvarigt utanförskap utan möjlighet att nå arbete och egen försörjning.
Problemet ägs av kommunerna och myndigheterna.
Orsaker: Det finns inga verksamheter som förbereder målgrupperna för ett inträde på arbetsmarknaden och det finns ingen modell för samverkan mellan de aktörer som har i uppdrag att utveckla stöd för personer i utanförskap, vilket lerer till att mäniskor hamnar i skarven mellan myndgiheternas ansvar. Detta leder till att insatserna för individen inte optimeras.

Syfte

SYFTE Syftet med projektet är att minska risken för utanförskap för unga arbetslösa och för långtidssjukskrivna män och kvinnor, och öka deras förmåga till egen försörjning genom arbete.

Dessutom syftar projektet till att utveckla reell och hållbar samverkan mellan parterna i projektet för att optimera insatsen för målgrupperna.


Genom att nå arbetsmarknaden uppnår målgrupperna en bättre livskvalitet genom den ekonomiska självständighet och frihet det innebär att få lön istället för att vara beroende av samhällets försörjningssystem.
Målgrupperna ska genom att delta i aktiviteter i projektet uppleva ett större fysiskt och psykiskt välmående.
Målgrupperna ska genom att delta i projektet stärkas så att de uppnår större självförtroende och därigenom kommer in i en social gemenskap som ger större livskvalitet, vilket i sin tur förhindrar att man bildar subkulturer, kommer in i kriminalitet eller fastnar i missbruk.
Målgrupperna ska delta i en verksamhet som innehåller kunskapsutveckling som förbereder för arbetsmarknaden eller för utbildning.
Projektet syftar också till att utveckla samverkan mellan de myndigheter som möter personerna i målgrupperna. Förutom Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunerna ska samverkan utvecklas med arbetsplatser, det lokala näringslivet, den sociala ekonomin och lokala företag. Genom en utvecklad samverkan kan metoder utvecklas så att individens behov och förmåga blir utgångspunkten för utvecklingsarbetet och att aktörer som kan bli framtida arbetsgivare ges möjlighet att bidra till inriktningen på en verksamhet som på sikt ska ge ett större arbetskraftsutbud.

PRIORITERINGAR I REGIONAL PLAN FÖR ÖSTRA MELLANSVERIGE I den regionala planen för Östra Mellansverige finns prioriteringar som stöder projektet. I regionala planen avsnitt 5:2, sid. 42 i avsnittet Strategiska utmaningar framhålls att varje projekt i socialfonden Östra Mellansverige ska ha ett individperspektiv och direkt bidra till att få fler människor att delta i arbetslivet.
Detta görs i projektet genom att utveckla verksamheter på lokal nivå som förbereder målgrupperna för ett inträde på arbetsmarknaden.
Vidare anges i Regionala planen att varje projekt ska lägga grunden för ett ökat lärande och utveckling inom medverkande organisationer och strukturer som kan stärka individer indirekt.
Detta görs i projektet genom att man i verksamheter tillägnar sig metoder som stärker och synliggör deltagarnas individuella utveckling. För att få alla nivåer i organisationerna att omfattas av ett gemensamt synsätt ska projektet utveckla en samverkansmodell som inbegriper ledande och beslutande nivåer inom varje kommun och inom samordningsförbundet Sofint.



VERKTYG FÖR INNOVATIVT UTVECKLINGSARBETE,MERVÄRDE
Genom projektet får verksamheter i såväl kommunal regi som i företag och organisationer inom den sociala ekonomin tillgång till nya verktyg i sitt arbete. I projektet ingår att utarbeta standardiserade och kvalitetssäkrade utbildningsinslag för att tydliggöra deltagarnas utveckling i projektet. Utbildningsmodulerna kommer genom nätverket inom Open College Network att kunna användas och spridas i flera verksamheter. För att män och kvinnor som på grund av funktionsnedsättningar inte når den reguljära arbetsmarknaden ska kunna delta i ett arbetsliv och bidra såväl till sin egen försörjning som till samhällsekonomin, ska etableringen av sociala företag stimuleras.

Målsättning

HUVUDMÅL

Att under projekttiden minska antalet individer unga arbetslösa som riskerar ett långvarigt utanförskap och minska antalet långtidssjukskrivna män och kvinnor som har svårt att komma in på arbetsmarknaden.

TYDLIGT MERVÄRDE
Projektet avser att stärka deltagarnas möjligheter på arbetsmarknaden genom att använda metoder som inte tidigare använts i verksamheten på det lokala planet.

Utgångspunkten för arbetet är målgruppernas självskattning av orsaker till upplevd ohälsa och orsaker som bidrar till avståndet till arbetsmarnaden. Enligt det faktamaterial som gåtts igenoom i förprojektet finns orsakssammanhang att söka i psykosocial problematik, utbeildningsnivå och bristande sociala nätverk, varför projektet kommer att fokusera på verksamheter som kan minska dessa ohälsfaktorer.

Deltagarnas lärande ska synliggöras och kvalitetssäkras genom OCN-metoden. Metoden är ett sätt att synliggöra och erkänna det lärande som deltagarna genomgår. Programplan och kursmoduler utvecklas specifikt för att deltagarna ska rustas för att gå vidare till arbete eller utbildning i det reguljära utbildningssystemet. I samarbete med det lokala näringslivet kan programplanen utformas för att svara mot de krav arbetsgivare och branscher ställer på nya medarbetare. Metoden används av allt flera för att kvalitetssäkr lärande i icke formella lärandeorganisationer och är nu uppe i drygt 300 användare i skiftande verksamheter som kommuner, arbetsförmedlingar, utbildningsanordnare och företag. Metoden kan också vara värdefull för att lägga grunden för deltagaren att gå vidare till det reguljära utbildningssystemet.
På grund av den långa frånvaron från arbetsmarknaden eller på grund av att man aldrig fått fäste på arbetsmarknaden kan deltagare antas ha särskilda svårigheter att etablera sig i arbetslivet. För personer med särskilt behov av stöd kommer metoden supported employment att tillämpas i projektet. Activa har lång erfarenhet och har nått goda resultat genom att använda metoden i arbetet med personer med funktionsnedsättningar. Metoden tillämpas allt oftare för flera målgrupper. Metoden utvecklas och utvärderas i nära samarbete med Örebro Universitet.



INDIKATORER

I varje kommun, Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora finns verksamheter som stärker deltagarnas förmåga och förbereder för ett inträde på arbetsmarknaden. En modell för samverkan som leder till minskat utanförskap har utarbetats.
Samverkan innebär samverkan inom och mellan flera strukturer:

- På lokal nivå mellan handläggare i myndigheter som handlägger individärenden
- På lokal nivå mellan handläggare i myndigheter och handledare i verksamheter som arbetar med förberedande verksamhet för deltagare.
- På lokal nivå mellan offentlig sektor, den sociala ekonomins verksamheter och privat sektor
- På lokal nivå mellan chefer för myndigheter och verksamheter och med den beslutande nivån
- På Sofint-nivå mellan parterna som är medlemmar i samordningsförbundet.


Delmål 1.
Under projekttiden 2010-03-01- 2013-02-28 kommer 330 personer, 165 kvinnor och 165 män att ha varit deltagare i projektet. Fördelning mellan målgrupperna: 165 i målgruppen unga arbetslösa, 165 i målgruppen sjukskrivna. Fördelning mellan kommunerna i: Lindesberg 30 + 30 per år, 180 under projekttiden, Hällefors 15 + 15 per år, 90 under projekttiden, Nora 15 + 15 per år, 90 under projekttiden, Ljusnarsberg 10 + 10 per år, 60 under projekttiden.

Delmål 2.
Av 330 personer kommer 80 %, 264 personer att uppleva att man nått större fysiskt och psykiskt välmående än före deltagandet i projektet. De upplever också att de fått bättre livskvalitet och att de ingår i en social gemenskap.

Delmål 3.
Av 330 personer kommer 60 %, 198 personer att uppleva att man står närmare arbetsmarknaden eller en utbildning än man gjorde innan deltagande i projektet.

Delmål 4.
Av 330 personer kommer 40 % , 132 personer att ha avslutats till arbete eller utbildning.

Delmål 5.
Deltagarna får möjlighet till ett kvalitetssäkrat lärande som ger lärandepoäng för uppnådda läromål genom att verksamheten kvalitetssäkras genom OCN-metoden. Under projekttiden kommer 160 personer att nått lärandemål som ger OCN-poäng.

Delmål 6.
Fyra kommuner i norra Örebro län och samordningsförbundet Sofint har vid projekttidens slut utvecklat en samverkansmodell som fungerar i alla led för att unga arbetslösa med risk för långvarigt utanförskap och långtidssjukskrivna män och kvinnor ska få stöd i sin process till arbete. I samverkansmodellen ingår förutom myndigheter och offentlig sektor, verksamheter inom den sociala ekonomin och den privata sektorn.

Delmål 7.
Efter projekttiden finns en verksamhet i varje kommun som kan ta emot individer som står långt från arbetsmarknaden för en förberedande verksamhet. Verksamheterna ska vara organiserade som företag inom den sociala ekonomin och organisatoriskt fristående från kommunen.
För män och kvinnor som inte förmår att nå den reguljära arbetsmarknaden ska det finnas verksamhet där man kan delta utifrån sin förmåga.


RESULTAT
Vid projekttidens slut kommer ingen som riskerar långvarigt utanförskap att hamna i skarven mellan myndigheter eller gå i passivitet på grund av brist på verksamheter som arbetar för att utveckla män och kvinnor för delaktighet i arbetslivet. Under 2012 tar Sofint stegvis över som sammanhållande kraft för projektresultaten på den övergripande nivån. Under projekttiden har samverkansparterna var för sig och tillsammans utvecklat metoder och kunskap och ser nyttan för deltagarna av den samverkan som byggts under projekttiden, vilket är grunden för att projektresultaten fortlever efter projekttidens slut.
Genomförande
Tid- och aktivitetsplan - Ange alla planerade aktiviteter, uppskatta ett planerat start- och slutdatum för respektive aktivitet, samt beskriv varje

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

De lokaler som kommer att användas i projektet ska vara tillgängliga för alla som på något sätt ska ta del
projektets verksamheter.

FYSISK TILLGÄNGLIGHET
Förstudiens granskning visar att det i samtliga kommuner finns tillgång till lokaler som är tillgängliga för personer med fysiska funktionshinder. De är också tillgängliga med allmänna kommunikationer och bil.
För allergikers möjlighet att delta i verksamheten är lokalerna rökfria och rengöringsmedel ska vara parfymfria. Besökare i lokalerna uppmanas att inte använda parfymerade produkter som stör tillgängligheten för allergiker.
Hos varje samverkanspart finns beredskap för att möta särskilda behov. Om behov av anpassade arbetsplatser uppstår, t ex arbetsverktyg, särskilda arbetsställningar, anpassning av datautrustning osv. löses detta utifrån individens särskilda behov.

BEMÖTANDE
Samtliga samverkanspartners har stor erfarenhet av arbete med målgrupperna. Bemötandefrågor är ständigt aktuella.
Under projektets gång kommer vi att arbeta med att utveckla bemötandefrågorna inom personalgrupperna hos parterna då dessa frågor är särskilt viktiga för målgruppen. I SOFINT-rapporten uttrycker målgruppen att ökad förståelse från handläggare skulle uppfattats som ett stöd för personerna i målgruppen. Detta styrker behovet av en återkommande dialog om bemötandefrågor.

KOMMUNIKATIV TILLGÄNGLIGHET
Genom att utveckla bemötandet i projektet stärks också den kommunikativa tillgängligheten. I mötet med deltagarna ska handledare och handläggare se till att deltagaren tagit emot och förstått den information som lämnats och också getts möjlighet att själv ge uttryck för sina synpunkter.
Särskilda behov, som uttalade svårigheter att tillägna sig skrivet material ska tillgodoses utifrån individens förutsättningar genom tillgång till material utformat för målgruppen.
Synnedsättning som kräver individuellt anpassade hjälpmedel tillförs genom de kanaler som finns som t ex syncentral eller hjälpmedelscentral.
Personer som har hörselnedsättningar som kräver teckentolkning ges möjlighet till deltagande med det individuella stöd som funktionsnedsättningen kräver.
I projektbudgeten tas generella behov upp. Individuella behov åtgärdas genom andra stödsystem.

INFORMATIV TILLGÄNGLIGHET
Informationsmaterial utformas för att vara tydligt och lättläst. Material som skapas inom projektet ska ha ett enkelt, entydigt språk och i förekommande fall tydliga bilder. Språket ska vara befriat från tvetydigheter. Enkelhet, överskådlighet och logik ska vara ledord i framställningen av information.
Ett gott stöd finns på webb-platserna www.funkanu.se och www.handisam.se där man enkelt kan få vägledning och tips för såväl hemsidor som tryckt material och vid konferenser och andra arrangemang.

Jämställdhetsintegrering

Problem och behovsanalys har gjorts utifrån de undersökningar som redovisas i rapporterna Sofint, Liv och Hälsa och Regional plan för Östra Mellansverige. Jämställdhetsfrågor lyftes också fram i LR-processen.

Kvinnor i samtliga åldersgrupper anger psykosocial ohälsa som det främsta ohälsoproblemet. Som nummer två rangordnas det lång avståndet till arbetsmarknaden. Därefter kommer i åldersgruppen 18-29 år ett svagt social nätverk, funktionshinder och låg utbildningsnivå. I åldersgruppen 30-39 år kommer låg utbildningsnivå som nummer tre, följt av psykosocialt funktionshinder och svagt socialt nätverk

PROFILERING FÖR KVINNOR
Kvinnorna ska i projektet erbjudas Lär-känna-dig-själv-kurser, en metod som utarbetats och används av Närpsykiatrin för att stärka personer med psykiatrisk problematik. För att komma närmare arbetsmarknaden ska kvinnor erbjudas kvalitetssäkrade utbildningsinslag enligt OCN-metoden. I gruppverksamheten ska kvinnorna ges möjlighet att bygga upp sociala nätverk.



Männen i åldersgruppen 18-29 år anger det långa avståndet till arbetsmarknaden som främsta orsak till ohälsa följt av psykosocial ohälsa, låg utbildningsnivå, psykosocialt funktionshinder, missbruk eller riskbruk svagt socialt nätverk. Männen i åldersgruppen 30-39 år rangordnar den psykosociala ohälsan främst, därefter låg utbildningsnivå, missbruk eller riskbruk och långt avstånd till arbetsmarknaden.

PROFILERING FÖR MÄN
Det långa avståndet till arbetsmarknaden som upplevs av männen ska minskas genom att männen ska erbjudas kunskapsutveckling som kvalitetssäkras med OCN-metoden. Förutom värdet med kvalitetssäkringen kan metoden stärka männens tilltro till sin förmåga att gå vidare till utbildning i det reguljära utbildningssystemet.
Männen kommer att erbjudas Lär-känna-dig-själv-kurser för att hantera den psykosociala problematik som finns bland männen.


Som kommentar i rapporten anges att psykosocial ohälsa definieras som en kombination av problem i den enskildes livssituation och psykisk, fysisk, psykosomatisk ohälsa och lättare psykiatriska problem som kanske inte riktigt uppfyller kriterierna för någon riktig diagnos eller som har en lättare form av depression eller ångest. Det handlar även om brist på självkänsla och, eller förmåga att hantera livssituationen och avsaknad av känsla av sammanhang.
Mot den bakgrund som framkommer i rapporterna och som uttrycks av personal som i sitt dagliga arbete möter målgrupperna kommer inslag som syftar till att utveckla individen, stärka självkänslan och att hantera sin livssituation att ges utrymme i den förberedande verksamheten.
Utbildningsinslag som ger individen möjlighet att utvecklas i sin egen takt och att mäta sin kunskapsutveckling mot egna mål stärker också individen förutom den rena kunskapsutveckling som sker. För att ytterligare ge möjlighet inom området kommer utbildningsinslag med hjälp av Närpsykiatrins Lär känna dig själv kurser att erbjudas deltagarna. Övningar och processer i kommunikation och ledarskap blir också inslag i den förberedande verksamheten.
Då låg utbildningsnivå nämns i samtliga åldersgrupper ska den förberedande verksamheten genom att arbeta med kursmoduler som leder till lärandebevis bidra att på sikt stimulera till studier i det reguljära utbildningssystemet. I projektgenomförandet kommer projektet att ta stöd från den expertis på jämställdhetsområdet som ESF-rådet ställer till projektens förfogande.

Transnationellt samarbete

TRANSNATIONALITET, INFORMATION OCH ERFARENHETSUTBYTE

Ett led i att tillföra nya impulser till verksamheten är att ta del av verksamhet i något annat land. I Regionala planen s. 44 anges att transnationella inslag i ett projekt kan användas såväl som verktyg för innovativt utvecklingsarbete och som verktyg för strategisk påverkan.

I Regionala planen beskrivs i analysen, 3.5.2, s. 36 hur bristen på helhetssyn leder till att allt fler personer med kontakter med flera myndigheter befinner sig i skarvarna mellan systemen eller att de ges olika möjligheter att få sina behov av tillgodosedda beroende på med vilken första kontakt man har in i systemen.

Att få möjlighet att ta del av verksamheter som har ett arbetssätt som minskar risken för överlappningar och glapp i kontakterna med personerna. Ett sådant exempel kan vara ett sttudiebesök i S Hertogenbosch i Nederländerna som har en intressant metod för att ta emot personer som söker kontakt med myndigheter. Man kan närmast jämföra det med tankarna som finns i Sverige om En Dörr In. Man har också utvecklat metoden så att den sökande blir ägare av sin egen process till självständighet/empowerment. Den sökande äger sin egen process och samhället erbjuder ett utbud av insatser. Ett sådant studiebesök kan ge värdet av att indirekt utveckla mottagandet och handläggningen av enskilda ärenden för att öka helhetssynen i arbetet. Mervärdet med studieresan är för projektet att beslutande, chefer och handläggare kan få en gemensam bild av hur samverkan kan fungera i praktiken och därigenom ha gemensamma utgångspunkter för ett förändringsarbete. Vidare finns ett mervärde i att medarbetare, beslutsfattare och samverkansparter lär känna varandra bättre genom att umgås samlat under en tid. Detta är värden som inte nog kan poängteras för ett lyckat förändringsarbete.

OBS! Lön för projektledare samt projektstöd under resan ligger budgeterat under aktiviteter till målgruppen (projektledaren) samt administration (processtöd Ulla Berg). Övriga deltagare får stå sin egen lön under resan.

Medfinansiärer

  • Arbetsförmedlingen Hällefors
  • Arbetsförmedlingen Kopparberg
  • Arbetsförmedlingen Lindesberg
  • Arbetsförmedlingen Nora
  • Försäkringskassan Karlskoga
  • Hällefors Folkhögskola
  • Lindevillan
  • Polstjärnan Kompetenscentrum
  • Socialförvaltningen
  • Socialförvaltningen
  • Socialförvaltningen
  • Sofint
  • Stiftelsen Actíva
  • Vuxenutbildningsförvaltningen Masugnen

Samarbetspartners

  • ABF Örebro län
  • Companiet
  • Hällefors Folkhögskola
  • Kulturkooperativet
  • Lindevillan
  • Polstjärnan Kompetenscentrum
  • Socialförvaltningen
  • Socialförvaltningen
  • Socialförvaltningen
  • Sofint
  • Stiftelsen Actíva
  • Vuxenutbildningsförvaltningen Masugnen

Kommun

  • Hällefors
  • Lindesberg
  • Ljusnarsberg
  • Nora