Logotyp på utskrifter

Romano Zor! - Romsk kraft!

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
Projektägaresaknas
KontaktpersonLars Jansson
E-postlars.v.jansson@uppsala.se
Telefonnummer018-7271472
Beviljat ESF-stöd5 504 408 kr
Total projektbudget13 829 748 kr
Projektperiod2009-02-02 till 2012-02-29
RegionÖstra Mellansverige
In English

Sammanfattning

Projektet utvecklar tillsammans med romer och berörda myndigheter en metod att bemöta och stödja romerna möjligheter till utbildning och tillträde till arbetsmarknaden. Projektet innefattar: arbetsmarknadsutbildning med romska deltagare, en handbok och stöd till romska och svenska kulturcoacher.

Bakgrund

Sedan år 2000 har romerna status som historisk nationell minoritetsgrupp i Sverige och omfattas därmed av minoritetspolitiken. Detta innebär att deras behov och intressen ska beaktas i alla delar av landet och på alla nivåer i samhället. Dessutom omfattas romani chib av minoritetsspråkskonventionen vilket innebär att samhället har skyldighet att värna, skydda och utveckla språket. År 2007 tillsattes det av regeringen en delegation på Jämställdhets- och Integrationsdepartementet för att utreda romernas situation i Sverige och tillsammans med myndigheter, organisationer och romska företrädare arbeta för att förbättra romers situation i det svenska samhället. (romadelegationen.se )
Projektet Romano Zor! Romsk Kraft! har inspirerats av ett finskt EQUAL-projekt 2007 som resulterade i flera handböcker, bl.a. en som handlar om arbetsmarknadsfrågor för romer. Social- och arbetsmarknadsministeriet i Finland har gett Sverige / Uppsala rätten att använda materialet i det aktuella projektet. Delar av projektet kommer att ha kontakter och samarbete med de finska EQUAL-deltagarna, vilket särskilt gagnar de finska romernas utvecklingsprocess.

Finland har sedan 1960-talet erfarenheter av framåttänkande och varierande minoritetsarbete både nationellt och lokalt. Landets länsstyrelser har romska rådgivare som arbetar aktivt med de omgivande samhället. Många statliga institutioner har anställda romska tjänstemän. Den tydliga romska närvaron i officiella sammanhang ger legitimitet åt frågorna i Finland. Romska frågor har under de senaste åren diskuterats i massmedia, bl.a. på TV. Många romska debattörer är även förebilder och bidrar till att vidga samhällsengagemang bland romer och kunskaper om romerna i majoritetssamhället. Romernas deltagande i arbetsmarknaden och olika utbildningar har ökat markant under 2000-talet.

Det finns ett stort intresse i Sverige att lära sig av och samråda med de finska parterna.

Enheten för arbetsmarknadsinsatser och vuxenutbildning Uppsala Kommun har kontakt med ett 40 tal vuxna romer mellan 18-50 år från fem olika romska grupper ( svenska, finska, polska, ex - jugoslaviska och resande). De flesta är även föräldrar med barn både i för- och grundskolan. Familjerna är beroende av ekonomiskt bistånd, många av dem sedan generationer tillbaka.
Socialtjänsten har under åren haft kontinuerliga kontakter med Arbetsförmedlingen, olika vårdinstanser inom Landstinget och Försäkringskassan för att samarbeta kring behovet av stöd och hjälp till romska familjer.

Gemensamt för de vuxna är hög grad av marginalisering och utanförskap.
- Ingen har tidigare arbetslivserfarenhet, eller förankring på arbetsmarknaden
- De flesta har långvarigt socialbidragsberoende i flera generationer och dålig förankring i samhället för övrigt
- I några få fall finns påbörjade men oftast oavslutade vuxenstudier

Gemensamt för individerna i de olika grupperna är en otrygg uppväxt med många flyttar mellan olika städer och länder samt svåra traumatiska händelser inom familjer och släkter med följden att flera har dålig / bristfällig skolgång eller ingen alls.

För att bilda familj lämnar många ungdomar barndomshemmet mycket tidigt. Bristande stöd från vuxna leder till en osäker framtid . Otillräcklig skolgång och skakigt inträde i vuxenlivet förlänger det sociala arvet av isolering och marginalisering. Ömsesidig misstro mellan familjerna och det omgivande samhället försvårar möjligheterna att lösa de problem och konflikter som uppstår i vardagen.

Levnadsomständigheterna är grunden till hög psykisk och fysisk ohälsa. Stressrelaterade sjukdomar med psykisk oro, huvudvärk, depressioner och panikångest är relativt vanliga med tablett- och alkoholmissbruk som följd. Dålig allmänkondition till följd av ledsjukdomar, ryggbesvär och övervikt är vanligt. Även astma, hjärtbesvär, reumatism och njurproblem är vanliga liksom olika slags kvinnosjukdomar. Få personer får kontinuerlig adekvat vård för sina besvär. Många söker vård först när hälso- / sjukdomstillståndet försämrats till det akuta.

De romska familjestrukturerna är hierarkiska och patriarkala med tydliga förutbestämda roller för män resp. kvinnor. När levnadsförhållanden är stabila fungerar systemet men instabilitet / marginalisering för med sig dels ökat kontrollbehov från äldre eller män, dels ökat risk för familjevåld. I situationer då socialtjänsten samarbetar med släkterna, för både familjens och samhällets bästa, kan man hitta gemensamma fungerande lösningar. Alltför ofta har dock socialtjänsten svårt att ge familjerna adekvat stöd eller hjälp då värdekonflikterna och motsättningarna (från båda håll) tenderar att bli huvudproblem.

De flesta av de finska och flera svenskromska familjer är medlemmar i Pingstförsamlingen i Uppsala. Gudstron är grunden för gemensamma värderingar och vägledning i vardagen.

Sedan 1994 har kommunens socialtjänst socialsekreterare som arbetar med särskild fokus på romerna. Arbetet har lett till en del positiva resultat och förändringar men man ser också att barnens situation och familjevåldet har blivit svårare och att utanförskapet och gapet mellan minoritet och majoritet växer.

För de romska grupperna är det nödvändigt att få stöd i den egna minoritets rollen och hitta balans mellan det kollektiva levnadssättet och individuella livsval. Genom aktivt arbete med attityder och värderingar skapas legitimitet åt nya livsval både i familjers / gruppers egna sociala och kulturella referensramar och i samhällets prioriteringar.

Syfte

Syftet med projektet är att aktivera alla parter för ömsesidiga förändringsprocesser för att

öppna vägar till arbetsmarknaden, vuxenutbildningar och samhällsdeltagandet för en grupp romska deltagare.

tillsammans med samverkansparterna finna hållbara strategier och verktyg för att bryta utanförskapet utifrån deltagarnas egna behovsformuleringar

genom att bryta det negativa sociala arvet och arbeta för positiva förebilder för barn och ungdomar mobilisera inneboende potential och kraft både hos romska och svenska deltagare (empowerment)

öka medvetenheten hos alla parter om vikten att arbeta kring hälsofrågor för att förbättra den psykiska och fysiska hälsan i grupperna

knyta an det arbetsorienterade processerna till gruppens andliga och kulturella liv

Målsättning

Projektet vill arbeta med sysselsättnings- och arbetsmarknadsfrågor i tre parallella faser ( arbetsmarknadsutbildning, handbok och mentorskapsprogram, se även bilaga 3) för att ge bättre stöd för romernas väg till arbetslivet & egen försörjning tillsammans med samaverkansparterna:

1. 100% av deltagarna ska efter projektet uppleva förbättrat hälsotillstånd.

2. 5 personer ska nå egenförsörjning.

3. 10 personer ska ha planerat för studier.

4. En svensk version av den finska handboken OM JAG SKULLE ANSTÄLLA EN ROM? guide till lärare, undervisningsanordnare och arbetsmarknadsmyndigheter som möter romer.

5. 20 romska och svenska mentorer som, utifrån ett program, erbjuder stöd på praktik- och på arbetsplatser.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Lokalerna för projektet kommer att vara tillgängliga förpersoner med funktionshinder. Funktionshindren i grupperna är främst sociala och psykiska (långt historiskt utanförskap) och innebär därför nödvändighet av särskild fokus på bemötandefrågor med hjälp av reflekterande samtal, rollspel. Undervisningmetoderna kommer att anpassas till lika möjligheter till lärande.

Jämställdhetsintegrering

I. I handboken berörs jämställdhet på olika sätt: historiskt, kulturellt och på arbetsmarknaden - gruppen som bearbetar materialet till svenska kommer att diskutera jämställdhet från olika aspekter när det gäller de olika romska gruppers och majoritetens sätt att se på jämställdheten.
2. Mentorskapsprogrammet följer boken. Genom samtal och värderingsövningar ges deltagarna möjlighet att fördjupa och utveckla resp. deltagande gruppers åsikter och uppfattningar i frågan. Utbildningen ger även färdigheter i att argumentera för den andres syn på jämställdhet.
3. Vår avsikt är att ha bred variation på praktikplatsernas profil. Eleverna kommer att uppmuntras att praktisera på flera arbetsplatser och helst på sådana de inte har erfarenheter av tidigare.

Medfinansiärer

  • Delegationen för romska frågor
  • LFC Uppsala

Samarbetspartners

  • Cosmos
  • Pingskyrkan i Uppsala
  • Sociologiska Institutionen

Kommun

  • Arboga
  • Askersund
  • Boxholm
  • Degerfors
  • Eskilstuna
  • Fagersta
  • Finspång
  • Flen
  • Gnesta
  • Hallsberg
  • Hallstahammar
  • Heby
  • Hällefors
  • Karlskoga
  • Katrineholm
  • Kinda
  • Knivsta
  • Kumla
  • Kungsör
  • Köping
  • Laxå
  • Lekeberg
  • Lindesberg
  • Linköping
  • Ljusnarsberg
  • Mjölby
  • Motala
  • Nora
  • Norberg
  • Norrköping
  • Nyköping
  • Oxelösund
  • Sala
  • Skinnskatteberg
  • Strängnäs
  • Surahammar
  • Söderköping
  • Trosa
  • Vadstena
  • Valdemarsvik
  • Vingåker
  • Västerås
  • Ydre
  • Åtvidaberg
  • Ödeshög
  • Örebro