Logotyp på utskrifter

Projekt Margit

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareCampus Nyköping
KontaktpersonCarina Lundström
E-postcarina.lundstrom@nykoping.se
Telefonnummer0155-248188
Beviljat ESF-stöd6 187 486 kr
Total projektbudget6 187 486 kr
Projektperiod2010-02-02 till 2011-07-31
RegionÖstra Mellansverige
In English

Sammanfattning

Att genomföra ett kompetenshöjande projekt för anställda på 7 strategiskt viktiga industriföretag i Östra Sörmland i syfte att förebygga individens utslagning på arbetsmarknaden.

Bakgrund

Världsekonomin har på mycket kort tid kraftigt bromsat in och detta har fått ett genomslag också för näringslivet i Östra Sörmland. Industriföretagen har minskad orderingång samtidigt som konkurrensen ökar, vilket gör att individerna måste planera för att stå väl rustade inför framtiden. I Arbetsförmedlingens prognos 2010 för Sörmland spås en starkt sjunkande sysselsättning för tillverkande industrin: Sysselsättningen uppgår till cirka 21.200 personer inom tillverkningsindustrin. Det motsvarar 19 procent av den totala sysselsättningen i länet.
Industriföretagen har drabbats hårt av lågkonjunkturen och antalet sysselsatta bedöms minska med 2.200 personer i år och med 1.300 personer under nästa år. Det betyder att nästan 20 procent av jobben försvinner inom sektorn. Sedan sommaren 2008 har 2.800 personer varslats inom sektorn och det är mer än 70 procent av samtliga varsel. Den kraftigaste tillbakagången kommer att drabba länets tillverkningsindustri där antalet sysselsatta minskar med 3.500 personer. Det motsvarar ett bortfall av nästan vart femte jobb inom sektorn.
Läget just nu i Sörmland är mycket allvarligt och regionen har den högsta arbetslösheten i landet, 5,3%, i september och toppar även ungdomsarbetslösheten. Antalet arbetslösa har fördubblats sedan augusti i fjol. (Pressmeddelande Arbetsförmedlingen augusti 2009) I en nationell jämförelse har Sörmland lägre andel innevånare med eftergymnasial utbildning, 28 procent (riket 35%). Övergångsfrekvensen till högre utbildning i Sörmlands län är också lägre än riket, drygt 37 procent har påbörjat universitetet eller högskolan före 25 års ålder (nationellt mål 50%). (källa: Regionala Planen för Östra Mellansverige)

Krissituationen har gått från ett fritt fall ner i ett mörkt hål under våren 2009 till att landa i en situation där företagen försöker hålla ut och behålla sina anställda, trots att orderingången inte ökat nämnvärt. Idag är därför de allra flesta mer receptiva för livslångt lärande än för ett halvår sedan och allt fler individer har börjat fundera kring sin egen konkurrenskraft på arbetsmarknaden. Medvetenheten kring vad man behöver och behovet av effektiva insatser har också ökat.

Detta är en ansökan där anställda vid strategiskt viktiga industriföretag i Östra Sörmland ingår. Företagen är strategiskt viktiga därför att de är arbetsgivare för många arbetsföra inom nämnt geografiskt område samt även sysselsätter många lokala underleverantörer. Vad det gäller utbildningsfrågor specifikt tillhör dessa företag de som under en lång tid har haft ett mycket starkt engagemang i strategiska utbildningsfrågor (sitter bl a med i Utbildnings- och Kompetensforum, olika styrgrupper t ex Teknikcollege) och har på så sätt genom sin medverkan varit med att forma dagens utbildningsstruktur. Initiativet till denna ansökan kommer från dessa industriföretag då de har sett sina anställdas behov och insett att de inte ensamma kan hitta lösningar i denna nya situation. Nya former av samverkan inom utbildning och kompetensförsörjning är nödvändiga grepp för att stärka alla inblandade och skapa tillväxt för såväl individ som företag i nämnd region. Krisen ställer höga krav på initiativkraft och kreativitet hos alla inblandade, inte minst hos individen, eftersom sårbarheten bland de anställda är stor. Genom att stärka individen kompetensmässigt skapas förutsättningar för omställning, specialisering och breddning vilket öppnar för nya möjligheter för individen.


Tillverkande företag i Östra Sörmland som riskerar att genomföra uppsägningar på grund av rådande konjunktur har bjudits in att delta i förstudien till detta projekt. Djupintervjuer, företagens egna analyser, ett gemensamt analysseminarium samt kompetensinventering av de sju företagen ligger till grund för denna projektansökan. Ansökan är baserad på den ansökan som blev godkänd av ESF men inte prioriterad av strukturfondpartnerskapet den 28 april 2009 vid varselutlysning 2.

Efter avslaget våren 2009 i varselutlysning 2 beslutade Nyköpings Kommun att gå in och stötta en samverkan kring utbildningsinsatser med näringslivet, i första hand industriföretag, i samband med varsel och uppsägning (Dnr KK09/47). De beviljade kommunala medlen från Nyköpings Kommun, tillsammans med medel från Oxelösunds kommun möjliggjorde att projektet kunde påbörjas i en liten skala, modeller för administration och utvärdering kunde testas och en organisation kunde riggas. Detta kommunala projekt upphör den 31 december 2009 och har fått ett mycket positivt gensvar och behovet av en fortsättning hörs från alla parter. Synergieffekten har blivit en intensifierad samverkan på samtliga nivåer, individ, företag, ledning och kring olika frågor, inte bara utbildningsrelaterade.

Förprojekteringen visade på ett stort kompetensbehov bland anställda på deltagande företag. Vid en djupare analys av behovet framkom följande:

Behov av omställning av personal.
Slutsats: Omställning är nödvändig för att vissa individer ska kunna svara upp mot förändrade krav. Att få ordermottagare att gå ut på marknaden och sälja produkter samt att låta anställda i driften utbilda sig till underhållsarbete är några exempel. Globaliseringen med ett flöde över nationsgränser ställer också andra krav på de anställda liksom ett ökat problemorienterat arbetssätt på många arbetsplatser.

Självinsikten om sin egen utbildningsnivå och dess konkurrenskraft
Slutsats: Individen måste skaffa sig insikt om det livslånga lärandet som överlevnadsfaktor för att undvika utslagning.
Jag vill kompetensutveckla min personal så att de har möjlighet att söka sina egna jobb. Vi vill vara ett ansvarstagande företag även i kristider för när det vänder kommer vi att behöva personalen som idag får lämna företaget (citat från företagsledare). Är man inte längre anställningsbar på sin egen arbetsplats så kommer man påverka lönsamheten negativt samt ha svårt att få jobb någon annanstans.


Jämställdhet inom industrin.
Slutsats: Män och kvinnor ska ha lika möjligheter inom industrin. Såväl män som kvinnor behöver coachas, lyftas, prioriteras och informeras för att en mer jämställd situation ska uppnås. Jämställdhet är en strategisk nyckel för företagens förmåga att utveckla sin egen verksamhet. Särskilda punkter att beakta är att kvinnor inte ska stanna kvar i den gamla tekniken utan ges samma möjlighet till utveckling som män och att utbildning säljs in och riktas till resp målgrupp.


Ökad och förbättrad information om industrins möjligheter för att attrahera fler kvinnor. Benägenhet att samverka kring utbildning Slutsats: Samtliga nivåer måste samverka för att nå ett lyckat resultat för individen
Individnivå, samverkan med företaget och med varandra kring utbildningsinsatser. Ledningsnivå, företagsledare samverkar i utbildningsfrågor tex planering.
Företagsnivå, samverkan kring ekonomi, lokaler , utrustning, instruktörer/handledare för att genomföra gemensamma aktiviteter och uppnå synergieffekter.

Struktur för att stödja kompetensutveckling och kompetensförsörjning
Slutsats: Företagen behöver hjälp med att möta anställdas kompetensbehov. Vi klarar inte av att strukturera kompetensinsatser utan behöver hjälp. Vi måste fokusera på kärnverksamhet och överlevnad.(citat företagsledare) Varsel av personal i Östra Sörmland har skapat ett behov av insatser i kommunen och regionen. Förstudien visar att företagen behöver en samordning av utbildningsinsatser som ger en flexibel och företagsanpassad väg in i utbildningsvärlden och som snabbt svarar på deras behov. Behovet av en gemensam struktur beskrivs även i broschyren Kompetens är kunskap och lust intervju med tio sörmländska företagare (Regionförbundet Sörmland 2009). Genom en gemensam struktur kan kostandseffektiva lösningar hittas som i första hand främjar de enskilda individerna och svarar upp mot deras behov.

Syfte

Det övergripande syftet med vårt projekt är att vi ska stärka individen så att den står väl rustad i en varsel- eller omställningssituation. Det mest effektiva sättet att göra individen mer konkurrenskraftig är att det livslånga lärandet blir en naturlig ingrediens av livet.


Höja Självinsikten om sin egen utbildningsnivå och dess konkurrenskraft.
Projektet syftar till att medvetandegöra hos individen att utbildning och kompetensutveckling är en mycket viktig konkurrensfördel inom industrin i framtiden. Att skapa insikt hos individen att det livslånga lärandet är en överlevnadsfaktor är idag nödvändigt för att utsatthet och sårbarhet på arbetsmarknaden ska kunna undvikas. Genom att erbjuda anställda på deltagande företag de utbildningsinsatser som förprojekteringen visade på kommer effekterna för de personer som riskerar utslagning att mildras. Syftet är att erbjuda individen möjlighet till en individuell studieplan och studievägledning och sätta upp individuella mål för att anställningsbarheten ska vara god både idag och imorgon.

Behov av omställning
Projektet ska ge individen en möjlighet att ställa om för att bättre passa in i framtidens krav i produktion. För vissa personer kommer projektet alltså att innebära en omställning till en helt annan funktion i linje med de förändringar som nu kommer att ske inom industrin. För andra individer innebär det att beredskapen för framtida förändringar höjs i och med att personens kompetens breddas och fördjupas.

Jämställdhet inom industrin.
Bidra till en jämnare fördelning av utvecklingsmöjligheter mellan kvinnor och män inom industrin. Genom att genomföra utbildning kring jämställdhet i projektgruppen, med företagsledarna och med deltagarna
kan projektet verka för att strategiska beslut på lednings- och strukturnivå påverkas. Ytterst är syftet att män och kvinnor ska ha samma utvecklingsmöjligheter samt att män och kvinnors position inom industrin blir mer jämställd t ex genom att fler kvinnor anställs, kvinnor och män har samma chans att genomgå kompetensutveckling och kvinnor får möjlighet till ledande befattningar inom industrin i framtiden.


Benägenhet att samverka kring utbildning
På individnivå är syftet att anställda och företag ska samverka i utbildningsfrågor, dvs att få individens mål att vara i harmoni med arbetsmarknadens behov.

På ledningsnivå är syftet att företagsledningar tillsammans med fackliga företrädare ska planera utbildningsinsatser för att nå bästa möjliga synergieffekter. Samverkan kring lokaler, utrustning och kompetens resulterar dels i kostnadseffektiva lösningar men även i en mötesplats för nya idéer och erfarenhetsutbyte. I förlängningen kommer dessa stärkta relationer att resultera i ökad samverkan för näringslivet i Östra Sörmland. Projektets syfte är också att låta nyckelpersoner på företagen utbilda individer på andra deltagande företag, sk kompetensväxling. Detta blir en viktig pusselbit i samverkan mellan företagen. På strukturnivå är syftet att en lång rad partners samverkar kring utbildning för att hitta den bästa lösningen för individen, dels ur ett utbildningsperspektiv men även t ex ur ett försörjnings- och anställningsperspektiv.

Behov av stöd för att strukturera utbildningsinsatser
Syftet är att hjälpa företagen att strukturera individens kompetensbehov och erbjuda en flexibel, företagsanpassad väg in i utbildningsvärlden med branschinriktade, behovsstyrda utbildningar som matchar individens och arbetsmarknadens behov.

Målsättning


Mätbara kvantitativa mål:

Totalt kommer minst 1180 kursstarter att genomföras under projektet.

Kursstarterna kommer att fördelas enligt följande:
Minst 90 kursstarter inom kärnämnen
Minst 125 kursstarter inom data
Minst 790 kursstarter inom karaktärsämnen verkstad
Minst 175 kursstarter inom verksamhetsutveckling

Betygsgrundande kurser, minst 85% av deltagarna ska uppfylla kurskriterierna för resp kurs och därmed erhålla betyg (lägst betyg G, godkänd). Målet är hämtat från internöverenskommelsen mellan Vuxenutbildningen och Utbildningsnämnden i Nyköpings kommun. Intygsgrundande kurser, 100% av deltagarna ska erhålla intyg.

Minst 90% av deltagarna ska vara nöjda eller mycket nöjda med den utbildningsinsats som de deltagit i. Målet är hämtat från internöverenskommelsen mellan Vuxenutbildningen och Utbildningsnämnden i Nyköpings kommun
Minst 25% av deltagarna ska vara kvinnor

5 nätverk a 12 deltagare inom olika yrkeskategorier ska ha träffats 4 gånger under projekttiden.

Alla ledarna på deltagande företag ska ha erbjudits möjlighet att genomgå utbildning i jämställdhetsintegrering.

Samtliga deltagare ska ha fått möjlighet att delta i uppföljningen.

Samtliga deltagande företag ska ha fått möjlighet att delta i uppföljning och analys av resultat.

Mätbara kvalitativa mål:

Självinsikten om sin egen utbildningsnivå och dess konkurrenskraft behöver höjas bland de anställda
Mål: Höja insikten om sin anställningsbarhet, flexibilitet och konkurrenskraft
Effekt: Höjd motivation för att delta i det Livslånga Lärandet och därmed stärka sin position på arbetsmarknaden
Metod: Djupintervjuer med 20 st deltagare vid projektstart och projektslut (10 st kvinnor och 10 st män)

Behov av omställning
Mål: Att skapa en god beredskap såväl hos individen som för företaget för att möta förändringar på marknaden
Effekt: Individens anställningsbarhet och företagens flexibilitet ökar vilket gör att de mer effektivt kan möta framtida efterfrågan
Metod: djupintervjuer med 10 st deltagare och företagsledare på respektive företag vid projektstart och projektslut.

Jämställdhet inom industrin
Mål: Att män och kvinnor ska ha samma utvecklingsmöjligheter och att fördelningen av makt och inflytande är jämt fördelad.
Effekt: Fler kvinnor vill söka till industrin och fler kvinnor återfinns i arbetsledande befattningar
Metod: Mäta antal kvinnor och män samt andel kvinnor och män vid projektstart och projektslut i ledande positioner samt anställda. Mäta den andel av ESF-medel som fördelas till kvinnor resp män samt lyfta resultatet och diskutera detta med ledarna för de deltagande företagen. Djupintervju med alla deltagande kvinnor vid projektstart och projektslut. Djupintervju med lika många slumpvis utvalda män vid projektstart och projektslut. Jämföra resultat.

Benägenhet att samverka kring utbildning
Mål: Att med optimal resursanvändning uppnå bästa resultat i god samverkan
Effekt: Fler kan ta del av utbildning, kompetensväxling
Metod: Samverkan i olika nätverk. Noggrann beskrivning av den samverkan som finns vid projektstart samt vid projektslut.

Behov av stöd för samverkan kring utbildning
Mål: En flexibel, effektiv och hållbar utbildningsstruktur som i samverkan väl matchar individens behov med företagens krav på kompetens
Effekt: Kompetensutveckling för individen som är flexibel, optimerad och individanpassad
Metod: Djupintervju med företagsledare, enkäter till deltagarna, utvärdering och återkoppling via uppföljningsseminarier varje halvår.

Samtliga resultat kommer att redovisas på uppföljningsseminarier samt på spridningskonferenser. Spridningskonferenserna kommer att vara inslag i andra konferenser och planeras till oktober 2010 (Stora Tillväxtdagen) och november 2010 (Näringslivsdagen) och en spridningskonferens helt ägnad åt projektet i maj/juni 2011. Vidare kommer resultatet att spridas i det nätverk som vi har för avsikt att starta för andra projekt i Östra Mellansverige som drivs med ESF-medel. Kontinuerligt kommer resultat av uppföljningen och utvärderingen att läggas ut på vår hemsida.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Förstudien visar att fyra av fem deltagande företag kan ställa upp med lokaler för utbildning i projektet, tre av dessa sju företag har lokaler anpassade för funktionshindrade. Campus Nyköping, Nyköpings kommunala lärcentra är väl anpassat för funktionshindrade i och med den satsning som gjordes på tillgänglighet under Kunskapslyftet 1998-2005 då t ex toaletter anpassades, dörröppningar breddades för att klara rullstolar, belysning anpassades, automatisk dörröppning infördes mm. Inventeringen av Campus Nyköping genomfördes av tillgänglighetskonsulten Stig Gybäck. Idag bedrivs Särvux i huset vilket bedyrar god tillgänglighet för t ex rullstolsburna. För synskadade kan vi tillhandahålla tryckt information i punktskrift på begäran.
Förstudien visar att dyslexi och dyskalkyli är ett problem som gör att många inte känner sig delaktiga. För att få deltagare med dessa diagnoser att känna tillgänglighet i projektet kommer vi som projektägare att gå ut på företagen och informera om dyslexi och dyskalkyli med hjälp av de specialpedagoger som finns tillgängliga på Läs- och Skrivcenter i Campus Nyköping. Här ges en möjlighet till de som känner att de har problem med läs och skriv och matematik att bli diagnostiserade och utifrån det få en individuell studieplan med de hjälpmedel som idag finns för denna målgrupp. Hjälpmedlen delas in i två grupper, dels finns en mängd träningsprogram för de studerande som sitter rent fysiskt och arbetar på Läs- och skrivcentret och dels finns det som kallas kompenserande hjälpmedel. De kompenserande hjälpmedlen består av Vital talsyntes, ett program som läser upp den text som skrivs i Word, Stava Rex ett program som är speciellt framtaget för personer med dyslexi och skannar genom texten som är skriven i Word. Programmet stannar upp vid ord som man vet är särskilt svåra för personer med dyslexi. Orden förklaras och är skrivna i en mening för att man ska få en god förklaring av ordets stavning och betydelse, Spell Right programmet fungerar på samma sätt som det ovan beskrivna programmet, men jobbar med ord på engelska. På Läs- och skrivcentret finns även kompetens att arbeta med Dyskalkyli.
För övriga leverantörer av utbildning som omfattas av den offentliga upphandlingen är tillgänglighet ett obligatoriskt krav. I all vår kommunikation kommer vi att informera om att våra lokaler är anpassade för funktionshindrade och att man ska ange i förväg om vi måste vidta några speciella åtgärder för att förbereda någons deltagande.
För många i den prioriterade målgruppen som har låg utbildningsnivå och som befinner sig långt borta från studier i tanken så kommer tröskeln till utbildning att kunna uppfattas som ett funktionshinder som begränsar tillgängligheten. Vi kommer att erbjuda dels motivations- och inspirationsseminarier samt orienteringskurser där betoningen ligger på studieteknik och studiemotivation. Projektgruppen kommer att arbeta med förhållningssättet att ett funktionshinder inte är ett hinder till utbildning och kompetensutveckling. Vidare samordnas projektet med Nyköpings Kommuns stora webb-plats-projekt (lansering första kvartalet 2010) då bl a all information som läggs ut på webben ska följa wcags och Funka.nus riktlinjer och rekommendationer. För såväl deltagarna i projektgruppen som cheferna på de deltagande företagen kommer utbildning i tillgänglighetsfrågor att genomföras. Dessa utbildningar kommer att vara uppdelade på två pass, en utbildningsdel där medvetenheten och kunskapen höjs i hur man skapar arbetsplatser där medarbetare inte känner sig diskriminerande (fysisk tillgänglighet, tillgänglig verksamhet, kommunikativ tillgänglighet, informativ tillgänglighet). Den andra delen kommer att vara en uppföljning och utvärdering av vårt projekt som även följs av en analysdel. Syftet är att utbildningen och analysen ska resultera i att rutiner tas fram för att arbeta med tillgänglighetsfrågor såväl på de deltagande företagen som i projektet.

Jämställdhetsintegrering

En av våra slutsatser från förstudien är att det är viktigt att kvinnor och män får samma utvecklingsmöjligheter inom industrin. Det finns en tendens att kvinnorna hamnar på lägre positioner och stannar kvar i den äldre tekniken längre. För att undvika detta kommer projektet att fokusera på fördelningen män resp kvinnor och en noggrann kartläggning kommer att genomföras av delaktighet, kvantitativt och kvalitativt utfall samt utvärdering av resultatet. Vi kommer därför att följa alla deltagare i projektet genom att särredovisa kvinnor och män i uppföljningen på samtliga punkter där så är möjligt. Eftersom andelen anställda kvinnor hos de deltagande företagen är 25 % är vårt mål att andelen kvinnor i projektet ska vara minst 25 %. Frågorna kring jämställdhet kommer att lyftas vid första referensgruppsmötet där varje deltagande företag får i uppgift att rapportera in hur många kvinnor resp män de i dagsläget har på olika befattningar. Som ett komplement kommer ett antal kvinnor att slumpvis väljas ut för djupintervju om hur de upplever sina utvecklingsmöjligheter. Dessutom kommer ett antal män att slumpvis väljas ut och besvara samma frågor. Dessa svar kommer sedan att jämföras och analyseras. Syftet är att jämföra deras syn på utvecklingsmöjligheter inom industrin, sina egna utvecklingsmöjligheter och de som deras företag erbjuder. Vi kommer också att ställa frågor kring vad de anser att det motsatta könet har för utvecklingsmöjligheter. Vid projektets slut kommer dessa undersökningar att återkomma och jämföras med tidigare resultat. Resultatet kommer att redovisas vid spridningsseminarier i slutet av projektet. Övriga frågor att beakta vid genomförandet av projektet som helt eller delvis har koppling till förstudien avseende jämställdhetsintegrering:

Val av referensgruppsmedlemmar, val av kontaktpersoner på företagen, val av projektorganisationsmedlemmar, förläggning av utbildning i tid (dag, eftermiddag- kvällstid?) och information om industrin som attraktiv arbetsplats.

Samarbetspartners

  • Arbetsförmedlingen Nyköping
  • Länsstyrelsen
  • Oxelösunds kommun, Kommunförvaltning
  • regionförbundet Sörmland
  • Unionen

Deltagande aktörer

  • Bosch Rexroth Teknik AB
  • Proplate Oxelösund AB
  • SAAB Automobile Reservdelslage
  • SSAB
  • Swenox AB
  • Thorsman & Co
  • Vrena Mekaniska verkstad AB

Kommun

  • Nyköping
  • Oxelösund
  • Trosa