Logotyp på utskrifter

Palladium

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareKatrineholms kommun, Viadidakt utbildning
KontaktpersonInger Christensen
E-postinger.christensen@viadidakt.se
Telefonnummer070-5502330
Beviljat ESF-stöd4 447 889 kr
Total projektbudget11 178 408 kr
Projektperiod2009-02-01 till 2011-12-31
RegionÖstra Mellansverige
In English

Sammanfattning

Målgruppen är ungdomar som är långt ifrån arbetsmarknaden. Projektet skall bidra till ökad social sammanhållning och ett inkluderande arbetsliv och till att utveckla samverkansmetoder mellan aktörer och den heterogena målgruppen.

Bakgrund

Viadiakt har gjort en förstudie "Palladium: unga vuxna i arbete" av situationen för ungdomar mellan studier och sysselsättning. Den strukturella analysen visar att arbetslösheten sjunker generellt i Katrineholm och Vingåkers kommun liksom i övriga landet. Trots detta ser vi grupper i samhället som fortfarande saknar fotfäste på arbetsmarknaden och har mycket svårt att nå fram till mer än kanske tillfällig egenförsörjning. Bland dessa grupper finns ungdomar, vilka kan befinna sig i inom våra trygghetssystem, försäkringskassa, arbetsförmedling, socialtjänst. Men i vissa fall också helt utanför.

I december månad 2007 var arbetslösheten för ungdomar mellan 18 och 24 år i Sörmlands län 6,1 % jämfört med rikets 4,2 %. Katrineholm och Vingåker har en sämre sysselsättningsutveckling än övriga regionen och riket i genomsnitt. Katrineholm samt Vingåker tillhör de kommuner som uppvisar en högre siffra än länets genomsnitt, 7,8 % respektive 7,7 % samma månad (Arbetsförmedlingen). Utvecklingen är även den negativ. Jämfört med december 2006 har arbetslösheten för unga ökat med 3,2 % i Vingåker, medan den minskat med 1,1 % i Katrineholm.

Arbetsförmedlingen i Katrineholm och Vingåker har 616 ungdomar, varav flickor 334 st och pojkar 252 st, i åldern 18 till 24 inskrivna. Det är fler flickor/kvinnor är pojkar/män i gruppen hos arbetsförmedlingen även om skillnaden är liten. Den största skillnaden finns i gruppen tim/deltidsarbetslösa ungdomar, 124 kvinnor och 35 män. Detta är en kvinnofälla och det är inom traditionellt kvinnliga yrken som den största delen tim/deltidsanställda finns, ex vård och handel. Nya regler för ersättningar kan innebära stora ekonomiska konsekvenser för grupper av kvinnor.

Det är stor rörelse inom gruppen utifrån en bättre arbetsmarknad, många tar sig fram genom tillfälliga anställningar och söker jobb både inom och utanför kommunen, länet eller t.o.m. landet, medan andra blir kvar i långtidsarbetslöshet. En tredjedel av de på arbetsförmedlingen registrerade ungdomarna bedöms behöva stöd i olika former, individuellt anpassade, i samverkan med andra aktörer och myndigheter. Bedömningen grundar sig på att dessa ungdomar skrivs in och ut på arbetsförmedlingen, de är svåra att matcha till jobb då de saknar utbildning och erfarenhet, är omotiverade av oklara orsaker och kommer sällan till aktiviteter eller bokade besök. Det är stor risk för att dessa ungdomar inte heller kan klara kraven inom den nya jobbgarantin för ungdomar om inte förberedande insatser i samverkan kommer till stånd.

Gruppen är inte homogen. Tre grupper har identifierats i analysen.

1. Personer beroende av försörjningsstöd
2. Ungdomar 16-20 år som har hoppat av gymnasiet, har försörjningsstöd
3. Utöver ovan beskrivna grupper finns också ett antal unga mellan 20 och 24 år som har fastnat i ett mer eller mindre permanent bidragsberoende.

I Katrineholm och Vingåkers kommun finns ca 152 ungdomar, 93 flickor och 59 pojkar, i åldern 18-25 år som är beroende av försörjningsstöd och som trots olika insatser från kommunerna, Arbetsförmedlingen m.fl. inte kommit vidare till arbete eller fortsatta studier eller kompletterande studier. Utav dessa ungdomar har endast drygt 30 klarat gymnasiet med godkända betyg. Cirka 80 har klarat grundskolan. Närmare 40 av dessa ungdomar har hoppat av skolan, en liten andel redan i grundskolan men majoriteten har avbrutit studierna på gymnasienivå.

En annan slutsats genom ungdomshandläggarna inom socialtjänsten är att det ofta är en brokig bakgrund med svåra familjeförhållanden och därigenom psykiska eller sociala funktionshinder också är en orsak till att många av ungdomarna inte kommer vidare från praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet. Även psykiatrin har under senaste två åren påtalat behov av stöd för gruppen ungdomar som söker hjälp för psykisk ohälsa och som inte kan få stöd från vården då de inte har en diagnos som kan prioriteras. Det är till största delen flickor/kvinnor som söker hjälp inom vården. Detta kan bero på att flickor/kvinnor har lättare att be om hjälp men också att det är lättare att prata med flicor/kvinnor om psykisk ohälsa. Pojkarna/männen tenderar att hantera sin ohälsa med aggressivitet eller inbundenhet.

Vi har sett och konstaterat att många ungdomar fastnar i systemet och/eller blir i ett vaccum mellan olika aktörer eftersom det inte finns en gemensam modell för att arbeta med målgruppen.

Det finns behov att utveckla samverkan mellan alla aktörer som finns omkring ungdomarna och att det utbud av aktiviteter som är individuellt utformade och som kan motivera och stödja ungdomarna, påverka attityder och värderingar i förhållande till arbete och jämställdhet, men framförallt stärka anställningsbarheten kan bidra till att ungdomarna tar sig vidare ut på arbetsmarknaden. Den samhällsvetenskapliga forskningen, framför allt Lars Axelsson på Lunds universitet, betonar vikten av att uppmärksamma att arbetslösa ungdomar inte heller är en enhetlig grupp varför man bör se till den enskilda individens behov ur ett helhetsperspektiv där t.ex. både mental och fysisk hälsa är viktiga faktorer.

Förutsättningarna att lyckas komma i sysselsättning skiljer sig åt mellan män och kvinnor på så sätt att männen har fler möjligheter. Deras möjligheter finns i tillverkningsindustrin, bygg och entreprenad. För kvinnor är förutsättningarna att komma i sysselsättning begränsade i så sätt att deras kompetenser inte är relevanta för de arbetsuppgifter som är möjliga. De flesta kvinnliga arbetsuppgifter finns inom vård, omsorg, handel och utbildning. I dessa sektorer förekommer även en stor del deltidsjobb som försvårar möjligheterna till egen försörjning.

Det innebär att kvinnors, i åldern 16-24, möjligheter att komma in på arbetsmarknaden är mindre än för män i åldern 16-24 år.

I gruppen totalt finns också skillnad mellan flickor/kvinnor och pojkar/män när det gäller skolbakgrund. Det är fler pojkar/män som inte har avslutad grundskola eller gymnasium med sig. Detta speglar vuxenutbildningen i stort där det idag är fler flickor/kvinnor än pojkar/män som läser vidare till högre studier. Detta innebär ytterligare ett misslyckande för pojkarna/männen att inte kunna läsa vidare eftersom behörighet för vidare studier saknas. Traditionen i Katrineholm/Vingåker är också att det har funnits arbete för pojkar/män att söka direkt från grundskola eller gymnasium, idag minskar utbudet att sådana arbeten. Under 2006 genomfördes en kampanj, Morgondagens vinnare, för att locka fler pojkar/män till vuxenutbildningen och enligt SCB:s statistik för 2006/2007 ökade andelen män inom vuxenutbildningen i Katrineholm/Vingåker med en procentenhet till 34 procent. Kampanjen handlade om marknadsföring, ökad möjlighet till studie- och yrkesvägledning samt ökat utbud av yrkesutbildningar. Erfarenheterna från kampanjen är att det är en längre startsträcka för pojkar/män att börja studera samtidigt som många har svårt att acceptera att ta studielån, förmodligen är anledningen att den traditionen inte har funnits sen tidigare. Pojkarna/männen uttryckte en önskan att få ett jobb direkt utan att behöva utbildning.

Både flickor/kvinnor och pojkar/män i gruppen kännetecknas av ett eget misslyckande, dålig självkänsla med koncentrationssvårigheter och passivitet som följd.

Projektet stöder tre av de regionala målen inom programomårde två:
1, Personer ska komma till/närmare arbetet.
2, Underlätta ungas etablering i arbetslivet
3, utveckla samarbetsformer och arbetssätt mellan aktörer som arbetar med individuellt anpassade lösningar.

Syfte

Vår genomgång av målgruppen och hur de balanserar mellan olika aktörer visar att en bättre samverkan mellan deltagande aktörer och en tydligare fokusering på individen kan förbättra målgruppens möjligheter att komma in på arbetsmarknaden.

Projektet har därför två syften. För det första, till att bidra till ökad social sammanhållning och ett inkluderande arbetsliv med fokus på ungdomar 16-24 år som idag står långt från arbetsmarknaden, men som genom att delta i projektet, ökar sina möjligheter att komma in och stanna kvar på arbetsmarknaden.

För det andra, till att förändra och förbättra samverkan mellan arbetsförmedlingen, försäkringskassan och socialförvaltningarna för att utforma ett system som tar hänsyn till att att ungdomar inte är en homogen grupp. Det finns ett flertal aktörer som är inblandade i ungdomars väl och ve . Om vi beskriver de som primära och sekundära aktörer så är de primära de offentliga aktörerna medan de sekundära är de stödjande aktörerna, ideella föreningar, företag, kyrkan, osv. I detta projekt är det de primära aktörernas samverkan som ska utvecklas. De sekundära aktörerna är ändå inte oitressanta. De sekundära aktörerna kan få betydelse för individens möjligheter att komma in på arbetsmarknaden genom det kontaktnät som byggs upp inom projektet.

Det saknas en reell samordning bland de primära aktörerna. Det finns ett behov att utveckla samarbete och samverkan mellan de offentliga aktörerna som finns omkring ungdomarna och att ha ett utbud av aktiviteter som är individuellt utformade och som kan motivera och stödja ungdomarna, påverka attityder och värderingar i förhållande till arbete, men framförallt stärka anställningsbarheten kan bidra till att ungdomarna tar sig vidare ut på arbetsmarknaden.

Målsättning

Projektet handlar om att målgruppen inte ska bli kvar i ett långvarigt bidragsberoende och att underlätta vägen till utbildning samt inträde på arbetsmarknaden. All erfarenhet och forskning visar att vägen tillbaks till arbetsliv eller studier blir längre ju längre tid individen varit beroende av försörjningsstöd. Viktigt är därför att hitta och engagera ungdomar i ett tidigt skede. Problem som vi identifierat är att det finns en osäkerhet vad olika aktörer gör och att personerna inte är motiverade till att förändra sin situation.

Det övergripande målet med projektet är därför att tillsammans med berörda myndigheter och förvaltningen ta fram en samverkansmetod som kan användas för att identifiera och stödja ungdomarna i deras arbete tillbaks till sysselsättning eller studier. I syfte att nå målen skall projektet

- förbättra och utveckla arbetssätt och arbetsmetoder för ungdomar som är eller riskerar att bli långvarigt bidragsberoende och som kräver särskilda insatser
- utöka samarbetet mellan berörda aktörer för att kunna erbjuda insatser på ett mer tillgängligt och flexibelt sätt än idag - skapa aktiviteter som stärker motivation, drivkraft och ett eget entreprenörskap
- initiera alternativa aktiviteter
- arbeta utifrån individuella planer

80% av deltagarna skall anse att de fått bra eller bättre vägledning. Mäts genom enkät. Minst 50 % av projektdeltagarna skulle komma in på arbetsmarknaden genom anställning eller egen verksamhet. De resterande 50 % skulle ha ökat sitt självförtroende, genomgått viss kompetensutveckling, skapat kontaktnät och kommit till en ökad självinsikt. Mäts genom djupintervju och enkät. Mål att förbättra och utvecklad arbetsmetod för ungdomar som är eller riskerar att bli långvarigt bidragsberoende. Mäts genom djupintervju med deltagarna.

Att målgruppens anställningsbarhet har ökat, mäts genom intervju.

90 dagar efter projekttidens slut skall 80 procent av deltagarna befinna sig i arbete, utbildning eller annan arbetsmarknadspolitisk aktivitet. Mäts genom kartläggning av deltagarnas sysselsättning.

Indikatorer

All redovisning och utvärdering av projektet skall ha ett jämställdhetsperspektiv. Det betyder att alla variabler och indikatorer är könsuppdelade.

Antal deltagare som påbörjat projektdeltagande.
Antal individer som påbörjat deltagande.
Antal deltagare med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga som deltagit.
Antal deltagartimmar per projekt.

De långsiktiga effekterna är att andelen ungdomar som inte är i sysselsättning eller studier har minskat. Att andelen inskriva på arbetsförmedlingen eller har inkomststöd har minimerats.

Antal deltagare som 90 dagar efter avslutat projekt är i arbete. Utrikes födda samt långtidssjukskrivna särredovisas. Antal deltagare som 90 dagar efter avslutat projekt är i reguljär utbildning.

Utrikes födda samt långtidssjukskrivna särredovisas.

Antal deltagare som 90 dagar efter avslutat projekt har gått till annan arbetsmarknadspolitisk aktivitet.

Utrikes födda särredovisas.

Antal deltagarna som upplever att möjligheterna att få arbete efter avslutat projekt ökat.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Projektets verksamhet ska bedrivas i lokaler där det är möjligt för alla personer att delta i projektets aktiviteter och arbete. Det ska vara möjligt att delta i samtal, gruppdiskussioner och informationer genom att projektet tillhandahåller teckentolkning, språktolkning samt ljudslingor eller datahjälpmedel för synskadade.

All information om projektet ska erbjudas via olika medier så att alla funktionshindrade kan ta del av det. Projektet har även tillgång till specialstöd för personer med läs- och skrivsvårigheter.

Projektet har ansvar för att öka kunskapen kring bemötande av funktionshindrade likväl bemötande av andra grupper som kan uppleva diskriminering. Viaidakt arbetar aktivt med jämställdhets- och mångfaldsfrågor som också kommer att genomsyra projektets verksamhet, deltagare och personal. Möjligheten att överföra kunskap mellan Viadidakts ordinarie verksamhet och projektet och tvärtom ska ses som naturligt.

Jämställdhetsintegrering

En väl genomarbetad jämställdhetsplan har precis fastställts i styrelsen för Viadidakt där utbilding av all personal har varit en bärande aktivitet. Bemötande av olika individer har under flera år varit ett prioriterat område där åtskillig kompetensutveckling har genomförts. Kunskap och lärandet kring dessa frågor är av största vikt för hela Viadidakts verksamhet.

Resultatet av SWOT-analysen innebär att jämställdhetsperspektivet kommer att vara synlig i hela projektets genomförande

Följande aktiviteter har identifierats som kommer att påverka projektinnehållet.

Projektledning och styrgrupp ska genomgå utbildning i jämställdhetsfrågor.

Deltagargruppen ska genomgå utbildning i jämställdhetsfrågor.
Enkät kring jämställdhetsfrågor till hela deltagargruppen ska genomföras.

Analys av enkät och statistik ska ligga till grund för att planering av aktiviteter och metoder.

Anpassa stödet och verksamheten för att kunna möta de olika behov som flickor/kvinnor respektive pojkar/män kan ha.
Flexibelt och individanpassad pedagogik och metodik som är anpassad till flickor/kvinnor respektive pojkar/män.
Arbeta med goda förebilder när det gäller bryta traditionella könsmönster.

Besök av hela målgruppen på arbetsmarknaden både inom traditionellt kvinnliga som manliga yrkesområden.
Möjligheter för flickor/kvinnor att prova på traditionellt manliga yrken samt för pojkar/män att prova på traditionellt kvinnliga yrken.

Aktivt arbete för att få pojkar/män att våga prata om och söka hjälp för sin psykiska ohälsa.

Ge tid för deltagarna i sin process att bryta sitt levnadsmönster.

Arbeta med motivationsarbete och aktiviteter för att öka självkänslan och på så sätt få deltagarna att engagera sig i samhällets jämställdhetsarbete.

Aktivt arbete för att öka medvetenheten i målgruppen för att bekämpa traditionella könsmönster.

Både kvinnor och män ska ingå i projektledning och i övriga arbetet med ungdomar.

Aktiviteter för att nå pojkar/män så att könsfördelningen i projektet är 50 % flickor/kvinnor respektive 50 % pojkar/män.

Jämställdhetsperspektivet ska redovisas och följas upp i uppföljningar och utvärderingar alla variabler ska redovisas uppdelat i män och kvinnor.

Bilder och beskrivningar av projektet ska motverka könssterotypiseringar.

Jämställdhetsintegrering innebär att jämställdhetsperspektivet ska införlivas i allt beslutsfattande i projektet, på alla nivåer
Arbetet med ungdomarna ska kännetecknas av samma rättigheter och möjligheter för kvinnor och män.

Medfinansiärer

  • socialförvaltningen

Samarbetspartners

  • ARBETSFÖRMEDLING KATRINEHOLM V
  • barn och utbildningskansli
  • Bildningsförvaltningen
  • Kultur & fritidsförvaltningen

Kommun

  • Katrineholm
  • Vingåker