Logotyp på utskrifter

PUFFIMOK-ÖM

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareKarlskoga Kulturskola
KontaktpersonHans Skoglund
E-posthasse@vindoga.se
Telefonnummer0854554300
Beviljat ESF-stöd9 783 052 kr
Total projektbudget9 783 052 kr
Projektperiod2010-03-01 till 2011-08-31
RegionÖstra Mellansverige
In English

Sammanfattning

Personlig utveckling för framtidens Musik- och Kulturskolor i Östra Mellansverige (PUFFIMOK-ÖM) ger personalen kompetenshöjning i samarbete med estetiska pedagogutbildningar, kulturinstitutioner och privata entreprenörer. Resultatet blir en mångsidig, kreativ och flexibel personal med helhetssyn.

Bakgrund

Behov och problem
En förprojektering genomfördes under våren 2009 med stöd av ESF. Detta projekt riktade sig till 56 kommuner i regionen Östra Mellansverige varav 35 deltog i det halvårslånga projektet som redovisats till ESF Östra Mellansverige med redovisnings-ID 2008-3020412-006. Rapporten kan fås om så önskas.

Under förprojektet kartlades problem för anställda i kulturskolorna inom regionen.

Det finns flera problem.

Sedan ansökan till förprojektet skrevs har finanskrisen fördjupats och nu med full kraft nått kommunerna, där budgeterna för 2010 pekar på fortsatt svåra tider för MoKs, som inte är en obligatorisk verksamhet för kommunerna.

Under 1990-talets ekonomiska kris försvann 25% av musik- och kulturskolans resurser. Många skolor är rädda att 90-talets kris skall upprepas. En enkät SMoK genomförde i våren 2009 visar att minst 50 % av musik- och kulturskolorna har fått signaler om besparingar 2010. Ytterligare nedskärningar förutspås 2011. Omställningsrisken för personal är idag en realitet.

Behovet av en vidgning i utbildningen ökar dels för att klara de framtida arbetsuppgifterna inom MoKs och dels i de fall där den anställde riskerar uppsägning och omställning behövs en bredare grund för att söka sig till andra arbeten alternativt starta eget.

Avnämarnas - elevernas val ändras, populariteten mellan olika instrument och uttrycksformer förskjuts eller växlar, kraven på lärarnas förmåga att möte deras behov ökar. Den befintliga personalen har inte sällan utbildning i ämnen, som eleverna inte väljer eller har inte tillräcklig utbildning för att möta dagens elevers specifika krav. Detta gäller framförallt på mindre skolor men en liten personalstyrka.

Kraven på att möta alla elever ökar. Det kan röra sig om elever med specifika krav på uttrycksformer, elever med funktionshinder, elever med annan bakgrund än den svenska. Detta kräver mycket av en lärare som är utbildad för att möta motiverade elever, med stödjande föräldrar och som har tillgång till t ex instrument.

Samarbetet med högskolor och entreprenörer har varit spontant och utan struktur. Samarbetet har förstärkts redan under förprojekteringen och i planerna finns att skapa starkare strukturer för att skapa ett kontinuerligt samarbete genom ett partnerskap mellan dessa aktörer och de många MoKs i regionen.

IT-utvecklingen, som så starkt präglar ungdomars livsstilar och uttryck, omfattas inte alltid av lärarna och speglas sällan i MoKs utbud av kurser. IT-utvecklingen har en pedagogisk/metodisk dimension men också en kommunikativ. Många lärare riskerar att hamna utanför i brist på relation till IT:s möjlighet att skapa nya uttryck som kan attrahera eleverna.

Det finns ett stort behov om forskning kring MoKs verksamheter både i befintliga verksamheter och de nya som utvecklas.

MoKs roll i samhället har förändrats från att enbart vara en utbildare i framförallt musik till få en bredare roll, som

MoKs nya roll när kulturen ses som tillväxtfaktor i samhället.
MoKs är en viktig kulturstruktur i kommunerna.
MoKs är en del av en regional kulturpolitik.

MoKs är också
ett stöd i det vanliga skolarbetet
en kulturprofil och attraktion i kommunen
en samverkanspart i kulturfrågor
bidragande till engagemang, självkännedom och demokratisk utveckling hos eleverna

Personalens sjukfrånvaro kan betraktas som relativt normal dvs något under genomsnittet för alla yrkesgrupper. Antalet långtidssjukskrivna är närmare 2 %. Det finns ett starkt engagemang och drivkraft i personalen. Många kämpar på trots att de känner av skador som tinnitus eller skador beroende på ensidiga arbetsställningar bland t ex musiker och förslitning av kroppen bland dansarna. Under genomförandet kommer dessa problem att uppmärksammas i workshops, förebyggande arbete och föreläsningar.

Analys av utvecklingsbehov
Grunder för detta har tagits fram lokalt på arbetsplatsen och på länsplan.

Inom MoKs i regionen Östra Mellansverige fastställdes följande huvudområden. Tillgänglighet, Vidgad pedagogroll, Informations och kommunikationsteknologi, Kvalitetsarbete samt MoKs i samhället som prioriterade områden. Detta är ett intressant resultat i kartläggnings arbete eftersom detta är en ny och ansvarsfull utveckling, som MoKs i ÖM också ansluter sig till. Den visar på insikten av samhällets utveckling som MoKs är en del av. Resultatet blev att kompetenshöjning efterfrågas inom följande områden.

1. Tillgänglighet
MoKs skall vara tillgänglig för alla barn oavsett funktionshinder och lärarna har därför behov av att öka sina kunskaper för att möta vart och ett av dessa barn. Inte minst beroende på att många lärare är äldre och detta synsätt inte fanns vid deras grundutbildning.

Under kartläggningen har det kommit fram att tillgänglighet för alla elever är viktigt, dvs också nya målgrupper nya svenskar, andra underrepresenterade grupper, etc.

En annan tillgänglighetsfråga är att kunskap söks på nytt sätt idag genom IT och olika mobila lösningar. Personalen har ett behov av utökad kunskap inom detta område för att kunna möta sina olika elever på bästa sätt.

2. Vidgad pedagogroll
Lärarrollen förändras med omvärldsförändringarna. Behov finns på större kunskap avseende ny metodik, nya tekniska lösningar, gruppundervisning i musik, flexibilitet och effektivitet i lärarrollen samt entreprenörskap.

Många behov har framkommit under inventeringen som t ex Kontaktytor mellan konstarterna, ökad flexibilitet och effektivitet i lärarrollen, konstarter i samverkan, bredare kunskapsbas, nya ekonomiska förutsättningar ställer nya krav, kund-elev-brukare och ny tid-nya krav.

En enkät som genomförts visar att MoKs också samarbetar med den obligatoriska skolan. Ibland är närmare 50 % av verksamheten förlagd dit.

Många lärare har behov av utbildning i pedagogiskt ledarskap.

Ledare/rektorer upplever förändrade arbetsuppgifter, krav och uppdrag.

3. Informations och kommunikationsteknologi
Lärarnas kompetens inom IT är ofta bristfällig
I lärarnas arbete med ungdomar behöver IT-kunskaperna därför stärkas på många områden.

4. Kvalitetsarbete
SMoK har bl a bedrivit de sk Q-projekten med kvalitetsinriktning dessa bör omfatta fler lärare för att få ett hållbart kvalitetsarbete. Metoder Våga visa kan utveckla lärare och övrig personal på ett utmärkt sätt. Detta handlar om att utvärdera metoder som används i andra skolor för att klara målen. Det finns en stort behov från lärarhåll att utbilda sig i kvalitetsfrågor.

Musik- och kulturskolorna har oftast en undanskymd roll i kommunernas kvalitetsarbete, och det finns ingen naturlig diskussionspart inom den egna kommunen. Vi märker behovet av att kunna jämföra skolor över kommungränserna - ur ett politiskt perspektiv, vilket inte har varit möjligt tidigare då man hanterat nyckeltal och mått på skilda sätt. Många musik- och kulturskolor har inte heller några tydliga politiska mål att arbeta efter, vilket ställer högre krav på tjänstemännen/ledarna att kunna formulera tydliga mål utifrån kommunala visioner.

Att arbeta vidare med kvalitetsfrågor är centralt för den fortsatta verksamhetsutvecklingen. Att ha relevanta jämförelsemöjligheter med andra kommuner liksom att utveckla verktyg för internt kvalitetsarbete är en viktig nyckel för att möta nu- och framtidens behov och önskemål.

5. MoKs roll i samhället
MoKs roll i samhället förändras. Personalen har ett stort behov av kunskap och helhetssyn.

Lärarna inom dessa MoKs kan ha betydande svårigheter att få relevant utbildning och omfattas oftast inte av den pågående satsningen på grundskolans lärare. Detta kommer att beaktas speciellt i projektet.

Syfte

Det övergripande syftet är genom utbildningarna utveckla och stärka personalen i MoKs.

Syftet med projektet är att ge anställda vid MoKs kompetenshöjning genom utbildning inom de områden, som togs fram i förprojektet. De rymdes inte i de grundutbildningar som personalen genomgått och ingår inte i arbetsgivarens ansvar att ge dem.

Syftet är att

- åstadkomma en kvalitativ skillnad för individen och dennes position på arbetsmarknaden. Detta gäller i förstone på den nuvarande arbetsplatsen men skall också utveckla förmågan hos den anställde att byta arbete eller starta eget.

-vidga de anställdas kunskaper, så de bättre klarar sin framtida arbetssituation och samtidigt ge dem insikter om deras roll i arbetsplatsens utveckling.

- åstadkomma delaktighet genom att skapa lokala och regionala nätverk, där fortsatta diskussioner förs med de många samarbetspartnerna och ytterst med alla MoKs i landet.

Därför kommer vi att erbjuda många olika och mångfacetterade utbildningar för att varje individ skall erbjudas en unik kombination av utbildningsmöjligheter utfrån sina behov.

Målsättning

Målsättningen är att ge personalen kunskaper efter behov och syfte. Detta kommer att ske igenom ett stort antal kurser som redovisas i särskild bilaga.

Inom varje skola skall medarbetarna tillsammans täcka in kurser inom de fem delområdena.

Tillgänglighet
Vidgad pedagogroll
Informations och kommunikationsteknologi
Kvalitetsarbete
MoKs roll i samhället

Varje individ i projektet skall få kunskap i och relation till begreppen jämställdhetsintegrering, tillgänglighet och omvärldsanalys.

Varje individ skall gå på minst tre kurser ur inom de fem delområdena.

En målsättning i projektet är också att MoKs och de regionala utbildningsanordnarna (samarbetspartners) under projektet skall initiera ett regionalt partnerskap för fortsatt samarbete kring forskning, utbildning och fortbildning.

Efter projektet skall varje deltagare
-se sin roll i helheten och se möjligheter att utveckla sin arbetsplats
-utvecklat sig i sitt eget ämne och fått kunskaper om hur det kan samverka med andra ämnen
-vara mer flexibel och kreativ i sin yrkesroll
-se IT som stöd i metodiken och vid information
-förstå begreppet kvalitet och kunna använda det sitt yrke
-bidra till att MoKs utvecklar nya roller i samhället

En del av ovanstående målsättningar är direkt mätbara utan får mätas i de kontinuerliga skriftliga utvärderingar som görs efter varje kurs samt genom utvärderarens iakttagelser.

I samband med avslutet av projektet under tre dagar i den egna skolan kommer hela projektet och effekten av alla utbildningarna att genomföras.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Förstudien såg tillgänglighet som en integrerad del i ett genomförandeprojekt liksom jämställdhetsintegreringen.

Vi vill också att lyfta in integrationsfrågan i arbete.

Tillgängligheten för personalen i förprojektet kommer att garanteras genom att de som anmäler sig också anger behov i detta avseende.

Kulturskolorna arbetar med alla barn och under senare år har det sk Pascalprojektet, som är en 3 årig utbildning i arbete med funktionshindrade elever

En liknande kurs av introduktionskaraktär planeras i projektet med stöd av SMoK, där målsättningen är att varje skola skall ha en representant. Avsikten är att påverka universiteten att ordna en 7,5 poängskurs, där intresserade kan utbilda sig efter projektet.

Detta leder till kunskap hur man arbetar med målgruppen barn med funktionshinder men också grundkunskap i relationen till t ex kollegor med funktionshinder.

Tillgänglighet beträffande lokaler kommer också att beaktas i projektet såväl som i den ordinarie verksamheten.

Tillgänglig verksamhet avser också bemötande och handlar om hur vi förhåller oss till varandra. Denna punkt kommer att vidgas till att också omfatta ungdomars livsstil, de nya svenskarna osv

Kommunikativ tillgänglighet innebär att alla ska kunna höra och delta i diskussioner. Också denna punkt har flera dimensioner dels för de med funktionshinder men också en vidare mer generell
- hur når vi ungdomar idag t ex via IT
- på vilka arenor når vi ungdomar
- hur kan våra lokaler göras mer attraktiva för ungdomar

Informativ tillgänglighet har också dessa två dimensioner en gentemot olika typer av funktionshinder och en beroende på den ständiga utvecklingen av informationsmöjligheterna och tillgängligheten på olika informationsarenor.

Sammanfattning.
Projektet har som en prioritering att ge personalen kunskap om de funktionshindrades möjligheter att delta i verksamheten. Parallellt och närliggande skall personalen utbildas för ökad förståelse och kunskap om kommunikation med olika ungdomssegment.

Jämställdhetsintegrering

Förprojektets jämställdhets-SWOT visar på ett intresse och en vilja att arbeta med jämställdhetsintegrering hos de deltagande parterna.

Vi drar därför slutsatsen att alla deltagare skall få en introduktion i begreppet.

Dessutom skall arbetet med jämställdhetsintegration genomsyra alla aktiviteter i projektet. Det betyder att detta perspektiv tas upp i urval, planering och genomförande av de olika kurserna. Projektets genomförande blir därmed jämställdhetsintegrerat.

Detta perspektiv finns med redan innan projektet börjat, när den anställde vid den enskilda kompetensanalysen som föregår valet av kurser. Då kan chefen problematisera de förutsägbara könsbundna valen och se hur män och kvinnor får del av resurserna i projektet så att det blir likställt.

Så här kommer vi att arbeta med begreppet. Det initieras på konferensen som inleder projektet. Närmare ett halvt dussin kurser och workshops erbjuds till deltagarna under projektets genomförandefas. Se bilaga kurser. Varje deltagare skall välja minst en sådan kurs.

Bland kurserna finns:
- Genusperspektiv på musik, musikliv och musikhistoria
- Introduktionsföreläsning
- Basutbildning om jämställdhet
-Jämställdhet i musik- och kulturskolan
- JGL
- Marie Selander glastaket.
- 4R-METODEN introduceras för lokalt arbete

Vid projektets lokala avslutning skall en lokal plan för jämställdhetsintegrering i MoKs tas fram och en genomlysning av verksamheten på arbetsplatsen ske enligt 4R metoden. Detta är vårt sätt att föra ner jämställdhetsarbetet på en operativ nivå. Processen blir till en lärprocess i projektet. I kommunerna sker detta arbete ofta på ledningsnivå och stannar där. Vårt arbete säkerställer att alla deltagande aktörer i projekten känner till jämställdhetsperspektivet och att det blir till en aktiv del i det vardagliga arbetet nu och i framtiden.

I arbetet med jämställdhetsintegrering kommer projektgruppen liksom i förprojektet att samarbeta med det processtöd ESF erbjuder på länsstyrelsen i Västerås. Vår egen jämställdhets-SWOT är utgångspunkten för arbetet.

Under förprojekteringen har enkäter gjorts. De visar hittills att bland 780 anställda är det en helt jämn könsfördelning. Däremot består våra avnämare av ca 67 % flickor. I ämnena teater, dans och bild är ca 80% av lärarna kvinnor. Detta är en intressant utgångspunkt i projektet.

Utvecklingen för deltagande kvinnor och män i det kommande projektet och se om deras möjligheter att återgå eller stanna kvar arbetslivet har förbättrats kommer också att utvärderas i projektet.

Under och efter projektet kommer vi att beskriva arbetet med jämställdhetsintegrering i våra marknadsföringsmaterial och vid strategiskt påverkansarbete. I utvärderingen tas detta arbete också upp.

Vi anser att vårt arbete med konst och kultur, där barn och ungdomar möts i skapandeprocessen är viktiga i arbetet med jämställdhetsintegrering. MoKs arbete består i att skapa en jämställdhetsintegrering i alla MoKs. Ytterst syftar utbildning till en medveten personal som i arbetet med ca 300000 elever bidrar till jämställdhetsintegreringen i Sverige.

Transnationellt samarbete

Det finns stor nytta i transnationellt samarbete

En kunskapsbaserad
-utbyte av erfarenheter av praktiska projekt och erfarenheter av planering, administration och marknadsföring av transnationella projekt
-etablering och drift av en online plattform för att möjliggöra diskussion och informationsutbyte
-få ett multinationellt deltagande för utveckling och nödvändiga förmågor samt bygga upp en kapacitet för att effektivt marknadsföra erfarenheter av det transnationella utbytet
-skapa utveckling och lämpliga redskap och procedurer för att få det transnationella arbetet att fungera

En utvecklingsbaserad
- Ju fler deltagare desto fler erfarenheter. De ingående aktörerna är noggrant utvalda efter de erfarenheter de har.
- Utveckling av relationer, synsätt, förståelse och nyfikenhet blir ofta effekten när man handgripligt samarbetar över kulturella gränser. Erfarenheter som är till nytta i arbetet med målgruppen under genomförandefasen.
- Det blir en "högre" nivå av medvetenhet i projektet när olika kulturer möts.

I denna ansökan sneglar vi mot flera möjligheter för kontaktskapande med närliggande länder till våra egna regioner. Möjliga kontaktetableringar som bygger tidigare kontakter finns inom det internationella närområdet t ex Finland, Lettland och Estland. Ett samarbete med dessa länder genom benchmarking och gemensamma seminarier och planering för framtida gemensamma samarbeten inom ramen för Central Baltic kan bidra till ett mer strukturerat samarbete genom etablering av en internationell utbildningsplattform i framtiden. I ansökan för förprojektet hade vi med en sådan inriktning men fick uppfattningen att det inte fanns någon transnationell dimension vid denna ansökan och strök därför detta. Under förprojektet kom ändå önskemål om att det transnationella perspektivet skulle tas upp och vid kontakt med ESF har detta synsätt bejakats.

Kontakt har också etablerats med Anne Bamford, Professor på University of Arts London. Hon har en överblick över estetisk undervisning i ett 50-tal länder och har bl a skrivit boken The Wow Factor, framgångsfaktorer i skolans kulturundervisning som leder till innovationer och nya former av lärande. Under det kommande året kommer hon bl a att titta på Sverige ur detta perspektiv, vilket gör det möjligt att på ett kostnadseffektivt sätt få med henne som föreläsare och bollplank i PUFFIMOK.

Det transnationella tänkandet genomsyrar samtliga PUFFIMOK-projekt och ses som en naturlig påbyggnad på det nationella samarbetet och som en strukturell förstärkning för MoKs samt en stimulans och utveckling av personalen inom MoKs.

Inom projektet kommer gränsöverskridande seminarier att hållas kring genomförandeprojektets inriktningar. Detta är bl a ett led i arbetet med strategisk påverkan.

Det finns redan nu olika samarbeten mellan regioner i de olika länderna. Detta projekt kan skapa förutsättningar för en mer strategisk utveckling av det transnationella samarbetet.

Samarbetspartners

  • DANSHÖGSKOLAN
  • Konstfack
  • Lärarförbundet
  • Sveriges Musik och Kulturskole

Deltagande aktörer

  • Karlskoga Kulturskola
  • Kulturskolan Hallsberg
  • Kulturskolan Hällefors
  • Musikskolan
  • Musikskolan Köping

Kommun

  • Arboga
  • Askersund
  • Boxholm
  • Degerfors
  • Eskilstuna
  • Fagersta
  • Finspång
  • Flen
  • Gnesta
  • Hallsberg
  • Hallstahammar
  • Heby
  • Håbo
  • Hällefors
  • Karlskoga
  • Katrineholm
  • Kinda
  • Knivsta
  • Kumla
  • Kungsör
  • Köping
  • Laxå
  • Lekeberg
  • Lindesberg
  • Linköping
  • Ljusnarsberg
  • Mjölby
  • Motala
  • Nora
  • Norberg
  • Norrköping
  • Nyköping
  • Oxelösund
  • Sala
  • Skinnskatteberg
  • Strängnäs
  • Surahammar
  • Söderköping
  • Trosa
  • Uppsala
  • Vadstena
  • Valdemarsvik
  • Vingåker
  • Västerås
  • Ydre
  • Åtvidaberg
  • Ödeshög
  • Örebro