Logotyp på utskrifter

PUFFIMOK-ÖM

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasFörprojektering
ProjektägareKarlskoga Kulturskola
KontaktpersonHans Skoglund
E-posthasse@vindoga.se
Telefonnummer0854554300
Beviljat ESF-stöd737 195 kr
Total projektbudget737 195 kr
Projektperiod2009-01-01 till 2009-06-30
RegionÖstra Mellansverige
In English

Sammanfattning

Personlig utveckling för framtidens Musik- och Kulturskolor i Östra Mellansverige (PUFFIMOK-ÖM) ger personalen kompetenshöjning i samarbete med estetiska pedagogutbildningar, kulturinstitutioner och privata entreprenörer. Resultatet blir en mångsidigare, friskare personal med helhetssyn.

Bakgrund

PUFFIMOK-ÖM betyder i klartext Pedagogisk utveckling för framtiden i Musik- och Kultursskolorna i Östra Mellansverige.

I Lissabonstrategin uttrycks

EU skall bli
världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt, med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning

SMoK
är riksorganisation för de kommunala Musik och Kulturskolorna i Sverige (MoKs) och beskrivs mer utförligt under punkten bilaga.
Kulturskolorna bedriver verksamhet i bild och form, dans, musik och teater, dessutom bedrivs verksamheter inom andra discipliner. Kulturskolorna bedriver också verksamhet i grund och gymnasieskolan.

I Östra Mellansveriges kommuner finns 50 kommuner med MoKs som är anslutna till SMoK varav 28 musikskolor, 18 kulturskolor och ytterligare 4 med något annorlunda inriktning. Det samlade kommunala anslaget 2007 var 273 638 218 kr. Intäkterna 2007 var 46 911 280 kr och totalbudget var alltså 320 549 498 kr.

Antal elever i ämneskurs (betalande på fritiden) var 25 495 st och antal "Övriga elever" 20 550 st eller totalt 46 045 elever. Detta innebär att Östra Mellansveriges budgetomslutning motsvarar 16,9 % av landet och antalet deltagare 12,8 % av landet i stort. Östra Mellansverige har 16,7 % av landets folkmängd och 17,7 % av landets MoKs. En sammanlagd personalstyrka på ca 950 är en direkt målgrupp i projektet.

Ansökan relaterad till de regionala målen denna utlysning utvecklas under punkten mål i denna ansökan.

Problemområden för MoKs

MoKs är idag ingen obligatorisk verksamhet för kommunerna, vilket innebär att de ofta är utsatta för hot om mindre bidrag när det sparas i budgeten. När pedagoger i skolor och förskolor erbjuds kompetenshöjning i t ex Lärarlyftet, står MoKs pedagoger utanför. Denna ansökan fokuserar på att pedagoger inom MoKs inte skall särbehandlas utan likabehandlas. Detta är ett strukturellt problem som kan lösas med en genomtänkt strategi.

Detta gäller på flera områden.

En helt ny roll för MoKs
Trenden att bilda kulturskolor är stark och nu blåser ytterligare en förändringsvind. Kulturskolorna förväntas att i högre grad vara ett nav i ortens kulturliv och en resurs i förändrings och profileringsarbetet i kommunen som helhet. Detta ställer stora krav på skolornas personal både ledare och pedagoger. En viktig ingrediens i projektet blir därför att förbereda personalen och ge dem instrument att klara denna förändring. Ett sådant instrument är relevant fortbildning.

Samarbeten och gemensamma strategier

Högskolornas pedagogutbildning.
Högskolorna har idag inget reglerat ansvar för utbildning av kulturskolepedagoger. Det innebär att utbildningen av de ca 5000 pedagogerna i Kulturskolorna inte har någon ansvarig på landets universitet och högskolor. Det har visat sig att många nyutexaminerade pedagoger inte har fått en relevant utbildning och därför har svårt att klara sina arbetsuppgifter och därmed sitt arbete. Detta resulterar inte sällan i ohälsa och sjukskrivningar. En del i förprojektet är att tillsammans med högskolorna (dvs Musikhögskolan i Örebro med vidhängande teater- och dansutbildning och övriga estetiska utbildningar vid universitet och högskolor i regionen Östra Mellansverige) formulera en gemensam strategi och gemensamma mål för den framtida utbildningen, som sedan kan utvecklas i genomförandefasen.

Samarbete med högskolor.
Idag finns inget formellt forum för spridande av idéer och erfarenheter mellan högskolor och musik och kulturskolor. Ämnesinnehållet i skolorna är föränderligt över tiden beroende på utveckling av nya former, som påverkar ungdomarna i deras val av kurser. I nya ämnen finns inga utbildade pedagoger och inte heller någon utbildning på högskolorna.

Kulturskolorna ingår ej i skolverkets kompetenshöjningsinsats - lärarlyftet.
Det är därför angeläget att SMoK tar detta initiativ så att ledning och pedagoger inom kultur och musikskolor får möjlighet till utveckling. Våra aktiviteter sker i hög grad i skolorna under skoltid och då är det viktigt att också våra lärare hänger med i utvecklingen.

Kompetensförsörjning av olika personalgrupper
Utbildning av ledning och chefer
Det finns flera trender. En är redan nämnd. Musikskolor omvandlas till Kulturskolor. Detta ställer krav på att cheferna klarar av att motivera personalen i den ursprungliga musikskolan att delta i en utveckling där nya konstformer kommer att ingå i den framtida verksamheten. Vidare finns det alltid en risk för Kulturskolorna som är en frivillig verksamhet för kommunerna att kulturskolorna blir bufferten vid budgetnedskärningar och därmed hotas av nedskärning. Tufft för personal men framförallt för chefer som måste finna kloka argument för verksamhetens fortlevnad.

Kraven på chefer ökar oavbrutet inte minst genom att nya arbetsuppgifter, föreskrifter, rutiner och metoder tillkommer. Att vara ledare innebär att vara mångsysslare. Ledaren skall klara av utveckling, förhandlingar, arbetsmiljöansvar, brandskydd, administration, kvalitetsarbete, verksamhetsberättelser, utvärderingar och massor av andra arbetsuppgifter. Detta i en organisation där man ofta är ensam om att leda och administrera en organisation med mellan 10 och 380 anställda.

Avknoppning och entreprenörskap är andra aktuella begrepp som cheferna och personalen måste relatera sig till och skaffa sig kunskaper om.

Utbildning av personal
Pedagogkåren är inte sällan lite äldre dvs +55 år. Det betyder att de behöver aktuellare kompetenser. Även de nyutbildade behöver (enligt ovan) en introduktion i arbetet i kultur och musikskolor.

Eleverna lever i en snabbt föränderlig värld där nya uttryck attraherar och där krav ställs att kultur och musikskolorna skall kunna erbjuda undervisning i t ex digitalt berättande, hip hop med de fyra elementen, street art och mycket annat. Kraven på specifik dansundervisning i t ex street, locking osv ställer nya krav på pedagogernas kunnande.

Genom att kulturskolorna blir mer och mer diversifierade ställs krav på intensivkurser, fler metoder, samarbeten mellan konstformer, där pedagogerna är nyckelpersoner.

Personalen är inte bara pressad av direkta krav från avnämarna och Kulturskolornas utveckling. Denna press kan leda till sjukdom och långtidssjukskrivningar. Förslitningsskador för musiklärare i vissa instrument som fiol och tvärflöjt är en annan risk. Tinnitus är inte ovanlig bland musik-, dans- och teaterpedagoger. En tickande bomb är danspedagogerna som alltid använder kroppen som undervisningsmedel och därmed riskerar förslitningsskador efter 20 år arbete.

Sammanfattning
Förprojektet skall bl a definiera hur Kulturskolornas personal skall utvecklas för att stärka möjligheterna till skapande i Stockholms län, hur de skall få en bättre likabehandling i förhållande till andra anställda. Detta sker i stort strategiskt projekt med målgrupp på universitet och högskolor, de 26 MoKs och privata metodutvecklare inom området.

I förprojektet görs ovanstående kartläggningar, diskuteras nuläge, formuleras vilka åtgärder som behöver vidtas i genomförandeprojektet. En omvärldsanalys görs tillsammans med samarbetspartners.

Projektnyttan i detta förprojekt är att ett nätverk av kultur och musikskolor samt relevanta universitetsutbildningar och utbildningsföretag byggs, en omvärldsanalys görs, utbildningsbehov för pedagoger och personal kartläggs och speciella riskgrupper, som riskerar arbetsskador eller arbetsbrist definieras. Detta är grundläggande för ett bra genomförande.

Syfte

Förprojekteringens syfte
Förprojektering är till för att projektets ingående verksamheter ska kunna förbereda och planera ett genomförande av kompetensutvecklingsprojekt. Förprojekteringen är också till för att höja kvaliteten, säkerställa den strategiska påverkan och skapa delaktighet och motivation hos de anställda och samarbetspartners inför genomförandet av kompetensutvecklingen.

Avsikten är att inbjuda alla MoKs i Östra Mellanssverige att delta i förprojekteringen och dessutom universitet och högskolor som bedriver pedagogutbildning inom MoKs verksamhetsområden.

Under förprojekteringen kartläggs kompetensutvecklingsbehovet hos de ingående MoKs utifrån kommande förändringar och omställningsbehov. Detta innebär att cheferna/ledarna får en möjlighet att utvecklas med sina olika uppdrag, som finns nämnda i behovsanalysen. Vidare att de i samverkan med andra chefer/ledare får möjlighet till positiv förstärkning och impulser till egen utveckling. Pedagogerna får liknande möjligheter när de är med och säkerställer sin syn på utveckling och kompetenshöjning i fokusgrupper på hemmaplan. Universiteten och högskolorna är med i hela processen bidrar med sin kunskap och får erfarenheter från MoKs samtidigt som partners från privata näringslivet och kulturinstitutioner bidrar med kunskap och kompetens.

Alla berörda organisationers ledning och all medarbetare i MoKs engageras i kartläggningen för att säkerställa ett brett engagemang i formandet av projektets metoder. Kunskaper om omvärlden och pågående strukturomvandling kopplas till de utvecklingsbehov som MoKs står inför för att bättre kunna hantera framtida krav.

Slutresultatet av förprojekteringen är de kompetensutvecklingsinsatser som förprojekteringen anser behövs för att de anställda i berörda funktioner ska kunna fullfölja sina uppgifter framöver.

Syftet är att kartlägga och skapa en bild av nuläget och utifrån detta redovisa möjliga åtgärder for förbättring. Detta kommer att uttryckas i projektrapporten som dessutom förväntas ligga till grund för en ansökan for ett genomförandeprojekt.

I avsnittet bakgrund till projektet finns många problemområden som vi vill belysa och finna metoder hur de skall åtgärdas.

Utveckla högskolornas estetpedagogutbildning.
Avsikten är att utveckla samarbeten och erfarenhetsutbyte med Muskhögskolan i Stockholm, Dramatiska institutet, Danshögskolan, Konstfack, SMI,och lärarhögskolan. I förprojekteringen skapas referensgrupper och kartläggning görs på de problem som finns. Förslag läggs på hur arbetet kan utvecklas i genomförandefasen.

När det gäller övrig personal vill vi göra en omvärldsanalys för hela branschen. Jämföra stora och små MoKs och se om de har olika behov av utveckling. Inom detta projekt riktade till Stockholms läns MoKs, universitet och högskolor, kulturinstitutioner och privata aktörer för att identifiera kompetensbehoven.

Cheferna/ledarnas behov kartläggs genom enkäter och test för att få fram bästa kompetenshöjningsområden för denna grupp.

Beträffande personal finns det åtminstone två ingångar.

1. Kartläggning och planer för dem som behöver utbildning i metoder som gör att de kan fortsätta med sitt arbete och fortsätta utvecklas i det.

2. Kartläggning om MoKs förändrade roll i framtiden och den inverkan och krav detta har på ledningens och personalens kompetens.

3.Kartläggning av dem som redan är långtidssjukskrivna och undersöka om det finns någon gemensam bakgrund i förslitningsskador, tinnitus eller annat. För att sedan föreslå relevanta utbildningar, kurser och föreläsningar för att öka medvetenheten. Resultatet kan användas för mer generella utbildningsinsatser.

Syftet är också att skapa ett partnerskap för framtiden med de ingående samarbetspartnerna.

Målsättning

Målsättning -
Målsättningen med detta förprojekt är ytterst att ge förutsättningar för att göra en ansökan för att kunna genomföra en kompetenshöjning av personal och chefer samt etablera ett lärande samarbete med universitet, högskolor, kulturinstitutioner och privata entreprenörer.

Detta skall ske genom att
- en kartläggning görs av behov av kompetenshöjning av chefer/ledare och personal relaterat till de mål och riktlinjer som ESF region Östra Mellansverige lagt i generella riktlinjer, de utlysningsspecifika samt med avseende på jämställdhet och funktionshinder.

- förslag läggs på var, hur och inom vilka områden kompetenshöjning skall genomföras

- förslag läggs på ett framtida kontinuerligt samarbete med universitet, högskolor, kulturinstitutioner inom regionen Östra Mellansverige

Regionala mål denna utlysning
1. Kompetensutveckling för sysselsatta

Sårbarheten hos personal.

Sårbarhet kan ses ur ett individperspektiv och ur ett strukturellt perspektiv som påverkar individen.

Sårbarhet ur individperspektivet
1. Grundutbildningen är inte alltid relevant för dagens MoKs. Det innebär att den enskilde pedagogen inte har fått de instrument han/hon behöver i sitt arbete. Vilket leder till sårbarhet vid inträdet i arbetslivet.

Frågor att belysa
- Hur ser en relevant utbildning ut för olika pedagoggrupper?
- Vad saknas idag och behövs för att pedagogerna skall klara sina arbetsuppgifter bättre?
- På kort sikt. Hur skulle en introduktionsutbildning för MoKs se ut?
-
Mål i projektet
Att ge ett svar på frågorna

2. Utbildningen skedde för länge sedan. Pedagogen måste få fortbildning för att kunna fortsätta och utvecklas i sitt arbete. Hur skulle en sådan kompetenshöjning i det egna ämnet utformas för olika pedagoggrupper?

Mål projektet
Specificera sådana utbildningar för genomförandefasen

3. Utveckling sker - nya ämnen och ämneskombinationer bör etableras för att behålla attraktionsvärdet hos deltagare och elever. Pedagogen har utbildning och erfarenheter i botten, men måste fortbildas för att tryggt utvecklas in i de nya uppgifterna. MoKs kommer att utvecklas in i nya arbetsuppgifter från enbart en pedagogisk institution till ett nav i kommunens kulturpolitik och för utveckling av hela kommunen.

Mål i projektet
Kartlägga behov och definiera vilka nya metoder som bör utvecklas och hur pedagoger kan utvecklas i dessa.

Skapa en vision av MoKs nya roll och personalens kompetensbehov relaterad till denna.

4. I vissa nya ämnen såsom nya dansformer (break, street, hiphop), graffiti, serieteckning, digitalt berättande mm finns ännu inga pedagogiska utbildningar. Pedagogerna är oftast kunniga utövare med pedagogisk erfarenhet men utan pedagogisk utbildning
.
Mål i projektet
Kartlägga behov och definiera åtgärder på hur dessa pedagoger kan utvecklas.

4. Fysisk sårbarhet. Pedagoger i vissa ämnen såsom musik och dans riskerar pedagogerna förslitningsskador beroende på knepiga arbetsställningar och ett upprepade monotona rörelser. Danspedagoger kan kanske inte fortsätta undervisa eftersom de använder sin kropp för att visa koreografiövningar.

Mål i projektet
Kartlägga fysisk sårbarhet och föreslå metoder hur de förebyggs och om skadan redan är skedd utveckla nya metoder för undervisning utifrån förutsättningarna eller finna nya arbetsmöjligheter inom MoKs.

Arbetsuppgifterna förändras. Det har nämnts i ovanstående stycke, men kompletteras på följande punkter

Risk för omställning
Det finns en risk för omställning, som kan ha lite olika orsaker
1. Eftersom MoKs inte är en lagstadgad verksamhet och därmed inte är obligatorisk i kommunerna finns vid varje budgetberedning en risk för ekonomiska beskärningar med övertalighet som följd.

2. Avnämarna väljer bort vissa ämnen, vilket kan leda till övertalighet i ämnet.

3. Nya ämnen utvecklas, som de befintliga pedagogerna är inte utbildade för eller känner sig osäkra på.

Mål i projektet
Använda erfarenheterna beskrivna i strategiskt påverkansarbete för formulera information för att bättre kunna påverka uppdragsgivarna före och under budgetprocessen.
Kartlägga och analysera utveckling, som kan leda till övertalighet. Kompetenshöja personalen under genomförandefasen. Utforma idéer om hur kontinuerliga omvärldsanalyser kan vara ett medel för att öka flexibilitet hos personalen.

Låg utbildning
Ur ett perspektiv har personalen på MoKs en mycket hög utbildning. Beroende på omvärldsförändringar måste de dock alltid stå på tå för att hänga med i avnämarnas krav. Detta ställer stora krav på fortbildning.

Rektorer och chefer har ofta en bakgrund som lärare och får sällan en utbildningsmässig introduktion i sin nya yrkesroll, vilket inte sällan leder till svårigheter.

Mål i projektet
I projektet kartläggs och analyseras rektorers och övriga personals behov av fortbildning. Formulera förslag på utbildningar, som genomförs i genomförandefasen.

En stor del av personalen arbetar på deltid i MoK. Framförallt musiklärare kan ha tillfälliga arbeten vid sidan av. Det kan röra sig om inhopp i länsmusiken, projekt i skolor, tillfälliga anställningar i t ex folkhögskolor. De kan behöva kunskaper i att driva egna företag för att bättre kunna utveckla sina idéer.

MoKs är konkurrensutsatta och måste finna nya kurser och utvecklingsmöjligheter.

Mål i projektet
Kartlägga och analysera hur personal freelansar. Utveckla kurser i entreprenörskap för all personal inklusive chefer i entreprenörskapets olika delar, som kan genomföras under genomförandefasen.

Stärka sysselsatta som i sin yrkesroll kan stärka intentionerna i programmet

MoKs verksamhet är i grunden stärkande för individens självkänsla, egna skapande, kreativitet, personlighetsutveckling och för samarbete och socialisering. Det är därför viktigt att personalen som leder denna utveckling av individen själva får input för att klara av sina viktiga uppgifter.

Mål i projektet
Redan angivna mål bidrar till att stärka intentionerna i programmet

Bidra till kunskap i arbetslivet hur diskriminering motverkas och likabehandling främjas
Redan underprojektet beaktas detta. Vid seminarierna tas detta tema upp. Avsikten är att formulera hur detta skall läggas in i genomförandeprojektet.

Bidra till ökade kunskaper om hur långtidssjukskrivningar kan förebyggas
Detta belyses under sårbarhet ovan.

Vad skall projektet uppnå
Projektet syftar till att åstadkomma en ökad medvetenhet om behov och problem hos de ingående parterna samt efter karläggning och analys skapa underlag för en ansökan om genomförande och en detaljerad plan för hur detta arbete skall genomföras.

Hur skall arbetet med samarbetsparter fungera
Arbetet kommer att ske på olika nivåer. Två tvådagarsseminarier, ett i inledningen och ett slutet, och länsträffar är ryggraden i projektet. Vid dessa deltar representanter från alla MoKs och de externa parterna. Det är i denna församling det gemensamma projektresultatet diskuteras Emellan seminarierna sker arbete i lokala fokusgrupper inom MoKs och i länsgrupper mellan lokala MoKs och företrädare för de externa samarbetsparterna. De levererar sina resultat till projektledaren som sammanställer och redovisar i skriftlig form samt vid seminarierna.

De fackliga organisationerna inbjuds till arbete i olika grupper liksom i seminarier och föreläsningar på internaten.


Hur implementera?
Metoden är till sin karaktär direkt implementerade genom att alla parter får möjlighet att delta aktivt under gemensamma seminarier eller vid lokala arbeten. Kontinuerlig dokumentation kommer att ske och denna kommer att distribueras fortlöpande under arbetet. Resultatet av arbetet kommer att spridas enligt idéer som redovisas under punkten strategiskt påverkansarbete.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Inom Musik-och Kulturskolor i Sverige finns en del erfarenheter av verksamheter som riktar sig till funktionshindrade barn- och ungdomar. Dessa verksamheter för och med funktionshindrade ges möjligheten att delta i projektets olika moment for att bidra med sina erfarenheter.

SMoK genomförde 2003 en förstudie Funktionshinder - hinder eller möjlighet? kring funktionshindrades tillgänglighet till musik- och kulturskolornas verksamhet. Arbetet ingick som en del i SMoK:s utvecklingsområde, En musik- och kulturskola för alla.
Arbetet fick stöd från Statens Kulturråd. Förstudien visade att relativt få elever med funktionshinder fanns inom musik- eller kulturskolan och att detta berodde i högre grad på brist på kunskap än brist på resurser.

Förstudien kom att ligga till grund för det längre projekt, PASCAL- påTRYCK- inTRYCK- utTRYCK- avTRYCK, som startade hösten 2006 och finansieras av Kulturrådet och Arvsfonden.

Målsättningen för projektet är främst:
- Kompetensutveckling av personal inom musik- och kulturskolan
- En dubblering av antalet elever med funktionshinder inom musik- och kulturskolorna i de deltagande pilotkommunerna
- Utveckling av utbildning och fortbildning inom specialpedagogik på estetisk grund i samverkan med de estetiska högskolorna
- Utveckling av hjälpmedel inom området när behov av sådana finns.

28 (29) kommuner/musik- och kulturskolor har valts ut för att delta i arbetet som pilotkommuner. De uttagna kommunerna är:

Bollnäs, Danderyd, Eksjö, Emmaboda, Göteborg (Angereds kulturskolor och Kulmus), Huddinge, Hörby, Kalix, Karlskoga, Karlskrona, Kiruna, Kristinehamn, Luleå, Lund, Mark, Nacka, Sigtuna, Solna, Stenungsund, Stockholm, Umeå, Vallentuna, Vellinge, Värnamo, Västerås, Växjö, Ängelholm och Örebro.


Ovanstående projekt har vid ev projektstart för detta projekt bedrivits i två år och en stor kunskap har ackumulerats. Under förprojektet kommer denna kunskap att spridas till projektdeltagarna och perspektivet kommer då också att omfatta personal på Kulturskolorna och reflektion kommer att ske över vilka möjligheter MoKs har att ge funktionshindrade arbete.

I förprojektet kommer kartläggning att göras så att en redovisning för åtgärder skrivs ner. Utifrån detta görs en plan för

Vilken kompetensutveckling som behövs
Vilka åtgärder skall göras för att öka tillgängligheten
Vilka grupper har inte möjlighet att delta och hur de kan erbjudas möjlighet

Samarbetspartners

  • Sveriges Musik och Kulturskole

Kommun

  • Arboga
  • Askersund
  • Boxholm
  • Degerfors
  • Eskilstuna
  • Fagersta
  • Finspång
  • Flen
  • Gnesta
  • Hallsberg
  • Hallstahammar
  • Heby
  • Hällefors
  • Karlskoga
  • Katrineholm
  • Kinda
  • Knivsta
  • Kumla
  • Kungsör
  • Köping
  • Laxå
  • Lekeberg
  • Lindesberg
  • Linköping
  • Ljusnarsberg
  • Mjölby
  • Motala
  • Nora
  • Norberg
  • Norrköping
  • Nyköping
  • Oxelösund
  • Sala
  • Skinnskatteberg
  • Strängnäs
  • Surahammar
  • Söderköping
  • Trosa
  • Uppsala
  • Vadstena
  • Valdemarsvik
  • Vingåker
  • Västerås
  • Ydre
  • Åtvidaberg
  • Ödeshög
  • Örebro