Logotyp på utskrifter

Nystart 2009

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasFörprojektering
ProjektägareKlassmorfar för barnen i Södermanlands län
KontaktpersonHans Westin
E-posthans-westin@telia.com
Telefonnummer016-424272
Beviljat ESF-stöd248 727 kr
Total projektbudget332 310 kr
Projektperiod2009-05-01 till 2009-11-01
RegionÖstra Mellansverige
In English

Sammanfattning

Öka individens arbetskraftsutbud genom att:
1. Genomföra en undersökning för att ta reda på varför mer än 60 % av f.d. Klassmorfäder får arbete
2. Utifrån detta ge individen en vidareutvecklad utbildning med ökat arbetskraftsutbud som följd
3. Sprida Klassmorfarkonceptet i Östra Mellansverige

Bakgrund

Den högkonjunktur som rått under ett antal år har helt kollapsat och ersatts av en kraftig lågkonjunktur. Regeringen pekade redan i sin budgetproposition 2008/2009, på att efterfrågan på arbetskraft kommer att gå ned under resterande del av 2008 samt 2009. Detta har helt nyligen nyanserats till ett konstaterande att vi har ett par riktiga skitår framför oss. I slutet av juni 2008 var 40 000 personer inskrivna i jobb- och utvecklingsgarantin. Ungefär 20 000 av dessa var över 50 år. Flertalet har varit inskrivna på arbetsförmedlingen under flera år och har trots deltagande i olika jobbsökaraktiviteter så som exempelvis Datortek, coachningskurser och plusjobb, inte lyckats gå från arbetslöshet till arbete och regeringen konstaterar själva i höstpropositionen att: Deltagare som är äldre än 55 år har betydligt lägre övergång till arbete än yngre deltagare.

De behov individen i den aktuella målgruppen oftast har är att finna nya vägar för att öka sitt arbetskraftsutbud. Problemet består av att individen oftast genomgått arbetsförmedlingens vanliga program utan resultat och situationen kompliceras av att ålderspensionering närmar sig. Helt naturligt resonerar individen ofta att det är kört på arbetsmarknaden. Inte minst åldern framförs som skäl för detta. De individer som trots allt lyckas komma åter till arbetsmarknaden vittnar om vikten av ett aktuellt och relevant nätverk, förnyade erfarenheter att ange i meritförteckning samt kraften i en pånyttfödd vilja att styra sitt eget liv. När individen väljer att genomgå en klassmorfarutbildning med efterföljande verksamhet i skolan, skapas förutsättningarna för just detta. Genom att ofta framgångsrikt verka som ett viktigt stöd för skolbarnen skapas ett positivt inställt nätverk bland kollegium och föräldragrupper, med skolledare och övrigt kollegie som referenser skapas en aktuellt meritförteckning med referenser och genom samverkan med barnen väcks lågan att vilja styra sitt eget liv, att vara behövd åter.

Denna förprojektering avser att ge fler individer i Östra Mellansverige möjlighet att utöka sina respektive arbetskraftsutbud genom att bereda mark för ett genomförandeprojekt.

Genom klassmorfarkoceptet får den deltagande individen tillgång till en verksamhet som siktar in sig på de äldre (55+) arbetssökanden som står långt från arbetsmarknaden. Konceptet som omfattar en utbildningsdel och efterföljande verksamhet som klassmorfar inom skolan, är individ- och behovsanpassat samt bygger på kontinuerligt stöd under såväl utbildningen som under tiden i skolan. Den statistik som tagits fram när det gäller antalet deltagare som efter avslutad tid som klassmorfar går till icke-subventionerat arbete, visar på att mellan 60 - 70 % lyckas.

Klassmorfarkonceptet bygger på en god samverkan mellan individen, klassmorfarföreningen, arbetsförmedlingen samt berörda folkhögskolor, kommuner och grundskolor. Om alla Sveriges grundskolor anställer en klassmorfar/mormor ger det ca 4 500 nya arbetstillfällen. När det i fas 3 av jobb- och utvecklingsgarantin talas om varaktigt samhällsnyttig verksamhet, och när Sven-Otto Littorin anger Klassmorfar som det första exemplet på sådan verksamhet, har samtliga långtidsarbetslösa individer i vår målgrupp nu en unik position av med stöd av ESF ta del av vårt koncept i hela Östra Mellansverige och därmed öka sina respektive individuella arbetskraftsutbud.

För att ge den deltagande individen maximala möjligheter att lyckas komma åter till arbetsmarknaden, är det helt naturligt viktigt att klassmorfarupplägget baseras sig på vetskap och kunskap kring situationen att söka arbete för en äldre långtidsarbetslös 2009, och att denna information i sin tur ligger till grund för individens lärande och samverkan med exempelvis skolledare, lärare och föräldrakollektivet.

Förstudiens övergripande syfte är därför att låta individen ta del av en ytterligare förbättrad och situationsanpassad verksamhet i form av klassmorfarkonceptet, en verksamhet som för målgruppen har dokumenterat mycket goda resultat avseende ökat arbetskraftsutbud.

Syfte

Problemen förprojekteringen avser att reda ut är två:

A. Vad i klassmorfarkonceptet är det som historiskt givit de långtidsarbetslösa individerna ny kraft, nya redskap samt ny vilja att gå vidare i arbetslivet.

Hur kommer det sig att individen som under flera år deltagit i andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder utan nämnvärt resultat, plötsligt i övervägande del kommer vidare inom arbetslivet?
Som i alla förprojekteringar har även vi en tro kring vad individen tar fasta på i vår verksamhet, vad det är som fungerar. Denna tro sönderfaller i tre delar:

1. Individen får under tiden som klassmorfar/ klassmormor ett aktuellt C.V. och inte minst viktigt, ett stort kontaktnät bestående av rektorer, övriga kolleger inom skolan samt föräldrar.

2. Genom att verka i just skolan, får individen en möjlighet att visa sina personliga egenskaper och sitt kunnande i en krävande och konstruktiv arbetsmiljö som bland annat ställer stora krav på att kunna samarbeta, att kunna ta egna initiativ och att kunna kommunicera. Egenskaper som alla blir allt viktigare på dagens arbetsmarknad.

3. På ett identitetsplan har en individ som stått utanför arbetsmarknaden i flera år helt naturligt oftast axlat rollen av långtidsarbetslös. För de som är över 55 år närmar sig pensionen och det förstärker inställningen: det finns ingen som vill ha någon så gammal som jag. Resultatet blir att den egna aktiviteten och viljan att bryta utanförskapet minskar vilket i sig bevisar för individen att hans/hennes farhåga är riktig. Vi tror att individen inom Klassmorfarverksamheten omedvetet och successivt gör sig av med denna inställning. Att börja dagen med att 5 stycken 8-åriga barn rusar mot dig med skratt och stora leenden för att använda dig som klätterställning, får på sikt även den mest hårdnackade på fall. När tiden närmar sig sitt slut har viljan att delta och göra skillnad i vårt samhälle ånyo infunnit sig och därmed även viljan att agera för att nå dit. Individen hittar åter drivet och lusten som är så viktig för att orka ta egna steg för att få ett nytt arbete.

B. Utifrån de svar vi får i den inledande delen får individen tillgång till ett förbättrat och aktuellt koncept. Vi avser samtidigt analysera förutsättningarna för att från nuvarande verksamhet i Södermanlands län, utveckla verksamheten i hela Östra Mellansverige till att på sikt omfatta minst en klassmorfar per grundskola och därmed i en större geografisk region öka arbetskraftsutbudet för en hårt ansatt målgrupp. Det finns ca 800 grundskolor inom området.

Målsättning

Förprojekteringen görs genom en inledande intervjuundersökning bland nuvarande och före detta klassmorfäder/mormödrar. Parallellt med detta genomförs ett strategiskt organisationsutvecklingsarbete bland arbetsförmedlare, skolans företrädare samt övriga intressenter inom projektområdet för att skapa den infrastruktur som behövs för att sprida verksamheten inom hela Östra Mellansverige.

1. Att tydligt identifiera vilka faktorer i det nuvarande klassmorfarupplägget som gör att 60 - 70 % av deltagarna efter avslutad tid hos oss går från arbetslöshet till arbete.

2. Att baserat på detta ge fler individer tillgång till en modern och kraftfull metod som i stor utsträckning leder till att deltagaren efter genomgången klassmorfartid erhåller egen anställning.

3. Att minst 50 % av den värld som omger individen med rektorer, arbetsförmedlare och föräldragrupper och som ingår i förprojekteringen, skall förstå och vara positiva till att medverka i verksamheten samt vara villiga att fatta de beslut de kan för att öka arbetskraftutbudet.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

De erfarenheter individen får ta del av under sin tid inom klassmorfarkonceptet påverkas inte i någon mån av ett eventuellt funktionshinder. De utbildningslokaler vi använder oss av i dagsläget är samtliga handikappsanpassade. Bland våra lärare finns erfarenhet av att genomföra kurser för bland annat personer med olika fysiska handikapp och dyslektiker. En av delarna i den förprojektering ansökan avser är en omfattande intervjuundersökning bland personer som tidigare deltagit klassmorfarprojekt, rektorer, handläggare på arbetsförmedlingen samt klassmorfäder. I undersökningen kommer ett antal frågor kring tillgänglighet för personer med funktionshinder att tas med. Syftet är att vi får en klar bild av hur intervjupersonerna uppfattar att vi i nuläget behandlar ämnet samt av vilka delar vi kan förbättra.

Som ett led i föreningens arbete med att använda modern teknik för att bland annat underlätta för personer som av olika skäl har svårt att fysiskt närvara vid utbildningspass eller andra möten, arbetar vi för närvarande även med att införa ett Internetbaserat kunskaps- och utbildningsstöd baserat på folkhögskolornas distansutbildningsnät First Class.

De områden vi i nuläget identifierat som intressanta att undersöka är bland annat:

- Kan vi ytterligare anpassa våra lokaler inte minst med fokus på modern teknik,
- Känner funktionshindrade personer i målgruppen långtidsarbetslösa 55 + till vår verksamhet, de möjligheter den innebär för en individ med nedsatt arbetsförmåga och ser de oss som ett attraktivt alternativ. Om inte, varför då?,
- Känner sig de deltagande individerna redo att möta skolbarn med funktionshinder,
- Har vi relevant lärarkompetens och därmed en förberedelse för elever med funktionshinder.
- Att söka nytt arbete efter avslutad klassmorfarverksamhet kontra tiden innan.

Utifrån de svar vi får kommer individen att erbjudas en än mer vässad utbildning och i förlängningen ökad attraktivitet på arbetsmarknaden samtidigt som vi ges möjlighet att utveckla våra existerande verksamheter samt ställa krav på de nya aktörer inom Östra Mellansverige vi planerar att vidga vår framgångsrika verksamhet till.

Efter kontakt med försäkringskassan centralt, kommer vi som ett ytterligare led i arbetet med att erbjuda vårt koncept till alla, även att låta förprojekteringen omfatta kontakter med ansvariga för de samordningsgrupper med företrädare för Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen som inrättats lokalt för att hjälpa långtidsarbetslösa sjukskrivna tillbaka till arbetsmarknaden.

Medfinansiärer

  • ARBETSFÖRMEDLING KATRINEHOLM V
  • Arbetsförmedlingen Eskilstuna
  • Eskilstuna kommun Resursenh för Jobbsök och Jobbförm

Kommun

  • Arboga
  • Askersund
  • Boxholm
  • Degerfors
  • Eskilstuna
  • Fagersta
  • Finspång
  • Flen
  • Gnesta
  • Hallsberg
  • Hallstahammar
  • Heby
  • Håbo
  • Hällefors
  • Karlskoga
  • Katrineholm
  • Kinda
  • Knivsta
  • Kumla
  • Kungsör
  • Köping
  • Laxå
  • Lekeberg
  • Lindesberg
  • Linköping
  • Ljusnarsberg
  • Mjölby
  • Motala
  • Nora
  • Norberg
  • Norrköping
  • Nyköping
  • Oxelösund
  • Sala
  • Skinnskatteberg
  • Strängnäs
  • Surahammar
  • Söderköping
  • Trosa
  • Uppsala
  • Vadstena
  • Valdemarsvik
  • Vingåker
  • Västerås
  • Ydre
  • Åtvidaberg
  • Ödeshög
  • Örebro