Logotyp på utskrifter

Nya Växmanland

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasFörprojektering
ProjektägareHanSaar Konsult AB
KontaktpersonNordin Hans
E-posthansaar@telia.com
Telefonnummer021-144878
Beviljat ESF-stöd689 290 kr
Total projektbudget689 290 kr
Projektperiod2009-03-01 till 2009-08-15
RegionÖstra Mellansverige
In English

Sammanfattning

Projektet erbjuder 13 företag i olika storlek och branscher med identifierade sårbarhetsfaktorer, möjlighet till utveckling med ett breddat entreprenörskap som metod, för att motverka företagens sårbarhet och öka medarbetarnas delaktighet för framtida individuell och verksamhetsmässig hållbarhet.

Bakgrund

Denna ansökan grundar sig på kontakter och erfarenheter från tidigare verksamheter:
- ALMI Företagspartner Västmanlands projekt Växmanland bland länets småföretag
- Tioårigt arbete med småföretagande, starta-eget utbildningar, småföretagsutveckling, bedömning av affärsidéer, samlingsprojekt för ca 100 soloföretag inom ramen för Växtkraft Mål3 m m.
- Tidigare utvecklingsarbete med små och medelstora företag inom ramen för Växtkraft Mål3, både analyser och kompetensutveckling
- Mentorskap inom ramen för ALMI Företagspartner Västmanlands mentorsprogram

I dessa verksamheter har projektets aktörer kommit i kontakt med ett stort antal företagare inom regionen och fått frågan om hjälp till fortsatta utvecklingsinsatser inom ramen för den nya programperioden 2007 - 2013.

Problembild
Ett litet företag upplever den nya rekommendationen om större samlingsprojekt för en effektivare handläggning av ansökningar, i praktiken som mycket svår kunna leva upp till. I sin redan hårt ansträngda vardag ser de inga möjligheter till att starta och ansvara för ett samlingsprojekt tillsammans med andra företag, de upplever sig varken ha kompetensen, tiden eller de ekonomiska förutsättningar som ett projektägande kräver.

Företagarna vet att de har uppenbara behov av utvecklingsinsatser, samtliga har identifierade sårbarhetsfaktorer, men upplever sig inte ha den kompetens som krävs att på egen hand starta och genomföra en förändringsprocess för att åtgärda och förebygga sårbarheten.

Lösningen är ett samlingsprojekt
Nu har vi, som har en god erfarenhet av att starta och genomföra projekt, samlat ihop 13 företag till en gemensam ansökan om ett samlingsprojekt för förprojektering inom PO1. P g a den relativt långa handläggningstiden av ansökningar kan naturligtvis vissa förändringar inträffa från det att ansökan lämnas in, till det att projektet kan starta. Vår avsikt är dock att projektet ska omfatta 13 företag vid starten.


Koppling till regionala mål inom PO1
Mål 1 Kompetensutveckling för sysselsatta, sårbarhet
Nedan räknar vi upp ett antal sårbarhetsfaktorer som vi har identifierat hos de deltagande företagen, samtliga berörs av någon faktor, de allra flesta företagen av flera faktorer. När företagens verksamhet kännetecknas av sårbarhet, är den direkta följden att även medarbetare är sårbara, eftersom anställningen hotas om företaget inte klarar sig i den allt hårdnande konkurrensen.

Faktor 1: Snabba förändringar i omvärlden
Så gott som alla små och medelstora företag upplever en sårbarhet i de allt snabbare förändringar som sker i omvärlden och som över en natt kan ändra förutsättningarna för verksamheten. Många underleverantörer till stora företag kan förlora delar av sina uppdrag när företaget bestämmer sig att t ex flytta eller minska sin produktion. Mindre tjänsteföretag har idag svårt att i ett anbudsförfarande hävda sig prismässigt mot stora företag. Många små företag har ingen kunskap i offentlig upphandling vilket gör att de inte kan/vågar svara på anbud på offentlig sektor.

Faktor 2 Generationsskifte
Ett stort antal av svenska företag står inom den närmaste 5-10 årsperioden inför ett generationsskifte. Det är en svår form av sårbarhet och kan innebära att många företag läggs ner på brist av en lämplig efterträdare. Att byta ägare/ledare i ett företag, som ofta har verkat under samma regi i årtionden, många från starten, är en process som kräver en noggrann planering. Tyvärr väljer de flesta av dessa företagare att skjuta detta faktum framför sig. I företag där det är aktuellt ska en plan för generationsskifte arbetas fram.

Faktor 3 Brist på arbetskraft med lämplig kompetens
Under de senaste 5 åren kan vi läsa i Småföretagarbarometern att minst 25% av SME-företagen anger brist på lämplig arbetskraft som det största hindret för tillväxt. Delvis beror denna brist på den kortsiktighet för den framtida kompetensförsörjningen.

I företag som redan idag upplever brist på lämplig kompetens ska arbetas fram en plan för kompetensförsörjning som bygger på vidareutbildning av den befintliga personalen, men även att i framtiden t ex ta in lärlingar och/eller trainees för att försäkra sig om att kompetensen som idag finns i företaget stannar i organisationen t ex vid pensioneringar.

Faktor 4 För snabb tillväxt.
I den situationen när efterfrågan av företagets tjänster/produkter växer snabbt och kräver hastiga nyanställningar och nyinvesteringar för att företaget ska klara av efterfrågan, händer det att ägarna/ledarna inte växer in i sin nya roller med de nya kraven. Det kan leda till att verksamheten hotar att gå över styr. Behovsanalys och åtgärdsplan arbetas fram.

Faktor 5 Strikta yrkesroller och små marginaler
I många, mindre företag upplevs en sårbarhet när det gäller t ex sjukfrånvaro, semestrar, föräldraledighet. Lönsamheten tillåter inte att man anställer vikarier och det är även svårt att hitta lämpliga personer. Verksamheten haltar så fort någon inte är på plats. Här kan ett system för t ex jobbrotation införas genom att bredda arbetsuppgifter och kunnandet.

Faktor 6 Sjukfrånvaro och rehabilitering
I ett litet företag blir långtidssjukfrånvaron mycket kännbar, samtidigt som kunskap om och möjligheter till rehabilitering av den sjuke ofta är obefintliga. Planer för förebyggande insatser tas fram och möjligheter till samverkan mellan företagen undersökas, t ex beträffande att kunna erbjuda platser för arbetsprövning och arbetsträning.

I slutrapporten kommer sårbarhetsfaktorer för varje företag visas och en plan för att aktivt motverka dessa presenteras.

Mål 2 Stärka entreprenörskapet
EU:s grönbok definierar entreprenörskapet: -Den omfattar en persons motivation och förmåga att självständigt eller inom en organisation se en möjlighet och utnyttja den i avsikt att skapa nytt värde eller ekonomisk framgång.

Entreprenörskapet är i Sverige av tradition starkt förknippat med företagande. I grönboken tittar man på entreprenörskap från ett mycket vidare perspektiv, man talar om entreprenörskap som ett förhållningssätt. Entreprenörskapet kan med framfång användas som metod att skapa mervärde bland anställda. Därför kommer vi att använda två olika begrepp för bredda och stärka entreprenörskapet:

1 Medvetet entreprenörskap för företagsledare/VDar/ägare
Bristande ledarskap - kortsiktighet i planeringen - bristande delaktighet hos medarbetare är sårbarhetsfaktorer.
Många av dagens SME-företag i Sverige har startats av en enskild entreprenör, och verksamheten har under åren vuxit för att idag ställa stora krav på företagsledning/ägare. Alltför många av dessa ursprungliga entreprenörer saknar de rätta kunskaperna, tiden och insikten för att leda en mera omfattande verksamhet.

Vi kommer att arbeta med begreppet -medvetet entreprenörskap- vilket innebär att entreprenörskapet som begrepp breddas att omfatta verksamhetsplanering och verksamhetsutveckling, produkt- och/eller tjänsteutveckling, kompetensförsörjning, medarbetarnas kompetensutveckling.

2 Aktivt medarbetarskap - entreprenörskap för medarbetare
Om en medarbetare saknar rätt delaktighet i verksamheten har denne svårt att känna ansvar och engagemang.
Vi kommer att använda begreppet -aktivt medarbetarskap - entreprenörskap i organisationen, som förklaras som en förstärkt eller fördjupad form av delaktighet.

Aktivt medarbetarskap uppmuntrar medarbetare till att lämna egna förslag, ta egna initiativ och lära sig nya arbetsuppgifter. Varje medarbetare ska känna att denne med sitt engagemang och sitt sätt att sköta sina uppgifter direkt kan påverka verksamhetens resultat och på sikt bidra till att kunna behålla sin anställning.

Att använda entreprenörskapet som en metod i utvecklingsprocessen leder också till att varje medarbetare får en chans att reflektera på möjligheten till ett eget företagande.

Syfte

Syfte med projektet, varför ska detta göras?
Att tillvarata och vidareutveckla erfarenheter från tidigare projekt/åtgärder och ta fasta på insikten hos dessa företagare, att det behövs en kontinuerligt pågående utvecklingsprocess i verksamheten för förebygga och åtgärda sårbarheten, inte minst gällande kompetensförsörjning och medarbetarnas kompetensutveckling.

Motverka sårbarheten genom att stärka företagen och deras medarbetare så, att de är bättre rustade inför de förändringar och händelser i omvärlden och/eller i den egna organisationen som direkt påverkar/hotar deras verksamhet.

Målsättning

Målsättning
Kvantitativa mål
- Att ta fram utvecklingsplan/verksamhetsplan för företagen
- Att ta fram framtida kompetensbehov i företaget
- Att ta fram individuella utbildningsbehov hos medarbetare
- Att ta fram en plan för framtida kompetensförsörjning för företagen
- Att lyfta fram problemen med sjukfrånvaron och visa effekterna av den för att kunna arbeta fram en plan för förebyggande och bättre rehabilitering
- Att dokumentera processen inklusive allt material

Kvalitativa mål
- Att motverka sårbarheten och stärka företagen genom att utveckla ägarna/ledarna
- Att motverka sårbarheten och öka medarbetarnas anställningsbarhet genom att bredda deras yrkesroller
- Att utveckla entreprenörskapet hos ägare/företagsledare
- Att bredda begreppet entreprenörskap i företagen att omfatta även medarbetare
- Att öka medarbetarna delaktighet i företagens verksamhet
-Att öka effektiviteten i företagen
- Att öka lönsamheten i företagen
- Att öka förståelsen mellan företagsledning och medarbetare och mellan medarbete inom t ex olika avdelningar genom en bättre information, kommunikation och samarbete

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet för personer med funktionshinder
I projektet kommer alla att kunna delta, oavsett ett eventuellt funktionshinder. I den mån det bland deltagande företag finns medarbetare med funktionshinder säkerställs då hans/hennes möjlighet till att delta genom att kontrollera tillgänglighet i projektets genomförande efter den enskildes behov.

För att öka förståelsen och kunskapen om funktionshindrades problem och rättigheter hos företagen ordnas en kort utbildning kring dessa frågor. Som ett gott exempel lyfts fram ett av deltagande företagen Accessum, en ekonomisk förening i Västerås, en avknoppning av tidigare kommunal verksamhet. Samtliga av deras anställda har ett eller flera funktionshinder. Detta ska öka förståelsen för och visa möjligheten till att anställa personer med funktionshinder.

I enkätundersökning som ingår i förprojektering finns frågeställningar om tillgänglighet för funktionshindrade med.

I slutrapporten presenteras en plan hur varje företag i fortsättningen kommer att arbeta med tillgänglighetsintegration.

Deltagande aktörer

  • Accessum Ek.för.
  • Aurells Tryckeri AB
  • Brynolf Bagare i Västerås AB
  • Elis Installation AB
  • Floristutbildarna AB
  • IT Hantverkarna AB
  • JB Smides AB
  • Mälarhem Service i Västerås AB
  • Nya Resekompaniet i Eskilstuna
  • Personstöd Mälardalen AB
  • Protect You AB

Kommun

  • Eskilstuna
  • Västerås