Logotyp på utskrifter

NUEVO

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareVuxAm
KontaktpersonStefan Sjöbäck
E-poststefan.sjoback@orebro.se
Telefonnummer019-211244
Beviljat ESF-stöd29 615 185 kr
Total projektbudget74 575 639 kr
Projektperiod2008-11-01 till 2012-02-29
RegionÖstra Mellansverige
In English

Sammanfattning

NUEVO riktar sig mot arbetslösa unga vuxna i åldern 18-29 år som uppbär ekonomiskt bistånd och som har särskilda behov. Projektet syftar till att deltagarna ska nå egen försörjning och att NUEVO ska utforma nya arbetssätt som medverkar till att målgruppen kommer närmare arbetsmarknaden.

Bakgrund

INLEDNING
NUEVO har vuxit fram genom samverkan mellan fem kommuner i Östra Mellansverige: Eskilstuna, Norrköping, Västerås, Uppsala och Örebro, en kommun från varje län i regionen. Tillsammans har kommunerna för avsikt att göra en omfattande insats för arbetslösa ungdomar som är beroende av ekonomiskt bistånd. Målsättningen är att systematiskt och utifrån ungdomarnas särskilda behov, erbjuda behovsanpassat stöd som ska leda till tillträde på arbetsmarknaden och egen försörjning. Projektet har sin bakgrund i behovet av att utbyta arbetsformer och metoder för att få fler i den aktuella målgruppen att nå arbetsmarknaden.

Unga personer har under de senaste tjugo åren fått det svårare att etablera sig på arbetsmarknaden, och med bristfällig utbildningsbakgrund och bristande arbetslivserfarenheter är det många ungdomar som blir långtidsarbetslösa. Tiden utanför studiesystemet eller arbetsmarknaden är ansträngande och ger ofta upphov till individuella problem och känslor av maktlöshet. SOU-utredningen Unga utanför 2003 visar att allt fler ungdomar uttrycker en negativ framtidssyn och visar försämrat självförtroende och minskad delaktighet i samhället, med stress och ohälsa som följd. Ett resultat av ungdomars svårigheter att etablera sig kan vara den kraftiga ökningen av unga som uppbär sjuk- eller aktivitetsersättning på grund av psykisk ohälsa.

SLUTSATSER FRÅN FÖRPROJEKTERINGEN
De fem kommunerna bakom NUEVO har vid flera tillfällen träffats för att diskutera och identifiera de behov och problem rörande arbetslösa ungdomar som kommunerna stöter på i sina verksamheter. Samtliga kommuner har arbetsmarknadsåtgärder för ungdomar, åtgärder som framför allt är fokuserade på aktiviteter som på relativt kort sikt ska leda till arbete. Detta har också varit en väl fungerande metod som gått hand i hand med det faktum att ungdomar traditionellt sett är arbetslösa under kortare perioder än vuxna. Tyvärr ser dock kommunerna att individuella problem hos ungdomarna blir allt vanligare och allt fler visar upp problembilder som begränsar möjligheterna att fullt ut stå till arbetsmarknadens förfogande. Kommunerna har också identifierat en rad orsaker till varför ungdomarna inte lyckas komma vidare mot egen försörjning.

För ett stort antal ungdomar som lämnat gymnasieskolan utan att gå vidare till arbete eller högre studier förefaller bilden ha varit ungefär densamma under de senaste åren - ungdomarna anvisas till en rad olika arbetsmarknadsåtgärder och kurser, och om de inte lyckas lämna arbetslösheten sker ett nytt anvisningsförfarande. Den rundgång som uppstår får ofta negativ effekt och ungdomarnas motivation och förtroende för myndigheterna minskar efter varje anvisning.

MÅNGA BLIR LÅNGVARIGA BISTÅNDSMOTTAGARE
En betydande andel av de arbetslösa ungdomarna får, trots alla insatser, inte fäste på arbetsmarknaden och uppnår således inte självförsörjning. Många söker därför försörjningsstöd och flertalet blir långvariga biståndsmottagare. I februari 2008 hade de fem kommunerna tillsammans omkring 1 700 hushåll i åldern 18-29 år som kunde räknas som långvariga mottagare av ekonomiskt bistånd. Med långvarigt biståndsmottagande menas aktualitet minst tio månader av ett kalenderår (socialstyrelsens definition). Fördelningen per kommun är jämn utifrån kommunstorlek: Eskilstuna: 247, Norrköping: 340, Uppsala: 469, Västerås: 349. Örebro: 296. Totalt har 589 hushåll, eller 35 procent, utländsk bakgrund. Problemet med unga långvariga försörjningsstödstagare förekommer även vid högkonjunktur och ökad efterfrågan på arbetskraft.

Många ungdomar anvisas till en arbetsmarknadsåtgärd men avbryter av olika anledningar. En orsak kan vara att insatsen är alltför jobbinriktad. Det vill säga, jakten på jobb innebär ytterligare en stressfaktor. När pressen och stressen blir påtaglig väljer ungdomen den för stunden enklaste lösningen och avbryter insatsen. På detta sätt får många ungdomsinsatser motsatt effekt, ungdomarnas utanförskap stärks och färre går vidare mot egen försörjning.

VARFÖR KOMMER INTE UNGDOMARNA VIDARE?
Orsakerna till varför ungdomarna inte kommer vidare är många och kommunernas uppfattning är att följande orsaker har betydelse (ej rangordnade):

-Ej för individen känd eller diagnostiserad kognitiv funktionsnedsättning
-Läs- och skrivsvårigheter, dyslexi
-Psykisk ohälsa
-Låg utbildningsnivå
-Missbruk av olika slag
-Sjukdom av fysisk karaktär
-Låg social kompetens
-Annan diffus social problematik
-En betydande andel har dessutom en sammansatt problembild där flera av ovanstående orsaker samspelar.

Som tidigare nämnts sker en rundgång där ungdomar gång efter annan anvisas till nya insatser och projekt. De kommunala aktiviteterna för arbetslösa ungdomar genomförs ofta i grupp där en handledare svarar för vägledning, motiverande samtal och eventuella praktiska och teoretiska kursmoment. De flesta aktiviteter innehåller en viss grundnivå till vilken deltagaren ska nå upp för att kunna anses delta i insatsen. Det kan här handla om krav på en viss närvaroprocent och vissa arbetsuppgifter. Om deltagaren inte lever upp till grundnivån anses deltagaren inte vara aktivt arbetssökande och anses ej medverka till att öka möjligheterna till egen försörjning. De flesta arbetsmarknadsåtgärder, både statliga och kommunala, är alltså konstruerade kring en viss teoretisk och praktisk ram vari insatserna genomförs. Deltagare som inte passar in i ramen kategoriseras ofta som fel målgrupp, ointresserade, omotiverade, behov av annan insats och så vidare. Följden av dessa utestängande funktioner i programmen blir avskrivning från insatsen och indragen aktivitetsersättning eller försörjningsstöd. För ungdomarna resulterar de utestängande mekanismerna även till ett utökat utanförskap där avståndet till samhällets ordinarie system ökar alltmer efter varje misslyckade.

UNGA KVINNOR ÄR SÄRSKILT UTSATTA
De fem kommunerna ser också att unga kvinnor är särskilt utsatta och riskerar att inte få rätt stöd när de har en odiagnostiserad funktionsnedsättning, detta eftersom deras symtom inte passar in i normen för de symtom som unga män har. Situationen riskerar att öka unga kvinnors utanförskap i större utsträckning än hos unga män. Hos unga kvinnor med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning finns dessutom en större risk att de får felaktig diagnos. Om unga kvinnor inte får hjälp utifrån sina behov finns en överhängande risk för tilläggssymtom till det primära funktionshindret i form av depression och ångest.

NYA ARBETSSÄTT BEHÖVS
Kommunerna anser att det är nödvändigt med nya former av arbetsmarknadsinsatser för ungdomarna ovan beskrivna. De behov som finns hos ungdomarna i den aktuella målgruppen rör såväl deras sociala sammanhang med vardagsliv, familj och vänner som förmågan att tillgodogöra sig utbildning eller att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Hos varje kommun bakom NUEVO återfinns de unga vuxna som här beskrivs. Det handlar om unga vuxna, som ofta anses svåra eller problematiska, och ibland besvärliga och där varken arbetsförmedling, försäkringskassa eller kommun anser sig ha rätt kompetens eller vara rätt instans för att arbeta med målgruppen. För att på allvar kunna stärka dessa unga människors möjligheter till ett självständigt liv utan försörjningsstödsberoende behöver kommunerna utöka sina insatser och sin kompetens kring målgruppen och dess behov. För att personerna i målgruppen ska få ökad makt över sitt eget liv och lyckas gå vidare mot egen försörjning krävs också kraftigt utökade resurser. För kommunerna i projektet räcker befintliga åtgärder inte till, nya insatser, metoder och samverkansformer behövs.

Syfte

Syftet delas upp i tre delar:
1. Avsikten är att personerna i målgruppen ska minska sitt utanförskap och öka makten över sitt eget liv genom självförsörjning, alternativt ökad grad av självförsörjning.

2. Avsikten är också att projektets aktörer tillsammans ska finna och utforma nya arbetssätt och metoder som medverkar till att personer i målgruppen uppnår självförsörjning alternativt uppnår ökad grad av självförsörjning.

3. Avsikten är dessutom att projektet ska medverka till ökad samverkan och kunskapsöverföring mellan de aktörer och samverkansparter som kommer i kontakt med aktuell målgrupp.

Målsättning

-Målsättningen är att minst 250 personer ska vara i arbete eller i studier 90 dagar efter avslutat projektdeltagande.

-Av de 250 som är i arbete eller studier 90 dagar efter avslutat projektdeltagande ska minst 50 procent, det vill säga minst 125 personer vara kvinnor.

-Efter avslut ska minst 400 deltagare (80 procent) uppleva att deras möjligheter att få ett arbete eller gå vidare till studier ha ökat. Av dessa 400 ska 50 procent, eller 200 personer vara kvinnor.

-I det fallet att uppföljning och utvärdering visar att arbetssätten och samverkansformerna är effektiva och användbara är målsättningen också att projektet ska leva kvar efter projektperioden. Under projektperioden ska därför förutsättningarna för implementering i ordinarie verksamhet undersökas.

Förväntade effekter som ska uppnås
EGEN FÖRSÖRJNING OCH ÖKAD DELAKTIGHET I SAMHÄLLET
Vad gäller deltagarna är den förväntade effekten att de ska uppnå egen, eller ökad grad av, försörjning via arbete eller studier. En del av deltagarna kommer dock efter beslut från försäkringskassan bedömas ha funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och då gå vidare till sjuk- eller aktivitetsersättning. Ambitionen är att de som går vidare till arbete eller studier ska lyckas etablera sig på arbetsmarknaden, för dem som får sjuk- eller aktivitetsersättning är ambitionen att de inom en snar tid ska kunna öka sitt arbetsutbud för att på sikt få ett ordinarie arbete.

En annan förväntad effekt handlar om att projektet ska bidra till deltagarna ska känna ökad grad av delaktighet i samhället samt ökad makt över sitt eget liv. En ökad grad av delaktighet i samhället kan handla om att i ökad utsträckning än tidigare ta del av demokratiska fri- och rättigheter samt medverkan i civilsamhället med dess organisationer och föreningar.

SAMHÄLLSEKONOMISKA EFFEKTER
En person som har hela sin inkomst via ekonomiskt bistånd erhåller i snitt 70 000 - 80 000 kronor per år i bistånd. Vid ett resultat då totalt 250 deltagare går vidare till annan försörjning än ekonomiskt bistånd minskar de fem kommunernas kostnader med 18 till 20 miljoner kronor per år, kostnader för handläggning och annan administration ej inkluderat. Den minskade kostnaden bör också ses i ljuset av att majoriteten i målgruppen har varit aktuella för försörjningsstöd under flera år och riskerar att vara det under många år framöver. Samma beräkningssätt som ovan visar att under ett treårsperspektiv handlar det om omkring 55 miljoner kronor i minskade kostnader för ekonomiskt bistånd. Detta är endast ett ekonomiskt perspektiv. Vid en situation då dessa personer lämnar ett försörjningsstöd och går vidare mot arbete och egen försörjning uppstår en rad synergieffekter - samhällsekonomiska och mänskliga, exempelvis minskat utanförskap, delaktighet i samhället och ökad livskvalitet, minskad ohälsa, skatteintäkter för kommun, landsting och stat, ökade konsumtionsmöjligheter för individen och så vidare. Ett ytterligare perspektiv handlar om att dessa unga vuxna, med den bakgrund de har, kan visa andra att det är möjligt att gå vidare och nå egen försörjning och ta makten över sitt liv och sin framtid.

I de fallen då deltagare beviljas sjuk- eller aktivitetsersättning och således upphör att söka ekonomiskt bistånd, alternativt söker i mindre omfattning, finns kostnaderna kvar inom de offentliga försörjningssystemen. Detta ska dock inte ses som ett misslyckat resultat utan ett resultat av att de offentliga transfereringssystemen fungerar utifrån individens situation och behov. Om en person är sjuk eller har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga är det sjuk eller aktivitetsersättning som ska utgå, inte ekonomiskt bistånd.

SAMVERKAN MYNDIGHETER OCH KOMMUNER EMELLAN
De fem medverkande kommunerna förväntar sig att den kunskap och de erfarenheter som projektet frambringar får återverkningar i kommunernas styrning och planering av hur arbetsmarknadsinsatserna ska ordnas.

I flera sammanhang talas det om att samverkan mellan myndigheter som arbetsförmedlingen, försäkringskassan, landstinget och kommunen kring gemensamma målgrupper bör stärkas (bland annat i Regional ESF-plan Östra Mellansverige 2007-2013). De regionala samordningsförbunden är också ett resultat av detta behov. Mycket talar också för att samverkan i framtiden kommer att öka och för att denna samverkan ska kunna ges goda möjligheter bör det finnas exempel på lyckosamma samverkansprojekt. Här kommer ungdomsprojektet att utgöra ett gott exempel på när flera kommuner tillsammans med andra myndigheter samverkar kring en gemensam målgrupp. Ambitionen är att arbetssättet och metoderna ska kunna användas i framtida projekt och samverkansformer kommuner och myndigheter emellan.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

FYSISK TILLGÄNGLIGHET
Samtliga fem kommuner kommer att ha lokaler anpassade för personer med fysiska funktionshinder. Detta innebär att även toaletter är anpassade med larm och entréer utrustade med dörröppningsknappar. Ambitionen är att lokalerna ska vara centralt belägna i varje kommun, vilket möjliggör tillgänglighet.
För personer som är i behov av lokaler där det inte vistas så mycket personer samtidigt kan detta ordnas med rum där färre deltagare kan vara för att bland annat kunna minska på yttre intryck som kan störa koncentrationsförmågan.

TILLGÄNGLIG VERKSAMHET
Genom kunskap och lyhördhet för olika behov hos deltagare i projekten kan verksamheten göras tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. Samtliga samverkansaktörer till projekten kommer att, i de fall där det finns behov, kunna få kompetensutveckling i frågor som rör tillgänglighet och funktionshinder. Kostnaden för denna kompetensutveckling ligger utanför projektbudgeten. Värdegrunden som kommer att finnas i varje kommun bygger på att alla ska ha samma möjligheter till lärande och att lärandesituationen ska anpassas efter deltagarens förutsättningar.

KOMMUNIKATIV TILLGÄNGLIGHET
Inom kommunerna finns kompetens om olika former av funktionshinder och det finns uppbyggda relationer med aktörer som omgående kan kopplas in där det finns behov av att snabbt kunna införskaffa arbetshjälpmedel för att underlätta för varje individ som behöver det.

INFORMATIV TILLGÄNGLIGHET
För att deltagare på ett enkelt sätt ska kunna tillgodogöra sig information kommer projektet att ha en hemsida där projektet beskrivs på olika sätt exempelvis genom ljud, bild och text. Kontaktuppgifter till personalen i projektet, som kommer att presenteras med bild, kommer att finnas för att de som önskar snabbt ska kunna ringa eller skicka e-post.

Det kommer även att finnas broschyrer på lättläst svenska. I de fall som det kan uppstå behov av blindskrift kan dessa broschyrer tas fram även i detta format.

Jämställdhetsintegrering

Jämställdhetsaspekten kommer att genomsyra projektet. På styrgruppsträffar, både på lokal och på övergripande nivå, kommer jämställdhetsarbetet att belysas. Detta görs utifrån den SWOT-analys som tagits fram till projektet. På samma sätt kommer jämställdhetsaspekten att vara aktuell hos den personal som arbetar i projektet. Projektet kommer att verka för ökad insikt och kunskap hos både medarbetare och deltagare.

SWOT-analysen har vidare påverkat projektinnehållet så till vida att hälften av deltagarna ska vara kvinnor. Detta för att säkerställa att kvinnor i samma utsträckning som män ges möjlighet att delta i projektet. Denna ansats har också påverkat målsättningen på så sätt att hälften av de deltagare som går vidare efter projektet ska vara kvinnor.

Jämställdhetsintegreringen förverkligas också i de planerade jämställdhetsaktiviteter som innehåller föreläsningar och workshops för deltagarna (se aktivitetsplanen).
Strukturen för uppföljning och utvärdering är skapad så att jämställdhetsfrågor alltid hålls aktuella. För att kunna besvara de frågor som uppföljningen och utvärderingen ställer måste projektet och de lokala aktiviteterna ha jämställdhetsaspekten aktuell.

Transnationellt samarbete

Projektet innehåller inte transnationell verksamhet.

Medfinansiärer

  • Arbetsförmedlingen Norrköping
  • Arbetsförmedlingen Örebro
  • Arbetsförmedlingen, Västerås
  • Arbetsmarknadskontoret
  • Eskilstuna kommun Resursenh för Jobbsök och Jobbförm
  • proAros
  • Socialförvaltningen, Försörjni
  • Uppsala kommun Prod Vård och bildning, div Utb & arbete ()
  • Vuxenutbildning och Arbetsmarknad, Jobbcentrum

Samarbetspartners

  • Arbetsförmedlingen Eskilstuna
  • Arbetsförmedlingen i Uppsala
  • Arbetsförmedlingen Norrköping
  • Arbetsförmedlingen Örebro
  • Arbetsförmedlingen, Västerås
  • Arbetsmarknadskontoret
  • Eskilstuna kommun Resursenh för Jobbsök och Jobbförm
  • proAros
  • Vuxenutbildning och Arbetsmarknad, Jobbcentrum

Kommun

  • Eskilstuna
  • Norrköping
  • Västerås
  • Örebro