Logotyp på utskrifter

NUEVO Kompetens

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareVuxenutb o arb, Område Arbete
KontaktpersonLisa Dahlpil
E-postlisa.dahlpil@orebro.se
Telefonnummer019-215784
Beviljat ESF-stöd7 418 920 kr
Total projektbudget7 418 920 kr
Projektperiod2012-01-16 till 2013-12-31
RegionÖstra Mellansverige
In English

Sammanfattning

NUEVO kompetens kommer att ha fokus på ett gemensamt lärande inom och mellan myndigheter, organisationer och andra aktörer för att bidra till ett socialt och ekonomiskt hållbart samhälle samt ge möjligheter för personal inom arbetsbefrämjande verksamheter till kompetensutveckling och ökad rörlighet.


Bakgrund

Inom kommunernas ansvar ligger att arbeta såväl främjande som förebyggande utifrån invånarnas behov av utbildning, kompetensutveckling, stöd och bistånd som annan huvudman inte kan avhjälpa. Kommunernas roll ifråga om insatser för att förebygga och motverka arbetslöshet och brister i människors självförsörjande är direkt kopplat till konjunkturer samt andra samverkande myndigheters uppdrag och resurser. Arbetsförmedlingens roll är direkt avhängig politiska beslut och marknadens utveckling inom flera områden.

De uppdrag som ges och krav som ställs på personal inom de olika myndigheter, organisationer och företag som utför insatser till aktuella målgrupper varierar och utvecklas utifrån en sammansatt myndighetssamverkan och en snabbt föränderlig omvärld. T.ex.
• förändrade resurser inom och effekter av angränsande områden som utbildning, hälsovård och integration
• förändringar i målgrupper och volymer, vilket leder till nya problematiseringar
• lagändringar, reformer samt nationella och lokala prioriteringar
• nya forskningsrön och ökade krav på kvalité, resultat och evidens
• organisatoriska effektiviseringskrav och en ökad bredd av utförare

Detta ställer stora krav på strategisk planering och interagerande processer mellan myndigheter/beställare och på den personal hos myndigheter och andra aktörer som ska utföra de insatser som ges till arbetslösa. Det räcker inte med att beställa/besluta förändrade eller nya insatser och samverkansformer om inte personalen samtidigt rustas för ett förändrat tänkande och agerande. Med ett växande antal utförare inom såväl föreningar, organisationer som företag finns också ett behov av större rörlighet och omställning av personal, där fokus läggs på delvis annan kompetens. Inom arbetsförmedling och kommun idag vill vi gå utveckla insatserna att möta framtida behov. Ett förändrat perspektiv är inte bara viktigt för befintlig och kommande personal, det är också en samhällsekonomisk förutsättning för ett socialt och ekonomiskt hållbart samhälle.

För en flexibel och förändringsbenägen organisation krävs ett stort mått av entreprenöriellt tänkande och agerande i såväl planering som utförande av insatser. Den personal som arbetar inom organisationerna idag har ofta basen av sina kunskaper och erfarenheter från ett mer statiskt arbetsmarknadssystem. Många har arbetat i olika typer av projekt som ofta har agerat proaktivt och haft goda resultat, tills dess att projektet avslutas. Vare sig inom eller mellan organisationer, föreningar och företag har erfarenheter regelmässigt tagits tillvara och förädlats. Implementeringssträvanden har ofta handlat om ett visst projekt med dess nätverk men varit långt ifrån att agera utifrån ett strategiskt och samhällsekonomiskt perspektiv. Anställda i våra organisationer behöver ges förotsättningar för att arbeta gränsöverskridande, vilket kan bidra till såväl ett effektivt resursutnyttjande och kortare ledtider i befintlig verksamhet och motverka kompetensförluster och ohälsa inom verksamheterna. Vi behöver också ta till vara erfarenheter och insikter från andra länder där vi kan bidra till ett ömsesidigt lärande.

Mot bakgrund av ovanstående problemformulering, nedanstående utmaningar samt ett flerårigt och framgångsrikt samarbete i projekt NUEVO avser vi att ta ytterligare steg mot ett strukturerat och utvecklande lärande som stärker både personal och de målgrupper deras uppdrag avser.

Några orsaker eller snarare utmaningar inför morgondagens arbetsmarknad och målgrupper för insatser är bristande utbildning, ohälsa och invandrarskap. Personal och verksamheter som ska arbeta med att minimera dessa ”riskfaktorer” eller följderna av dem står inför stora utmaningar under de kommande åren.

Riskfaktorerna kommer att utgöra projektgemensamma utgångspunkter för analys och utvecklingsstrategier på den lokala nivån Projektet avser även att utveckla gemensamma utgångspunkter för uppföljning/resultat av hur riskfaktorer kan förändras till friskfaktorer.

Efterfrågan på arbetskraft steg påtagligt under 2010 - första halvåret 2011 och sysselsättningen vände uppåt, även om de regionala skillnaderna har varit stora. Situationen idag ser dock inte lika positiv ut. Regeringen har kraftigt skrivit ner sin prognos av det ekonomiska handlingsutrymmet under de närmaste åren och prognosen för utveckling av sysselsättning och arbetsmarknad skrivs om. En avmattning i företagens rekrytering har redan börjat märkas och den globala ekonomiska utvecklingen kan komma att ge kraftiga återverkningar på svensk ekonomi.

I relation till arbetskraften är andel arbetslösa och deltagare i program klart högst bland personer med förgymnasial utbildning. Andelen arbetslösa med utomeuropeiskt ursprung ökade också. Villkoren för personer med sjuk- och aktivitetsersättning har förändrats och ett stort antal personer omförsäkrades under 2010 och många har gått från sjukförsäkring till aktivitetsstöd eller socialbidrag.

Arbetsförmedlingen bedömde i sin prognos för 2011 - 2012 att grupperna arbetslösa utrikes födda och personer med funktionsnedsättning ska prioriteras. En svag utbildningsbakgrund är gemensam för dem som har svårast att snabbt få ett arbete. Utrikes födda och personer med funktionshinder står för tre fjärdedelar av ökningen av arbetslösa med högst grundskola.

Idag minskar andelen i arbetsför ålder successivt i landet. Andel personer som försörjs via de nationella transferringarna har under flera år legat på 18 – 20 procent av befolkningen (ca en miljon). Andelen personer som fått sjuk- eller aktivitetsersättning har minskat under flera år medan antalet personer som fått ekonomiskt bistånd har ökat något mer än minskningarna i socialförsäkringssystemet.

Landet står inför ett stort matchningsproblem, där företagens efterfrågan på kvalificerad arbetskraft och generationsväxlingens konsekvenser inte överensstämmer med utbildning och kvalifikationer hos de grupper som står utanför arbetsmarknaden idag.

”Temagruppen för unga i arbetslivet” (Ungdomsstyrelsen) förordar bl a tidiga och förebyggande insatser, kunskapsbaserade metoder för såväl förebyggande som kompensatoriska insatser, systematiserade, samordnade och långsiktiga insatser samt uppföljning och utvärdering i ett samhällsekonomiskt perspektiv för att vända utvecklingen.

Europaparlamentet fastslog i juni 2010 att arbetslösheten bland unga är ett av EU:s mest allvarliga problem. I strategin EU 2020 ligger målet att minska andelen som lämnar skolan utan slutbetyg till 10 procent och att utbildningsnivån generellt ska höjas.

I Folkhälsoinstitutets folkhälsopolitiska rapport 2010 nämns särskilt utvecklingen i skolan där nära en fjärdedel av eleverna i grundskolan inte når kunskapsmålen i ett eller flera ämnen, där ca 10 procent av eleverna från årskurs nio inte har tillräckliga meritpoäng för att komma in på gymnasiet och där nära en fjärdedel av eleverna som börjar i gymnasiet inte når slutbetyg inom fyra år. Åttio procent av eleverna med svensk bakgrund hade minst betyget godkänd i alla lästa ämnen jämfört med 60 procent av eleverna med utländsk bakgrund. Andelen flickor som slutförde gymnasiet inom fyra år var högre än andelen pojkar samt bland elever som har föräldrar med svensk bakgrund. Enbart drygt hälften av de elever med föräldrar med högst förgymnasial utbildning fick slutbetyg inom fyra år i gymnasiet. Utbildning hänger också ihop med ekonomiska förhållanden i relation till hälsoindikatorer.

Utredningen tar även upp att allt färre personer har sjukpenning eller sjukersättning, men att andelen med låg ekonomisk standard har fördubblats från knappt 11 procent 2005 till drygt 23 procent 2008 bland dem som är långtidssjukskrivna eller har sjuk- eller aktivitetsersättning.
Ur ett samhällsperspektiv ger god hälsa ett ökat arbetskraftsdeltagande, fler produktiva år för individen och högre produktivitet i näringslivet.

Målsättning

Övergripande mål är att genom ett gemensamt lärande inom och mellan myndigheter, organisationer och andra aktörer

– bidra till ett socialt och ekonomiskt hållbart samhälle.

– ge möjligheter för personal inom arbetsbefrämjande verksamheter till kompetensutveckling
och ökad rörlighet

– öka matchningen mellan målgruppernas (klienternas) behov över tid med verksamheternas
kompetensnivå och utbud av insatser


Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Vi vill säkerställa att projektet är tillgängligt för alla deltagande på följande sätt:
• Information, dokument och presentationsmaterial ska finnas tillgängliga på projektets hemsida eller via deltagande organisationers intranät.
• Deltagare ska vid behov kunna få ut material i förväg inför ett seminarium/metodutbildning.
• De lokaler som används inom projektet ska vara anpassade så att alla deltagare kan vara delta på lika villkor. Det ska vid behov finnas hörslinga, skriftligt material, rullstols-anpassning mm.
• För att säkerställa alla deltagares access till program och aktiviteter ska det redan vid anmälan finnas möjlighet att uppge personliga behov av anpassning, hjälpmedel, kost mm.

NUEVO Kompetens ska bidra till att de personer och verksamheter som deltar i projektet blir medvetandegjorda om vikten av och bredden i arbetet med tillgänglighet även gentemot de människor som tar del av verksamheternas insatser.

Tillgänglighet handlar inte bara om att ha bra lokaler, funktionella hjälpmedel m.m., för personer med funktionsnedsättning. Det handlar lika mycket om att sprida kunskap om vad tillgänglighet kan innebära och hur alla ska vara delaktiga i det arbetet.

En av de planerade seminarieserierna ska behandla tillgänglighetsperspektivet. Den första delen rör synen på olika funktionsnedshinder och föreställningar om dessa. Den andra delen rör förhållningssätt och arbete gentemot personer med funktionsnedsättning. Fokus kommer att ligga på kognitiva och psykiska funktionshinder.

Transnationellt samarbete

Under framtagandet av projektansökan har vi varit in kontakt med processtödet för att se på vilket sätt de kan vara behjälpliga. Diskussion har förts kring transnationellt utbyte. De länder som visat sig intressanta och där man kommit långt i utvecklingsarbetet är Holland, Danmark och England. Processtöd European minds har intressanta kontakter som vi utlovats ta del av. Detaljerna kring utformningen av erfarenhetsutbytet är inte klart i skrivande stund, men är tänkt att innehålla ett antal studiebesök med syftet att utbyta erfarenheter med organisationer som arbetar med liknade uppdrag och målgrupper som vi.

Vi tror att det transnationella arbetet kommer att bestå av några planeringsmöten, själva besöken där personal besöker verksamheter och genomför minst ett seminarium/workshop vid vardera besök samt eget arbete på hemmaplan däremellan.

Ett transnationellt samarbete kommer att tillföra ytterligare möjligheter till projektet när det gäller verksamhets- och kompetensområdet och vi får en utmaning i arbetsuppgiften att förbereda oss inför besöken.

Målet är att få kunskap om sätt att arbeta med målgrupperna utifrån bl.a. följande perspektiv: • Vilka metoder används?
• Hur ser lagstiftningen ut i de respektive länderna och hur påverkar denna arbetet?
• Vilka samarbetspartners finns?
• Hur ser vi på kompetensen och behovet av kompetens för att arbeta med dessa frågor? Vilken kompetens har vi idag och hur ser vi på behovet i framtiden?
• Finns det behov och uppslag till fortsatt samarbete runt t ex effektstudier och metodutbildningar?

Deltagande aktörer

  • Arbetsförmedling Uppsala
  • Arbetsförmedlingen Eskilstuna
  • Arbetsförmedlingen Norrköping
  • Arbetsförmedlingen Örebro
  • Arbetsförmedlingen, Västerås
  • Arbetsmarknadskontoret
  • Eskilstuna kommun Resursenh för Jobbsök och Jobbförm
  • proAros
  • Uppsala km, Kont för barn/ungd/arbetsmarkn
  • Vuxenutbildning och Arbetsmarknad, Jobbcentrum

Kommun

  • Eskilstuna
  • Norrköping
  • Uppsala
  • Västerås
  • Örebro