Logotyp på utskrifter

Linköpingsmodellen

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareJobbtorget i Linköping
KontaktpersonMansour Najafi
E-postmansour.najafi@linkoping.se
Telefonnummer013-20 63 86
Beviljat ESF-stöd5 738 370 kr
Total projektbudget14 345 926 kr
Projektperiod2008-08-01 till 2011-07-31
RegionÖstra Mellansverige
In English

Sammanfattning

Linköpingsmodellen är ett ESF projekt som ägs av Linköpings kommun.
Som ett led i satsningen på en ny enhet för arbetsmarknad och integration, utvecklar vi nu en ny metodik där vi i samverkan med Arbetsförmedlingen, Socialkontoret och en utförare coachar våra deltagare, det vill säga personer med invandrarbakgrund ut i arbete och utbildning. Linköpingsmodellen är en modell som övergripande bygger på att skapa små ringar av företag med rekryteringsbehov, målgruppen bör vara små eller mellanstora företag. Tanken är att företagen skall ha utbyte av varandra i projektet genom att diskutera sina erfarenheter med invandrad arbetskraft. Sysselsättningsfrågor diskuteras utifrån ett övergripande perspektiv för att sedan konkretiseras i rekryteringsbehov. Deltagarna kartläggs, ett antal personer kopplas till rekryteringsbehovet och en kartläggning av deras kompetenser genomförs i syfte att komplettera med kortare yrkesutbildningar.
Projektet säkerställer det uttalade behovet av att skapa ett närmare samarbete mellan det privata näringslivet och det offentliga och ger möjlighet att skapa bättre förutsättningar för båda parter.

Bakgrund

B: "Linköpingsmodellen" är ett projekt som ägs av Linköpings kommun. Linköpings kommun har fattat beslut om en satsning på en ny enhet bestående av flyktingmottagningen och arbetsmarknadsenheten. Den nya organisationen innebär att ett nav skapas för hela processen där det är möjligt att koppla ihop arbetsmarknadsresurser och lösningar som anpassas till flyktingarna och invandrarnas kompetenser på ett bättre sätt med hänsyn tagen till de kompetenser som efterfrågas från näringslivet.
Som ett led i detta utvecklar vi "Linköpingsmodellen" en ny metodik där vi i samverkan med Arbetsförmedlingen, Socialkontoret och en utförare coachar deltagarna, det vill säga personer med invandrarbakgrund ut i arbete eller utbildning.
Näringslivet representeras av företag med rekryteringsbehov, som skall bilda nätverk i syfte att rekrytera deltagarna till sina företag. Gemensamt med företagen inventeras och kartläggs rekryteringsbehoven, dessa behov kopplas till deltagarna och dess kompetenser. Projektet ställer krav på utbildningsinsatser inom såväl grundläggande arbetssökande kunskaper såsom kortare utbildningsinsatser inom respektive yrkesområde
I Linköping finns många människor som har svårt att få arbete trots efterfrågan på arbetskraft. Kompetensen hos dessa människor möter inte alltid efterfrågan på arbetsplatsen och många riskerar därför att hamna i permanent utanförskap, till stor del beroende på den höga utbildningsnivån och därmed de höga krav på kompetenser som ställs av näringslivet i Linköping.
En alltför låg andel av de flyktingar som kommunen tar emot kommer ut i arbete och blir självförsörjande. De siffror som presenteras i slutrapporten för EU- projektet FILES, redovisar att under perioden 2003 - 2005 lyckades man få 9,5% av de mottagna flyktingarna ut i egen försörjning under 2 års introduktion. För 2006 var siffran 17%.
Socialkontoret har tagit sig an de personer som inte klarat av att komma ut i egenförsörjning under introduktionstiden på två år. Vid övergången från introduktion till socialkontoret har man dessutom gått miste om möjligheten att fortsätta introduktionsarbetet i många delar. Den enda introduktionsinsatsen som socialkontoret har att förfoga över är SFI - utbildningen. I övrigt saknar man möjlighet att arbeta med målgruppen med relevanta åtgärder. I dagsläget görs en bedömning att ca: 600 klienter tillhör denna kategori som under dessa år 2003 - 2007 har hamnat på socialkontoret utan några stödjande insatser som syftar till att uppnå egenförsörjning.
Det finns ett tydligt samband mellan företagande och integration. Linköpings kommun präglas av en stark kultur av företagande, nätverkande och föreningsliv, har alla de ingredienser som krävs för att skapa goda förutsättningar för en lyckad integration.
Kraven på effektivitet ökar inom såväl privat som offentlig verksamhet. Den ökade pressen har även minskat utrymmet för att "pröva" människors kompetens och färdighet direkt på en arbetsplats samt att handleda och introducera personal. Detta skapar en rädsla för att anställa människor som dels upplevs som "främmande" och vars kapacitet man är osäker på. På grund av de ökade effektiviseringskraven men också främlingsrädsla är vägen till arbete och praktik svår. Även myndigheter och organisationer, t ex hälsomyndigheter och banker påstås kunna bromsa upp integrationsprocessen. Det kan handla om att det finns regelverk som är svåra att förstå eller fördomar om att individ inte kan klara av att genomföra en affärsidé( Files rapporten).
Invandrare med utbildning och/eller yrkeserfarenhet har svårt att slå sig in på den svenska arbetsmarknaden samtidigt som arbetsmarknaden har svårt att dra nytta av invandrares kompetens.
Detta är ett tillväxthämmande problem som har flera förklaringar. Några exempel på orsaker är:
* Invandrare får alltför sällan möjlighet att visa upp sin utbildnings eller yrkeserfarenhets nivå och relevans skarpt på arbetsmarknaden. Vilket innebär att man aldrig får sin kompetens bekräftad enligt svenska förhållanden
* Det finns idag svårigheter att komplettera utbildning och erfarenhet så att de matchar behoven på den svenska arbetsmarknaden
* Företagen har en okunskap om vilka individer med yrkeskompetens/utbildning som finns i Sverige
Det är svårt att härleda problemet till endera offentliga eller den privata sektorn utan finns från två håll; strukturer såväl inom det offentliga som inom det privata gör att glappet mellan arbetsmarknaden och individen fortsatt är långt
Idag finns behov från båda håll, och med ett projekt där det privata näringslivet samarbetar med det offentliga ges bättre förutsättningar att skapa goda förutsättningar för båda parter.
Det finns ett tydligt samband mellan företagande och integration. Linköpings kommun präglas av en stark kultur av företagande, nätverkande och föreningsliv. Har alla de ingredienser som krävs för att skapa goda förutsättningar för en lyckad integration.

Syfte

Syftet med projektet är att utifrån Linköpings kommuns strategi för tillväxt och integration, skapa och utveckla en modell för samverkan mellan kommun och näringsliv, gällande introduktion på arbetsmarknaden. Syftet är att "bygga broar" samt att skapa nätverk och mötesplatser för diskussioner med näringslivet om den lokala arbetsmarknadspolitiken och dess genomförande. Med denna modell kan deltagaren introduceras utifrån ett rekryteringsbehov där det personliga mötet står i fokus. Modellen skall inom ramen för projekttidens utvärdering och utvecklingsinsatser, implementeras i Linköpings kommuns enhet för arbetsmarknad och integration. Projektet syftar till att skapa en plattform och ett mer utvecklat nätverk som säkerställer processen för invandrare att få tillgång till arbetsmarknaden och ger företagen skräddarsydda individer, en kvalitetssäkrad och kostnadseffektiv rekrytering. Konkret syftar projektet till:
* Underlätta för invandrare som står långt ifrån arbetsmarkanden att komma in
* Underlätta för arbetsgivaren att rekrytera kompetent personal
* Skapa en trygg situation för både arbetsgivare och arbetstagare i rekryteringsprocessen
* Stärka tillväxten i Linköping genom att de resurser som finns tillvaratas
* Att gemensamt med näringslivet finns lösningar så att " arbetslinjen" kan upprätthållas

Målsättning

Mätbara mål i projektet:
- 60% av deltagarna i egen försörjning inom 18 månader.
- Antal deltagare som är "jobbredo" inom 4 månader.
- Antal kontaktade företag
- Antal företag med rekryteringsbehov
- Antal deltagare i praktik totalt , fördelat på män, kvinnor och ålder 16-24 och 25-54
- Antal deltagare i jobb efter praktik total,fördelat på män, kvinnor och ålder 16-24 och 25-54
- Antal deltagare i kortare yrkesutbildning totalt, fördelat på män, kvinnor och ålder 16-24 och 25-54
- Antal deltagare i jobb efter kortare yrkesutbildning totalt, fördelat på män, kvinnor och ålder 16-24 och 25-54
- Genomsnittstid i projektet innan egenförsörjning, årlig avstämning, fördelning på män, kvinnor och åldrar
- Antal avslut utan egenförsörjning samt orsak totalt, fördelat på män, kvinnor och åldrar 16-24 och 25 - 54
- Uppföljning enligt "jobbredo" status .
- Antal arbeten enligt arbetsutbud fördelat på män, kvinnor och åldrar 16-24 och 25 - 54

De förväntade effekterna av projektet är att fler personer skall komma ut på arbetsmarknaden och få sina kunskaper
bekräftade i praktiken. "Linköpingsmodellen" som bygger på en metodik som utgår ifrån arbetsgivarens rekryteringsbehov som direkt kopplas till deltagarens grundläggande kompetenser som byggs på med kortare yrkesutbildningar för att skräddarsys i enlighet med arbetsgivaren behov. Med denna modell vill vi pröva och utvärdera om detta är ett framgångsrikt sätt att sälja in/introducera invandrare på arbetsmarknaden, vidare vill vi i samband med detta utvärdera den sedvandliga modellen då deltagaren praktiserar och på så sätt säljs in/introduceras på arbetsmarknaden. Vidare vill vi utvärdera i vad mån deltagarna är "jobbredo" i syfte att sätta in resurser i form av riktade utbildningsinsatser för att deltagarna skall uppnå "jobbredo" status.
Kriterier för jobbredo:
A- Formalia
Ansökningshandlingar CV, personligt brev och intresseanmälan
B- Eget ansvar
Vara motiverad
Medverka i processen
I samförstånd med arbetsmarknadskonsulenten formulera sin handlingsplan
C- Social kompetens
Interagera med andra människor
Klara av att ingå i en grupp/samarbeta
Inställning
D - Språk
Att kunna förstå
Att kunna göra sig förstådd

Den finansiella effekten vid egen försörjning innebär en minskad utbetalning av försörjningstödet på ca 7.000 per person och månad = 240 x 7.000 = 1.680.000 och en ökad skatteintäkt.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Enheten för arbetsmarknad och integration har redan idag ett särskilt uppdrag att stödja funktionshindrade ut på arbetsmarknaden i praktik, arbetsträning, utbildning och arbete. Lokaler hos såväl Linköpings kommun som hos utförare är tillgängliga för funktionshindrade.

Jämställdhetsintegrering

Organisatoriskt skall arbetsgruppen för projektet ha en jämn fördelad könssammansättning. När projektorganisationen bemannas skall den följa Linköpings kommuns plan för jämställdhet för att säkerställa att projektet organiseras och drivs jämställt.

Projektet främjar social och ekonomisk hållbarhet då det främjar mänskliga behov och står för effektiv resurshantering genom att omvandla försörningsstöd till egen försörjning omfattande deltagande individer- på så vis skapas ny sysselsättning för en grupp som annars har det svårt på arbetsmarknaden.

Projektet främjar lokal utveckling i den mån projektet bidrar till arbetet med Linköpings strategi för tillväxt. I strategin står "arbetslinjen" i fokus. Avgörande för tillväxten i Linköping är en hög sysselsättningsgrad där förutsättningen är förmågan att verka för att medborgarna har arbeten som motsvarar deras kompetens och att utveckla kompetenser som motsvarar arbetslivets efterfrågan och behov, vilket projektet främjar.

Då vår inledande SWOT om jämställdhet visar på att kvinnor oftare utsätts för diskriminering gentemot arbetsmarknaden fokuserar "Linköpingsmodellen" på att redan i kartläggningsskedet vara lyhörda och inte fastna i stereotyper utan med öppet sinne stötta kvinnornas val avseende såväl yrkesval, arbetsutbud som eget företagande. Inom ramen för projektet kommer information och utbildning kring integration att ingå som ett naturligt element enligt fastlagd plan. Uppföljning av projektet kommer även att belysa utvecklingen under projektets gång för såväl kvinnor som män.

Projektet syftar till att få ut kvinnor och män i arbete på lika villkor, vi skall sträva efter att få ut män i kvinnodominerade yrken och kvinnor i mansdominerade yrken.

Linköpings kommun har en utvecklad plan för arbetet med Jämställdhet och mångfald, vår projektledare är en av nyckelpersonerna i detta arbete.

Medfinansiärer

  • AF Linköping
  • Socialkontoret

Kommun

  • Arboga
  • Askersund
  • Boxholm
  • Degerfors
  • Eskilstuna
  • Fagersta
  • Finspång
  • Flen
  • Gnesta
  • Hallsberg
  • Hallstahammar
  • Heby
  • Hällefors
  • Karlskoga
  • Katrineholm
  • Kinda
  • Knivsta
  • Kumla
  • Kungsör
  • Köping
  • Laxå
  • Lekeberg
  • Lindesberg
  • Linköping
  • Ljusnarsberg
  • Mjölby
  • Motala
  • Nora
  • Norberg
  • Norrköping
  • Nyköping
  • Oxelösund
  • Sala
  • Skinnskatteberg
  • Strängnäs
  • Surahammar
  • Söderköping
  • Trosa
  • Vadstena
  • Valdemarsvik
  • Vingåker
  • Västerås
  • Ydre
  • Åtvidaberg
  • Ödeshög
  • Örebro