Logotyp på utskrifter

Lärcentrum som resurs i kompetensutveckling

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasFörprojektering
ProjektägareAPeL Forskning och utveckling
KontaktpersonCarina Åberg
E-postcarina.aberg@apel-fou.se
Telefonnummer019-174052
Beviljat ESF-stöd745 925 kr
Total projektbudget745 925 kr
Projektperiod2009-01-01 till 2009-03-31
RegionÖstra Mellansverige
In English

Sammanfattning

Förprojekteringen ska analysera behoven av kompetensutveckling för nyckelpersoner i lärcentrumverksamheter i 23 kommuner. Ett kommande projekt ska ge förutsättningar för lärcentra att fungera som mäklare mellan behov av kompetens i sårbara verksamheter och utbudet av olika stöd för lärande.

Bakgrund

Frågor om kompetensförsörjning och rörlighet är centrala för en arbetsmarknad i balans och goda förutsättningar för lokal och regional utveckling. Hur kan människor, i och utanför arbetslivet, ges möjlighet till lärande och kompetensutveckling som tydligare svarar mot kompetensbehoven i företag och offentligt finansierad verksamhet och därmed bli mindre sårbara på arbetsmarknaden? Ett av de problem som behöver lösas är att vi saknar fungerande lokala och regionala strukturer för kompetensförsörjning. Vi behöver aktörer som kan vara intermediärer mellan individer/organisationer och olika utbildningsanordnare/konsulter och det behövs ny kunskap och nya sätt att tänka i utveckling av arbetssätt och samarbetsformer.

Under de senaste åren har lärcentra och olika lokala kompetenscentra i flera kommuner visat sig kunna vara en viktig resurs i en infrastruktur för vuxnas lärande och kompetensutveckling. Inom området utbildning för vuxna pågår också sedan flera år en förändringsprocess, där den traditionella vuxenutbildningen går från en utbudsstyrd kursverksamhet till att bli en plattform för mer av behovsstyrda utbildningar, företagssamarbete och nya former för lärstöd. Allt fler lärcentra har börjat utveckla funktionen mäklare mellan behov och utbud.

Denna förändringsprocess syns också tydligt i vår region, Östra Mellansverige. I den övergripande förstudie som Regionförbundet Örebro genomfört inom ramen för Europeiska regionalfonden, har framkommit att 42 av de fem länens lärcentra/vuxenutbildning arbetar med området kompetensutveckling för anställda i företag och offentlig sektor. Både den genomförda enkäten, intervjuer och ett antal workshops visade att det finns en stor vilja att arbeta med dessa frågor och dessutom en utbredd förståelse av områdets vikt och angelägenhetsgrad. Samtidigt visade förstudien på stora skillnader mellan kommunerna vad gäller verksamhetens omfattning och inriktning samt ett antal områden där utvecklingsinsatser behövs. Nedan presenteras de viktigaste resultaten i förstudien.

- Utbildningsinsatserna riktar sig i första hand till offentlig sektor och den egna kommunens förvaltningar. Betydligt mer sällan till privata arbetsgivare.
- Relativt få personer arbetar specifikt med utbildning och kompetensutvecklingsinsatser mot företag och förvaltningar. Vanligare är att lärare, vägledare och chefer gör insatser inom området vid sidan av sitt ordinarie arbete med den traditionella utbildningsverksamheten.
- Mäklarrollen är i många fall outvecklad och förutsättningar har saknats för att kunna organisera detta på ett mer systematiskt och effektivt sätt.
- 35 av de 52 kommunerna har ett samarbete mellan lärcentra och näringslivsenheten. I en majoritet av kommunerna är detta samarbete tämligen sporadiskt och outvecklat. Detta påtalas också av de flesta som ett viktigt utvecklingsområde.
- En stor efterfrågan på bättre metoder för bl a behovsinventering, hur lärandet kan organiseras i arbetslivet och förutsättningar för nätverksbygge och företagssamverkan.

I förstudien gjordes också en övergripande analys utifrån ett antal kritiska områden som tidigare arbetats fram i flera nationella utvecklings- och forskningssammanhang. Dessa kritiska områden användes för att lättare sortera upp behovsbilden hos de medverkande kommunerna och för att ha en gemensam förståelse för vilka aspekter av ett kommande utvecklingsarbete som behöver undersökas djupare. I korthet framkom nedanstående kriterier och behov:

- Att arbetet med kompetensutvecklingsinsatser gentemot arbetslivet är förankrat i politik och högsta ledning. En viktig uppgift för många lärcentrummiljöer blir att skaffa sig en bättre politisk förankring och därigenom få tydligare mandat, uppdrag och roller.

- Att arbetet utgår från ett förhållningssätt där man anpassar organisation, innehåll och metoder efter individers och verksamheters behov och förutsättningar för lärande. Här visar analysen och dialogen med kommunerna att behoven i första hand handlar om att utveckla konkreta metoder för hur lärandet i arbetslivet kan organiseras och bli mer individ- och verksamhetsanpassat.

- Mer av gränsöverskridande samverkan. I förstudien och i dialogen pekades framförallt samarbetet med näringslivsenheterna ut som centralt, men även andra politikområden och aktörer behöver komma samman och göra gemensam sak.

- Mer av konkret samarbete med näringslivet. Det som mest efterfrågades här var behovet av egen kompetensutveckling för att kunna bygga hållbara relationer med företagen, bättre förstå deras behov och förutsättningar och därmed kunna utveckla rollen som samtalspartner och problemlösare.

- Behovet av en legitim plattform och resurssamordning. Analysen och dialogen med kommunerna pekade på den sårbarhet och instabilitet som många gånger kännetecknar lärcentrum- och vuxenutbildningsverksamheten. En viktig fråga som ställdes var hur regionala aktörer och resurser bättre kan samordnas och användas för att understödja den lokala utvecklingskraften.

Vi menar att kommunernas lärcentrumverksamheter har förutsättningar att utveckla nya funktioner, bl.a som mäklare i en lokal och regional struktur för kompetensförsörjning och därmed kunna bidra till socialfondsprogrammets genomförande. Detta förutsätter tydliga ställningstaganden om inriktning på lärcentrumverksamheten och att beslutsfattare och nyckelpersoner i olika yrkesfunktioner vid lärcentra utvecklar nödvändig kompetens inom området.

I den övergripande förstudie som genomförts har 23 av de 52 kommunerna i Östra Mellansverige anmält intresse av att delta i ett kompetensutvecklingsprojekt. (Bilaga 1, Deltagande kommuner) De har också uppgett att de svarar mot de krav som ställts för deltagande, nämligen att det finns ett uttalat stöd från kommunledningen, att lärcentra eller motsvarande är en resurs för kompetensutveckling av anställda som en del av kommunens service mot arbetslivet, att lärcentrum intar en mäklande roll gentemot alla aktuella utbildningsanordnare samt att kommunen förbinder sig att satsa 5 000 kr per år under 2 år för att ekonomiskt stärka ett kommande genomförandeprojekt.

Av de 23 kommunerna har 13 uttryckt att de vill utveckla kompetens att vara projektägare och stödmottagare i sammanhållna socialfondsprojekt. Förstudien har också identifierat att lärcentrumverksamheterna behöver utveckla såväl kompetens hos nyckelpersoner som nya relationer för att agera mäklare och motor i en infrastruktur för lärande och kompetensutveckling.

Under förprojekteringen kommer ett analysarbete att genomföras i syfte att konkretisera såväl generella som specifika behov av kompetensutveckling hos beslutsfattare och nyckelpersoner vid lärcentra i de medverkande kommunerna. Den övergripande förstudien har identifierat ett antal generella områden, där det finns behov av kompetens. Det handlar bl.a. om kunskap om kompetensstrategier och lärmiljöer i företag, kunskap om olika verktyg för lärande i arbetslivet och förståelse för vad det innebär att vara aktör i en ny kunskapsmiljö. En rad specifika områden har också identifierats. Under förprojekteringen kommer samtliga kommuner att genomföra sin egen analys för att kunna göra en specialisering. Vi ser initialt ett antal spår för denna specialisering. Det kan handla om kompetensutveckling för att kunna samordna ESF-projekt, att förtydliga lärcentrarollen, att utveckla relationer till företag inom sektorer som av olika orsaker kan betraktas som sårbara, att organisera arbetsplatslärande på nya sätt samt att utveckla mäklarfunktionen. De lokala analysseminarierna kommer att visa vilka olika specialiseringar som blir aktuella i ett genomförandeprojekt.

Vi kommer att arbeta efter en analysmodell som leder fram till identifiering av kompetensbehov på verksamhets- och individnivå och utformande av egna måldokument för lärcentra i samtliga deltagande kommuner. (Se även bilaga 2, Projektbeskrivning)


Syfte

Syftet med ett kommande projekt är att kommunernas lärcentrumverksamheter ska utveckla den kompetens som krävs för att bli kraftfulla aktörer i en lokal/regional struktur för kompetensförsörjning och att de därmed ska bidra till socialfondsprogrammets genomförande.

Ett parallellt syfte är att projektet skall leda till utveckling av samverkansstrukturer mellan kommuner och regioner, mellan lärcentra och olika utbildningsanordnare samt mellan lärcentra och företag/offentlig verksamhet.

Målsättning

Ett kommande projekt skall leda till att fler lärcentra medverkar som mäklare och resurs för kompetensutvecklingsinsatser och därmed bl.a. kunna vara huvudman för sammanhållna kompetensutvecklingsprojekt inom Europeiska socialfondsprogrammet.

Förprojekteringen ska leda till att de 23 deltagande kommunerna utarbetar egna mål på verksamhets- och individnivå inför ett kommande genomförandeprojekt och tar ställning till vilka metoder man vill tillämpa för att stödja lärande och kompetensutveckling.

En målsättning är också att minst 8 kommuner ska välja kompetensutveckling som leder till att de kan vara projektägare och stödmottagare för sammanhållna socialfondsprojekt.

Vår målsättning är att förprojekteringen ska leda till en ansökan om genomförandeprojekt vid den första utlysningen under våren 2009.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Flertalet av de deltagande kommunernas lärcentra fungerar även som mötesplats för olika målgrupper bland kommuninvånarna. Därför har man ofta följt kommunens policy när det gäller tillgänglighet. Rutiner för de olika aspekterna av tillgänglighet kommer att säkerställas i alla deltagande kommuner under förprojekteringen. Särskild uppmärksamhet kommer att riktas mot tillgängligheten för de nya målgrupper som lärcentra kan komma att vända sig till under ett genomförandeprojekt.

Samarbetspartners

  • regionförbundet Sörmland
  • Regionförbundet Uppsala län
  • Regionförbundet Örebro
  • Regionförbundet Östsam
  • VKL

Deltagande aktörer

  • CityAkademin - lärcentrum
  • Flens kommun, AU-Centrum
  • Lärcentrum Karlskoga
  • Vuxenutbildningsförvaltningen Masugnen

Kommun

  • Askersund
  • Fagersta
  • Flen
  • Hallsberg
  • Hällefors
  • Karlskoga
  • Katrineholm
  • Kinda
  • Kumla
  • Laxå
  • Lindesberg
  • Ljusnarsberg
  • Motala
  • Norberg
  • Nyköping
  • Sala
  • Skinnskatteberg
  • Strängnäs
  • Vingåker
  • Åtvidaberg
  • Örebro