Logotyp på utskrifter

Lärande för Minskad Ohälsa - ett Strategiskt Projekt i Askersunds Kommun

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareOmsorgsverksamhet
Kontaktpersoninger adolfsson
E-postinger.adolfsson@askersund.se
Telefonnummer058381099
Beviljat ESF-stöd4 529 670 kr
Total projektbudget4 529 670 kr
Projektperiod2011-01-17 till 2013-04-16
RegionÖstra Mellansverige
In English

Sammanfattning

Det övergripande syftet med projektet är att i ett större sammanhållet och strategiskt projekt kartlägga behovet av och genomföra kompetensutvecklingsinsatser parallellt med insatser för att stärka samverkan, i syfte att sänka kort- och långtidssjukfrånvaron på de 18 arbetsplatser som Socialförvaltningen i Askersund omfattar.

Bakgrund

Ett flertal yrkeskategorier inom vård och omsorg och socialtjänst har i olika undersökningar framstått som riskyrken i fråga om fysisk och psykosocial belastning. Anställda inom verksamheterna rapporterar ohälsa och bristfälliga arbetsförhållanden i större utsträckning än medarbetare inom andra kommunala förvaltningsområden.
Bakgrunden är att både äldre- och handikappomsorg och socialtjänst har genomgått stora förändringar under de senaste åren. Kravet på kunskaper för de som arbetar inom omsorgen har ökat, vårdtagarna har blivit äldre och sjukare samtidigt som arbetstagarna åläggs fler arbetsuppgifter. Antalet arbetsskador är också stort och tunga lyft och felaktiga arbetsställningar är en vanlig orsak till skador, särskilt bland vårdbiträden, undersköterskor och personliga assistenter.

Även medarbetare inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg med ansvar för försörjningsstöd och socialpsykiatri har förhållandevis höga ohälsotal bland sina anställda. Exempel på påfrestningar är stor arbetsmängd, tidspress, otydliga förväntningar på de anställdas arbetsinsatser samt ensamarbete. Socialsekreterare är ett exempel på en utsatt yrkesgrupp.

Flertalet medarbetare inom framförallt vård- och omsorgsområdet utgörs av kvinnor med i många fall relativt låga inkomst- och utbildningsnivåer, faktorer som enligt forskningen ofta sammanfaller med hög sjukfrånvaro.

Inom Socialförvaltningen i Askersunds kommun, inom vilken de flesta medarbetarna arbetar inom äldre- och handikappomsorgen men som även omfattar ett mindre antal anställda inom individ- och familjeomsorg, socialpsykiatri och en LSS-enhet, har det, i likhet med kommunen i övrigt, genomförts ett antal olika insatser för att förbättra personalens arbetsförhållanden och för att förebygga ohälsa i kvinnodominerade verksamhetsområden – av de cirka 350 medarbetarna i Socialförvaltningen utgör 95 procent av kvinnor.

Bland annat erbjuder en hälsoutvecklare stresshanteringskurser och massage till anställda i riskzonen för långvarig sjukskrivning och det finns ett stort antal hälsoinspiratörer inom kommunen vars uppgift är att uppmärksamma hälsoutvecklaren, chefer och arbetsledare på de behov och önskemål om föreläsningar och aktiviteter som finns ute i verksamheterna.

Trots detta finns det en ogynnsam utveckling av hälsan i organisationen. Socialförvaltningen har den högsta genomsnittliga sjukfrånvaron i Askersunds kommun och även en relativt hög sjukfrånvaro i relation till andra kommuner och motsvarande förvaltningar i regionen.

Det gäller framförallt verksamhetens korttidssjukfrånvaro. Korttidssjukskrivningar leder sällan till ökad hälsa och korttidssjukfrånvaron är dessutom den som kostar kommunen mest, inte bara ekonomiskt utan även i administrativa merarbeten. Förutom de direkta kostnaderna vid sjukfrånvaro som verksamheterna drabbas av uppstår även indirekta kostnader som kan leda till försämrad kvalitet och service gentemot medborgarna.

Mot bakgrund av dessa förhållanden ansöker Socialförvaltningen i Askersund om medel från ESF-rådet i Östra Mellansverige för att i ett större, sammanhållet och strategiskt projekt kartlägga behovet av och genomföra kompetensutvecklingsinsatser parallellt med insatser för att stärka samverkan i syfte att sänka kort- och långtidssjukfrånvaron på de 18 arbetsplatser som Socialförvaltningen omfattar.

Utgångspunkten, som ligger i linje med förvaltningens synsätt, är att insatserna både ska utgå ifrån medarbetarnas individuella behov men också, via projektets samverkansparter, skapa strukturer för samarbete som indirekt kan stärka de anställda och dess förutsättningar för ökat lärande och bättre hälsa men som också kan generera permanenta och långsiktiga resultat. Utvecklingsarbetet kommer i linje att fokusera både på medarbetar- arbetsplats- och organisationsnivå.

I mobiliseringsfasen kommer, utifrån ett helhetsperspektiv, orsakerna till den relativt höga sjukfrånvaron i förvaltningen att kartläggas. Det rör en fördjupad bild om personalen anser att de har varierande och utmanande arbetsuppgifter, om de kan påverka sitt arbete, om de känner delaktighet och inflytande och om de upplever en känsla av sammanhang (KASAM) i organisationen.

Det kommer även att genomföras en kartläggning av behovet av strategisk kompetensutveckling om orsakssammanhang relaterade till ohälsa. En viktig fråga rör kompetensbehovet med tanke på att traditionellt serviceinriktade verksamheter i förvaltningen idag i större utsträckning är inriktad på omsorg och omvårdnad vilket har inneburit nya arbetsuppgifter, utökat ansvar för personalen och ökade krav och förväntningar från både omsorgstagare och äldre.

En ytterligare fråga rör vilka kompetensbehov som finns för de medarbetare som arbetar inom individ- och familjeomsorg, socialpsykiatri och LSS-enhet i syfte att stärka medarbetarnas förmåga att hantera ökade krav som ställs samt skapa en känsla av ökad delaktighet.

Synsättet bygger på att rätt bemötande gentemot vårdtagare och klienter har stor betydelse och att det är väsentligt att få all personal i organisationen att ta till sig ett salutogent och rehabiliterande synsätt.

En ytterligare viktig aspekt rör ledningsstrukturer och om det på arbetsplatserna finns ett salutogent, hälsobefrämjande ledarskap i vilka chef och medarbetare upplever meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. En framgångsrik ledarskapsprofil för god hälsa, effektivitet och kvalitet ställer höga krav på många områden. Den måste integrera en positiv människosyn med en hög relationsorientering i beteendet, där struktur- och förändringsorienterade beteenden anpassas efter situationen.

Projektet fokuserar både på insatser som ska öka kunskapen om mekanismer som leder till ohälsa i organisationen och om förebyggande insatser samt tidiga åtgärder, med utgångspunkt i medarbetarnas behov och uppfattning. De kompetenshöjande insatserna under genomförandet ska ha en strategisk inriktning och syfta till att öka handlingskompetensen på arbetsplatserna.

Inriktningen och dimensioneringen av utbildningsinsatserna kommer att redovisas under slutfasen av mobiliseringen som underlag för genomförandet och kommer preliminärt att genomföras inom följande övergripande utbildningsområden:
- Ledarskap
- Teamutveckling
- Det salutogena arbetssättet
- Stresshantering
För att förstärka helhetsperspektivet, och för att få in extern kompetens för att analysera orsakerna till de relativt höga sjukskrivningstalen, samt för att kunna genomföra relevanta utbildningsinsatser under genomförandet, kommer projektet att bygga på en bred samverkan med Örebro och Edinburgh Universitet, Tekniska Kontoret i Askersund, Västerås Citysamverkan samt Lekebergs kommun.

För att få in kunskap under mobiliseringsfasen om vilka faktorer som bör kartläggas för att ta reda på vad den relativt stora sjukfrånvaron i förvaltningen beror på, och för att få in aktuella forskningsresultat i frågor som rör arbetsorganisation, arbetsmiljö kommer projektet att utveckla en samverkan med Örebro och Edinburgh Universitet. Det transnationella samarbetet berörs under annan rubrik i ansökan.

Det gäller att under mobiliseringsfasen skapa strukturer för samverkan med akademin kring forskning om hur hälsofrämjande arbete med individfokuserade åtgärder som friskvården av tradition arbetat med kan integreras med insatser för att skapa ökat handlingsutrymme och egenvärde.

Därutöver kommer projektet att samverka med den tekniska förvaltningen i Askersund för att belysa frågor som rör eventuella skillnader i arbetsförhållanden och känslan av delaktighet och inflytande mellan förvaltningsområden med olika verksamhetsinriktning.

Slutligen kommer projektet att samverka med x kommun för att skapa ett informations- och erfarenhetsutbyte i frågor som rör fysisk och psykosocial ohälsa.

Strukturer för samverkan kommer att kartläggas under mobiliseringsfasen och redovisas mer konkret som underlag för genomförandet.

Syfte

Det övergripande syftet med projektet är att i ett större sammanhållet och strategiskt projekt kartlägga behovet av och genomföra kompetensutvecklingsinsatser parallellt med insatser för att stärka samverkan, i syfte att sänka kort- och långtidssjukfrånvaron på de 18 arbetsplatser som Socialförvaltningen i Askersund omfattar.


Specifika syften med projektet är:

- att genomföra ett utvecklingsarbete med fokus både på medarbetar- arbetsplats- och organisationsnivå,

- att under mobiliseringsfasen, utifrån ett helhetsperspektiv, kartlägga orsakerna till den relativt höga sjukfrånvaron i förvaltningen,

- att kartlägga och genomföra strategisk kompetensutveckling kring orsakssammanhang relaterade till verksamhetens ohälsa,

- att stärka personalens känsla av egenkontroll, inflytande över arbetet och möjligheter till egna initiativ,

- att stärka ledare och chefers förutsättningar att utöva ett salutogent och hälsobefrämjande ledarskap samt

att minska organisationens kort- och långtidssjukskrivningar.

Målsättning

Utvecklingsarbetet i projektet genomförs på såväl individ-, grupp- och organisationsnivå och målsättningarna är därför knutna och relaterade till samtliga av dessa nivåer.

ATTITYDMÅL:

- att andelen medarbetare/deltagare som efter avslutat genomförande anser att projektets insatser gett vederbörande ökad känsla av egenkontroll och inflytande, ska uppgå till minst 75 %,

- att andelen medarbetare/deltagare som efter avslutat genomförande anser att projektets insatser resulterat i en bättre arbetsmiljö på arbetsplatsen, ska uppgå till minst 75 %,

- att andelen chefer/ledare med personalansvar som efter avslutat genomförande anser att projektets insatser lett till att vederbörande fått ökade kunskaper om salutogent och hälsobefrämjande ledarskap, ska uppgå till minst 75 % samt

- att andelen chefer/ledare med personalansvar som efter avslutat genomförande anser att projektets kunskaps- och erfarenhetsutbyte med Örebro och Edinburgh Universitet gett förutsättningar för långsiktig strategisk påverkan och insatser och metoder som kan vidareutvecklas även efter avslutat projekt, ska uppgå till minst 75 %.


RESULTATMÅL:

- att andelen korttidssjukskrivningar i förvaltningen ska ha minskat med 10 % 6 månader efter avslutat projekt i relation till förhållanden vid projektstart samt

- att projektets kunskaps- och erfarenhetsutbyte med Örebro och Edinburg Universitet ska ge förutsättningar för långsiktig strategisk påverkan och insatser och metoder i syfte att stärka lärande och öka hälsa som kan vidareutvecklas även efter avslutat projekt.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

För att samtliga medarbetare/projektdeltagare ska bli medvetna och få ökad kunskap om Askersunds kommuns tillgänglighetsarbete, kraven som ställs och medarbetarens personliga ansvar kommer det inom ramen för förprojektet att undersökas om det finns nyckelpersoner inom förvaltningens respektive enheter som har ett utpekat ansvar för att tillgängligheten beaktas och att de åtgärder som behövs göras blir gjorda samt om förvaltningsledningen i tillräcklig kommunicerar att tillgänglighetsarbetet är prioriterat.

Detta arbete kommer i huvudsak inte att beröra tillgänglighetsarbetet gentemot brukarna, som i många fall omfattar personer med olika funktionshinder, utan det arbete som är relaterat till personer med eventuella funktionsnedsättningar i personalgruppen samt de insatser som är kopplade till den framtida rekryteringen av medarbetare med funktionshinder.

Insatserna rör såväl ordinarie verksamhet samt de specifika krav på tillgänglighet som ställs på det planerade ESF-projektet.

Som en grund för ett genomförandeprojekt kommer en kartläggning att göras för att se om det finns:

- behov av ökad kunskap för att skapa fysiska och kommunikativa miljöer för personal i förvaltningens verksamheter,

- behov av ökad kunskap för att förbättra arbetsmiljön med koppling till frågor om tillgänglighet,

- behov av ökad kunskap för de som arbetar med rekrytering för att skapa rutiner för rekryteringsprocessen som välkomnar sökanden oavsett funktionsförmåga,

-förutsättningar för att de utbildningar som ska arrangeras i ett genomförandeprojekt genomförs så att personer med nedsatt syn får del av informationen och att allt som talas sägs i mikrofon och kan uppfattas av dem som använder teleslinga i hörapparaten samt

- behov av ökad kunskap för de som arbetar med upphandling/inköp för att kunna handla tillgängligt. Det kan gälla t ex upphandling av webbplatser, konferenser, kontorsutrustning och vardagsvaror.

Projektägaren kommer såväl under mobiliseringsfasen som genomförandet att anlita Handisams och Handikappförbundens s k processtöd för att bistå förvaltningen i arbetet både via styrgruppsmöte som via konkreta utbildningsinsatser inom de olika utbildningsområdena som vi beskrivit i vår projektplan.


Jämställdhetsintegrering

Se uppgifter under rubriken "Bakgrund/Jämställdhetsintegrering" i ansökan.

Transnationellt samarbete

I syfte att få in fördjupad kunskap och nya forskningsresultat under mobiliseringsfasen om vilka faktorer som bör kartläggas för att ta reda på vad den relativt stora sjukfrånvaron i förvaltningen beror på kommer förvaltningen att samarbeta med Edinburgh Universitet. Då Edinburgh Universitet har ett mycket stort internationellt forskningssamarbete med andra universitet i världen inom just hälsa och välfärd kommer detta att innebära att projektet får en automatisk tillgång till både aktuella forskningsprojekt och på vilket sätt man har skapat förutsättningar för en bättre hälsa inom bl a vård- och omsorgspersonal knutet till äldreomssorgsarbetet där även hälsoinsatser för brukare påverkar vårdgivare och dess personal.

Utformning av en konkret tid- och aktivitetsplan för hur samarbetet ska genomföras kommer att göras i anslutning till eventuell projektstart.

Projektägaren kommer att till ESF översända en avsiktsförklaring från Edinburgh Universitet i direkt anslutning till att ansökan lämnats in.

Samarbetspartners

  • Akademin för humaniora, utbild
  • Personalkontoret Lekeberg
  • Västerås Citysamverkan AB

Deltagande aktörer

  • Omsorgsverksamhet

Kommun

  • Askersund
  • Örebro