Logotyp på utskrifter

LC-KOMP Lärcentra som mäklare i kompetensförsörjning

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareAPeL Forskning och utveckling
KontaktpersonCarina Åberg
E-postcarina.aberg@apel-fou.se
Telefonnummer019-174052
Beviljat ESF-stöd4 268 339 kr
Total projektbudget4 268 339 kr
Projektperiod2009-08-01 till 2011-08-31
RegionÖstra Mellansverige
In English

Sammanfattning

I projektet kommer anställda i 17 organisationer inkluderande 22 kommuner i fem län att delta i kompetensutveckling för att utveckla den mäklande funktionen vi lokala lärcentra/vuxenutbildningsenheter. Projektet kommer också att stimulera till samverkan över verksamhetsgränser och politikområden.

Bakgrund

De grundproblem som förprojekteringen utgått ifrån är välkända. Hur kan arbetslivets kompetensförsörjning säkras? Hur ska samhällets insatser för att stödja kompetensutvecklingen i arbetslivet organiseras och effektiviseras? Hur ska individer i och utanför arbetslivet få tillgång till nya kunskaper?
Viktiga delar av dessa frågeställningar adresserar direkt kommunerna och deras vuxenutbildning, där många antagit utmaningen att förändra verksamhetens inriktning bort från utbud och traditionell kursverksamhet till att mer handla om behovsstyrning, mer av yrkesutbildning och att fungera som en resurs för olika former av kompetensstöd till arbetslivet. Detta koncept för en samlad instans för olika typer av utbildningsinsatser och kompetensstöd till arbetslivet har många gånger fått namnet lärcentrum och uttrycks i de tre funktionerna mötesplats, mäklare och motor.
Denna förändringsprocess syns också tydligt i Östra Mellansverige. Den är långt ifrån smärtfri och väcker ett antal komplexa frågor, problem och utmaningar. Den kanske största utmaningen är att hitta metoder och arbetssätt som kan svara upp mot behov i arbetslivet.
Under förprojekteringen har vi kartlagt kompetensutvecklingsbehov genom ett antal analysseminarier, där personer med anknytning till lärcentrum, näringslivsenhet, arbetsmarknadsenhet, utbildningsförvaltning, arbetsförmedling och politiker från berörda nämnder eller kommunledning medverkat utifrån lokala förutsättningar. (Se bilaga 1 och 1.1)

Vid lärcentrumverksamheterna finns allmänt ett uttalat intresse för att utveckla service och stöd till företag och offentlig verksamhet gällande kompetensutveckling. För många är det ändå ett relativt nytt område att arbeta med dessa frågor som en servicefunktion. Här anger man behov av att utveckla kompetensmäklarrollen och lära sig om arbetsplatslärande och nya utbildningsmetoder i arbetslivet och man även uttryckt behov av kompetensutveckling kring jämställdhets- och tillgänglighetsfrågor.
Kommunerna är även beredda på att bedriva lokala utvecklingsarbeten kring med stöd från projektet och andra kommuner som medverkar i projektet och ser genom projektet möjligheter att i samarbete med andra kommuner utveckla sin mäklarfunktion.
De deltagande kommunerna skiljer sig åt på många sätt när det gäller hur lärcentrumverksamheten är organiserad och vad det är för verksamhet man bedriver. Det är inte i första hand kommunernas storlek och ekonomiska resurser som avgör hur framgångsrik eller effektiv en lärcentrumverksamhet är. Detta tycks snarare hänga ihop med hur man lokalt lyckats kraftsamla de resurser som finns och med vilka kompetenser och vilken grad av professionalitet man arbetet.
Den samlade bild som växt fram under förprojekteringen visar på både problem och möjligheter. Samtidigt som lärcentrumorganisationerna gör spännande insatser och har potential att utveckla sin verksamhet, finns också tydligt ett antal problemområden som måste hanteras. De brister vi vill uppmärksamma är:
SVAG LEGITIMITET
BRIST PÅ DOERS
BRIST PÅ INTERN SAMVERKAN
OTYDLIGA UPPDRAG FRÅN POLITIKER OCH FÖRVALTNINGSLEDNING
BRIST PÅ KUNSKAP OM FÖRETAGENS VILLKOR, TRADITIONER OCH LOGIKER KRING LÄRANDE/KOMPETENSUTVECKLING
LÄRCENTRAROLLEN OKLAR OCH VARUMÄRKET OTYDLIGT
SAKNAR VERKTYG, METODER OCH KONCEPT FÖR VERKSAMHETSKOPPLAD OCH ARBETSPLATSFÖRLAGD UTBILDNING
BEHOV AV KUNSKAP KRING EN MER KVALIFICERAD MÄKLARROLL
Samtidigt med att vår analys pekat på flera brister och utvecklingsbehov har vi också tillsammans med kommunerna identifierat ett antal tillgångar och styrkor, både i de faktiska lärcentrumverksamheterna och i de ambitioner som många deltagare i analysseminarierna gett uttryck för. Vi tror att framförallt följande iakttagelser från våra analysseminarier har bäring i ett genomförandeprojekt:
DET FINNS UPPDRAG FRÅN POLITIKEN ATT ARBETA MED ARBETSLIVETS KOMPETENSUTVECKLING
EFTERFRÅGAN PÅ SAMARBETE, INSPIRATION OCH DRAGHJÄLP AV ANDRA
VILJA OCH AMBITION ATT UTVECKLA MÄKLARROLLEN OCH SAMORDNA PROJEKT
MÅNGA ELDSJÄLAR OCH ENGAGERADE MÄNNISKOR I LÄRCENTRA
STOR EFTERFRÅGAN PÅ ATT HITTA OCH UTVECKLA NYA METODER FÖR ARBETSPLATSLÄRANDE
STOR INSIKT I BEHOVET ATT ORGANISERA FÖR UTBILDNING OCH LÄRANDE ÖVER TRADITIONELLA POLITIK- OCH ARBETSOMRÅDEN
Det finns en stor spännvidd bland kommunerna i Östra Mellansverige och i de lärcentra som varit engagerade i vår förprojektering. Vår analys säger oss att det finns stora möjligheter att skapa ett projekt som är tillräckligt utmanande för samtliga deltagare, tillräckligt kraftfullt för att bidra till lärcentrumutveckling och tillräckligt träffsäkert för att ge den kunskap som behövs och efterfrågas i arbetet med stöd till arbetslivets kompetensutveckling. Vår slutsats är att ett kommande genomförandeprojekt bör fokusera på några centrala teman och att vi bör organisera projektets kompetensinsatser kring fyra huvudområden.
1 NYA SAMARBETSFORMER
2 LOKALT UTVECKLINGSARBETE
3 LÄRANDE I ARBETSLIVET
4 EN MER KVALIFICERAD MÄKLARROLL
Ett projekt som ska möta de skiftande behov av kompetensutveckling som förprojekteringen påvisat blir komplext. Det krävs ett koncept som samtidigt tar till vara generella behov av ny kunskap, ger möjlighet till anpassning efter de specifika behov som kommit till uttryck i varje kommun och ger möjlighet att initiera praktiskt utvecklingsarbete. Vi har valt en modell som kan betraktas som öppen i den meningen att man deltar i de kompetenshöjande aktiviteter som är relevanta. Deltagarna får också möjlighet att utforma sitt eget praktiska arbete och möjlighet att utbyta erfarenheter och lösa problem tillsammans med andra.

Vår modell är uppbyggd av tre bärande delar. Den teoretiska basen utgörs av en serie med gemensamma seminarier på olika teman som speglar de kunskapsbehov som uttryckts i de flesta kommuner under förprojekteringen. Den andra delen handlar om ett praktiskt arbete på lokal nivå. I varje kommun har man identifierat ett eller flera angelägna områden, där man med stöd av projektet vill skapa förändring. Den tredje delen kan beskrivas som möten för gränsöverskridande samarbete i form av workshops för gemensam problemlösning eller nätverk för erfarenhetsutbyte och samarbete inom olika utvecklingsområden.

SEMINARIESERIE Under projekttiden kommer vi att genomföra seminarier som speglar behov av ny kunskap inom åtta tematiska områden.
LOKALT PRAKTISKT ARBETE/UTVECKLINGSARBETE Vår modell innehåller också lokalt praktiskt arbete/utvecklingsarbete, där nya kunskaper och idéer från seminarieserie och workshops får sin tillämpning. Under förprojekteringen har man i kommunerna identifierat egna områden som man vill arbeta med under projekttiden för att bättre nå de mål man satt upp för sitt deltagande. Till det lokala utvecklingsarbetet kommer vi att koppla olika typer av processtöd och initiera och samordna olika nätverk.

TEMATISKA WORKSHOPS Projektet kommer också att ge möjligheter till möten i mindre grupperingar där man utgår mer specifikt från utmaningar och dilemman. Det kan handla om att fördjupa kunskaper inom seminarieseriens temaområden, om att fokusera på frågor som väcks i det lokala utvecklingsarbetet eller om att skapa möjligheter för fler att delta i lösning av problem som identifieras i nätverken.

I den verksamhet som bedrivits inom APeL och andra FoU-miljöer har successivt nya kunskaper som rör lärande och utveckling i arbetslivet tagits fram. I vårt val av modell för kompetensutvecklingen i projektet har vi utgått från sådan kunskap. I analysarbetet har vi stämt av våra idéer om metoder och uppläggning med berörda och på så sätt fått en bild av önskade former och metoder för kompetensutvecklingen. Vi menar att vi på så sätt skapar mycket goda förutsättningar för att projektet ska uppnå målen på individnivå och även kunna ge långsiktiga effekter på lokal och regional nivå. (Se bilaga 2)

Syfte

Projektets övergripande syfte är att deltagande lärcentrum-/vuxenutbildningsverksamheter ska utveckla den kompetens som krävs för att bli kraftfulla aktörer i en lokal/regional struktur för kompetensförsörjning och att de därmed ska bidra till socialfondsprogrammets genomförande.

Vårt projekt har deltagare i lärcentrumverksamheter i många kommuner och deras respektive syften med att delta i projektet varierar något eftersom de verkar i olika sammanhang och under olika förutsättningar. Vi har under förprojekteringen bett ansvariga vid de deltagande lärcentrumverksamheterna att uttrycka varför man valt att delta i projektet. (Se bilaga 3, Måldokument, sammanställning från förprojekteringen)

Den bild vi fått är att man i huvudsak vill delta i projektet för att få möjlighet att lära nytt och utveckla sin verksamhet inom ett antal områden. Det kan handla om att man vill bli bättre på att samarbeta med andra verksamheter som i sitt uppdrag arbetar med näringslivs- och arbetsmarknadsfrågor och att ingå som partner i strategiska diskussioner om lokal och regional kompetensförsörjning.

Ett annat syfte som uttrycks av flera verksamheter är att utveckla den mäklande funktionen genom att inleda eller vidareutveckla samarbete med företag och offentliga verksamheter, bli bättre på att möta behoven genom att utveckla bra metoder att samla arbetsplatser i gemensamma utbildningssatsningar, t ex sammanhållna ESF-projekt.

Ett tredje syfte är att utveckla samverkansstrukturer lärcentra och företag/offentlig verksamhet, mellan lärcentra och olika utbildningsanordnare samt mellan kommuner och regioner. Man vill få möjlighet att lära av andra och dela med sig av sina erfarenheter och att detta ska leda till att man bygger upp nya operativa samarbeten.

Målsättning

Projektet har deltagare från 17 olika organisationer som verkar i olika sammanhang med olika uppdrag och därmed olika inriktning på sin verksamhet. Detta medför också att behoven av utveckling varierar i relation till projektets övergripande syfte. Projektets deltagare är heller ingen någon homogen grupp och behoven av kompetensutveckling varierar, dels som en följd av ovanstående, dels som en följd av att de har olika funktioner i sin verksamhet. Aktiviteterna i projektet ska ses som erbjudanden till deltagarna och projektets ca 260 deltagare förväntas således inte delta i alla aktiviteter.

Projektet har ambitionen att ge samtliga deltagare möjlighet att delta på sina villkor. Under förprojekteringen har man i varje organisation diskuterat vilka områden som är viktiga och intressanta att arbeta med om man vill utveckla sin mäklarroll. Man har också satt upp egna konkreta mål som man vill uppnå med sitt deltagande. Mätbara mål anges därför på två nivåer i projektet, dels mål på en övergripande projektnivå som redovisas nedan, dels mål som formulerats av respektive deltagande organisation och som redovisas i bilaga 2.1, Måldokument, sammanställning från förprojekteringen.

Kopplade till resultat- och effektindikatorer förväntas projektet på en övergripande nivå leda till att:

DELTAGARNAS MEDVERKAN I PROJEKTETS KOMPETENSUTVECKLINGS-INSATSER I FORM AV SEMINARIER, LOKALT UTVECKLINGSARBETE, TEAMISKA WORKSHOPS, NÄTVERKSARBETE MED PROCESSTÖD HAR RESULTERAT I ATT MINST:

180 personer medverkat i kompetensutvecklingsinsatser gentemot arbetslivet på lokal nivå. (Samtliga funktioner)

75 personer deltagit i utveckling av lokala och regionala samverkansstrukturer kring kompetensutveckling. (LC chefer, projektledare, mäklare, näringslivschefer, arbetslivsrepresentanter, politiker)

100 personer medverkat i utformningen av arbetsplatslärande och kompetensstrategier på arbetsplatser. (LC chefer, mäklare, proj.ledare, lärare)

85 personer deltagit i lokalt utvecklingsarbete om kompetensutveckling. (Samtliga funktioner)


DELTAGANDE ORGANISATIONER UPPLEVER ATT PROJEKTETS KOMPETENSUTVECKLINGSINSATSER HAR RESULTERAT I ATT MINST:

11 organisationer bättre har utvecklat relationer till företag och arbetsplatser i kompetensutvecklingsarbetet i sina kommuner.

8 organisationer har bättre utvecklat en lokal samverkansstruktur mellan enheter för kompetensutveckling.

13 organisationer har bättre utvecklat sin mäklande funktion gentemot arbetslivet kompetensbehov.

8 organisationer har bättre utvecklat arbetsplatslärande och nya utbildningsmetoder för kompetensutveckling i arbetslivet.

8 organisationer är eller har under projektperioden ansökt/varit projektägare för ESF sammanhållna projekt.

17 organisationer har bättre kunskap om jämställdhetsfrågor/integrering.

17 organisationer har bättre kunskap om tillgänglighetsfrågor.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

VAD HAR VI SETT UNDER FÖRPROJEKTERINGEN?
Under förprojekteringen har vi uppmärksammat tillgängligheten för personer med funktionshinder genom att diskutera frågan vid de lokala analysseminarierna. (Vad som har framkommit vid respektive lärcentrum/kommun återfinns i bilaga 1.1 Resultat från analysseminarier.) Eftersom många av projektets aktiviteter kommer att genomföras i deltagarnas egna lokaler har vi även bett deltagande organisationer att beskriva hur de lokalt kan säkerställa tillgängligheten i genomförandeprojektet och om de upplever att de behöver mer kunskaper inom detta område.
Det har framkommit att i stort sett alla lärcentra är arbetsplatser med lokaler som är fysiskt tillgängliga för personer med funktionshinder, men att det på vissa håll behövs en del förbättringar för att man ska vara tillgänglig för alla individer man möter bland sina målgrupper.
När det gäller tillgänglig verksamhet hänvisar flera kommuner till kommunens likabehandlingsplan som underlag för diskussion och reflektion kring förhållningssätt och attityder till andra människor.
För att information och kommunikation hos lärcentra/kommunerna ska vara tillgänglig för alla, påtalas behovet av tillgång till punktskrift, hörselslinga, lättlästa versioner av skrivet material (både i tryckt och digital form), olika språk och andra anpassningar av verksamhetens insatser efter målgruppens behov. Dessa åtgärder för att anpassa tillgänglighet ser något olika ut på lärcentra/kommunerna beroende av vilka behov som har funnits hittills.
Eftersom de deltagande organisationerna är verksamheter som vänder sig till flera målgrupper och som omfattas av kommunernas policy i tillgänglighetsfrågor, finns det överlag en vana att tänka kring tillgänglighetsfrågor. I flera av de deltagande organisationerna uttrycks dock behov av mer kunskap och olika förbättringsåtgärder inom alla aspekter av tillgänglighet.


ÅTGÄRDER SOM KOMMER ATT VIDTAS I PROJEKTET FÖR ATT ÖKA KUNSKAPER

För att möta det behov av ny kunskap som kommit till uttryck under förprojekteringen kommer projektet att innehålla kompetenshöjande inslag kopplade till flera olika aktiviteter.
Vi avser att i genomförandeprojektet lägga in programpunkter på seminarier där de olika aspekterna av tillgänglighet tas upp och bidrar till deltagarnas lärande genom att ge information och underlag för reflektion. Kunskap kring orsaker till fysisk otillgänglighet, laddade ord, bemötande och vilka bakomliggande faktorer som vårt samhälle är uppbyggt utifrån kan öka förståelsen för att aktivt förbättra en generell tillgänglighet. Vi ser dessa åtgärder som viktiga, eftersom många av projektdeltagarna i sina yrkesroller kommer i beröring med personer med funktionshinder.

ESF:s processtöd för tillgänglighet ser vi som en resurs som vi kommer att inbjuda för att belysa tillgänglighetsaspekter och som processtöd i det lokala praktiska arbetet som är en del av kompetensutvecklingen.

Flera av de deltagande organisationerna anger att de har erfarenhet av att anpassa undervisning, kommunikation och mötesformer efter olika typer av funktionshinder, både fysiska och psykiska. Flera kommuner anger också att de har specialpedagogisk kompetens kring olika funktionshindrade och erfarenheter genom SFI-verksamhet. Någon anger att de använder medarbetarenkät för att bedöma sitt förhållningssätt till varandra inom organisationen och ett par av kommunerna har genomfört tillgänglighetsanalyser. Dessa lärcentra/kommuner avser vi att använda som resurs vid och inför tematiska workshops och seminarier för spridning av kunskaper kring olika åtgärder samt tekniska och pedagogiska hjälpmedel.

HUR VI GÖR PROJEKTET TILLGÄNGLIGT FÖR DELTAGARNA

Inför seminarier, workshops och nätverksträffar ska vi i genomförandeprojektet säkerställa tillgängligheten genom att använda lokaler som är anpassade så att alla kan ta sig till dem, ta sig in i dem och röra sig i lokalerna, delta i aktiviteterna och använda bekvämlighetsanrättningar. Då vi upphandlar konferensanordnare kommer vi att gå efter Handisams checklista för konferenser i våra förfrågningar.

Vi ska se till att möteslokalerna har tillgång till hörslinga, god akustik, blindskrift och andra hjälpmedel till synskadade och tolk i de fall det är aktuellt, för att säkerställa en tillgänglighet för alla. Medverkande kommer att ombes att ha tydligt presentationsmaterial och att använda mikrofon.

Vi kommer att undersöka möjligheten att spela in föreläsningar vid seminarier för att kunna lägga ut dem på projektets webbplattform.

Vi kommer att efterfråga behov av särskild kost i samband med inbjudningar till heldagsseminarier.

Vi kommer att uppmana deltagarna vid möten att undvika parfym och andra hygienartiklar med stark doft för att inte utsätta allergiker för risker.

Vi kommer att utforma seminarieprogram så att de ger möjlighet till täta pauser (var 45:e minut)

Information om projektaktiviteter kommer att finnas på den webbplattform som alla projektdeltagare får tillgång till. Inbjudningar kommer att finnas tillgängligt genom olika media, så som digitalt (i olika former för särskilda behov) och tryckt material och med hänsyn till olika språk samt med ett språk som är lättförståeligt.

Vi ska även säkerställa att vårt eget förhållningssätt till en mångfald av behov hos personer med funktionshinder ökar allas tillgänglighet.

Jämställdhetsintegrering

Målgruppen för vårt projekt är i huvudsak anställda i kommunernas lärcentrumverksamhet/vuxenutbildning. Eftersom dessa verksamheter är organiserade på olika sätt inom de kommunala förvaltningarna i olika kommuner, finns inte tillgång till någon könsuppdelad statistik specifikt för vår målgrupp. Vad vi vet är att utbildningssektorn är kvinnodominerad och att andelen män ökar med nivå i utbildningssystemet.

Vi har under förprojekteringen strävat efter att få deltagande i projektet som speglar könsfördelningen i de aktuella verksamheterna. Detta har av inte gått att uppnå på organisationsnivå, eftersom deltagande i projektet i de allra flesta fall är kopplat till specifika yrkesfunktioner som då blir styrande i könsfördelningen i projektet.

I projektet kommer 260 personer att delta. Av dessa är 58 % kvinnor och 42 % män, vilket speglar förhållandet mellan anställda män och kvinnor om man betraktar dem samlat. Då är förhållandet 59 % kvinnor och 41 % män.

Under förprojekteringen har jämställdhetsintegrering behandlats vid analysseminarierna och vi har bett de ansvariga i organisationerna att göra en egen SWOT-analys med jämställdhetsperspektiv. (Bilaga 4, Jämställdhetsintegrering, sammanställning från förprojekteringen)

Vi har också gjort en jämställdhets-SWOT för projektet. (Bilaga 4.1 Jämställdhets-SWOT för projektet)

VAD HAR VÅRA DISKUSSIONER OCH ANALYSER VISAT? SLUTSATSER FÖR VÅRT PROJEKTUPPLÄGG:
Vi konstaterar att det finns stor variation mellan de lärcentra/vuxenutbildningsenheter som ingår i projektet när det gäller deras kunskaper om och integrering av jämställdhetsaspekter i både tankevärld och praktik. Vi konstaterar också att det behövs mer kunskap och stöd i dessa frågor hos projektägaren och i projektteamet och att det kommer att ställas stora krav på projektledning och projektteam för att jämställdhetsintegrera projektet.

SÅ HÄR SÄKERSTÄLLER VI ATT ALLA SAMVERKANDE OCH DELTAGANDE AKTÖRER I PROJEKTET KÄNNER TILL JÄMSTÄLLDHETSPERSPEKTIVET I PROJEKTET:

Vi kommer att lyfta fram jämställdhetsperspektivet i allt informationsmaterial som sprids om projektet, på webbplattform, i inbjudningar och annan dokumentation.

Vi kommer att ha jämställdhetsfrågan på agendan vid våra möten med lokala projektsamordnare

Vi inleder alla seminarier och workshops med uppdateringar om syfte och mål med projektet och uppmärksammar jämställdhetskriteriet.


SÅ HÄR SÄKERSTÄLLER VI KOMPETENS I JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING I PROJEKTET:

Vi kommer att koppla en expert till projektteamet som kan vara vårt kritiska öga och ställa frågor som får oss att ständigt bli bättre.

Projektteamet kommer att använda det processtöd som tillhandahålls av Länsstyrelserna och vi kommer att använda oss av deras material i det lokala utvecklingsarbetet.
Vi har särskilda utbildningstillfällen för oss själva och för projektdeltagarna. Ett av de sex generella teman som projektet kommer att organisera seminarier kring är Jämställdhetsintegrering. Vid workshops kommer vi att ha kompetensutvecklingsinslag tillsammans med JämBredd projekt på MDH (Socialfondsprojekt).

ANALYS AV PROBLEM- OCH BEHOVSOMRÅDET UR ETT JÄMSTÄLLDHETSPERSPEKTIV:

Kommunernas lärcentrum- och vuxenutbildningsorganisationer möter många människor och vänder sig till breda målgrupper. Den medveten och den strategi som organisationen har kring jämställdhet får därför viktiga konsekvenser. Vilka insatser som prioriteras och vilken attityd som styr arbetet blir många gånger avgörande för om det lokala jämställdhetsarbetet ska gå framåt, stå still eller i värsta fall gå bakåt. För vårt genomförandeprojekt är det viktigt att slå fast att lärcentrummiljöerna har stor möjlighet att påverka jämställdhetsintegreringen genom genomtänkta insatser. Följande är några aspekter som vi bedömer viktiga när vi organiserar genomförandeprojektets aktiviteter och gemensamma dialog:
Lärcentra kan påverka rekryteringen till vissa utbildningar som av tradition har en sned könsfördelning. Detta kan handla om fler män i vård och omsorg eller att på olika sätt uppmuntra kvinnor att söka till industritekniska utbildningar.
Lärcentra kan i sin mäklarroll ställa krav på utbildningsanordnarna och kräva att dessa arbetar utifrån en medveten jämställdhetspolicy.
Med mer kunskap kring jämställdhetsintegrering kan lärcentra påverka viktiga attityder och värderingar, både i själva undervisningen men kanske ännu mer i de många möten, kontakter och nätverk som en sådan mötesplats har.

SÅ HÄR OMSÄTTER VI JÄMSTÄLLDHETSPERSPEKTIVET I PROJEKTVERKSAMHETEN:

Vi skapar förutsättningar för en jämn könsfördelning vid kompetensutvecklingsaktiviteter som seminarier, workshops, nätverksgrupper och eget utvecklingsarbete.
Vi betonar jämn könsfördelning i inbjudan till olika aktiviteter, eftersträvar jämn könsfördelning vid nätverksarbete, grupper i eget utvecklingsarbete och allmänt vid bildande av arbetsgrupper inom projektet.
Vi ser till att det blir jämn könsfördelning vid extern medverkan i olika aktiviteter såsom seminarier och workshops.
Vi kommer att integrera jämställdhetsfrågor i våra seminarier och workshops genom att medverkande experter ombeds att lägga ett genusperspektiv på sina föreläsningar. Vi kommer också att lägga in sådana frågor i gruppdiskussioner.
Vi tillsätter vårt projektteam med jämn könsfördelning där en utses som huvudansvarig för att säkerställa jämställdhetsintegrering i projektets olika delar.
Vi redovisar aktiviteter och resultat ur ett jämställdhetsperspektiv.
Medverkar till att de lärcentra som utvecklar samarbete med företag beaktar jämställdhetsperspektivet då de kommunicerar kompetensutvecklingsbehov på olika arbetsplatser.
Lokala projektgrupper ska ha en jämn könsfördelning för att underlätta att värderingar och normer som påverkar arbetet inte blir ojämnt på grund av kön

Vi kommer att utvärdera projektaktiviteter löpande som en del av vår egen utvärdering. I enkäter kommer vi att ställa frågor som speglar om män och kvinnor upplever att de har samma möjligheter att komma till tals vid projektmöten och vid workshops och seminarier.

Den information (text, bilder, symboler) som vi tillgängliggör om projektet på hemsidor och i anordnade aktiviteter ska kommuniceras på ett könsneutralt sätt, utan att bidra till könsstereotypiseringar.

Den processinriktade utvärderingen kommer att uppmärksamma jämställdhetsaspekter under hela projekttiden.

Vi har en beredskap att ompröva beslut och metoder som man har valt om utvärderingen visar på några inslag som inte stödjer jämställdhetsintegrering.

Transnationellt samarbete

Inga transnationella aktiviteter är planerade

Samarbetspartners

  • regionförbundet Sörmland
  • Regionförbundet Uppsala län
  • Regionförbundet Örebro
  • Regionförbundet Östsam
  • VKL

Deltagande aktörer

  • Bildningsförvaltningen
  • CityAkademin - lärcentrum
  • Enheten för vuxnas lärande
  • Flens kommun, AU-Centrum
  • Kinda Lärcentrum
  • Lärcentrum Karlskoga
  • NVU
  • Polstjärnan Kompetenscentrum
  • Thomasgymnasiet
  • Vuxenutbildningsförvaltningen Masugnen

Kommun

  • Askersund
  • Fagersta
  • Flen
  • Hallsberg
  • Hällefors
  • Karlskoga
  • Katrineholm
  • Kinda
  • Laxå
  • Lindesberg
  • Ljusnarsberg
  • Motala
  • Norberg
  • Sala
  • Skinnskatteberg
  • Strängnäs
  • Vingåker
  • Åtvidaberg