Logotyp på utskrifter

Kunskapsrevanschen

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareEskilstuna kommun, Arbetsmarknads och familjeförv
KontaktpersonCarina Nimborg
E-postcarina.nimborg@eskilstuna.se
Telefonnummer070-167 26 38
Beviljat ESF-stöd6 470 526 kr
Total projektbudget16 295 867 kr
Projektperiod2010-04-01 till 2013-06-30
RegionÖstra Mellansverige
In English

Sammanfattning

Projektet syftar till att kompetenshöja ungdomar med ofullständiga gymnasiebetyg så att de blir anställningsbara. För vissa av ungdomarna handlar det om att läsa upp gymnasiebetygen, för andra handlar det om mer praktiskt inriktade insatser som leder fram till yrkeskunnande och anställningsbarhet.

Bakgrund

Projektansökan bygger bland annat på en undersökning som Eskilstuna kommun tog fram 2008 med forskningsstöd från Ersta -Sköndals högskola. Undersökningens syfte var att belysa problembilden för unga vuxna som varit arbetslösa en längre tid och hitta förslag till metoder och arbetssätt att arbeta med målgruppen. Rapporten bygger på intervjuer med långtidsarbetlösa ungdomar samt intervjuer med olika kategorier av myndighetspersoner som kommer i kontakt med målgruppen. Rapporten som bär namnet "alla ska ner i samma grop" visar att så gott som alla ungdomar som varit arbetslösa länge saknar fullständig gymnasieutbildning. De flesta av ungdomarna lägger skulden för utanförskapet hos sig själva och ser det egna dåliga självförtroendet som ett hinder, men många av ungdomarna ser också bristen på stöd från samhälle, skola etc som en orsak. En sak som framhävs i undersökningen från både ungdomarnas och myndigheternas sida är behovet av individuellt anpassat stöd. Ett behov som mycket sällan tillgodoses. I detta projekt är det därför av högsta vikt att vi får till en verksamhet med flexibelt lärande och ett stort utrymme för individuella lösningar. Inför detta projekt har vi också samlat in synpunkter från anställda på arbetsförmedlingen och från kommunens försörjningsstödsenhet. Båda grupperna lyfter fram att en stor del av de ungdomar som har ofullständiga betyg har en mycket negativ bild av skoltiden. Om vi ska lyckas med den gruppen är det viktigt att projektet så lite som möjligt påminner om traditionell skola. Att verksamheten utgår från individen och att studierna blir individanpassade i till exempel en studiehall. Den offentliga utredningen "Unga utanför" visar att ungdomar som varit utanför i två år eller längre tid har betydligt svårare att etablera sig i samhället. I denna grupp är en stor andel utrikesfödda, där personer med kortare vistelsetid i Sverige än fem år är överrepresenterade. en majoritet av de unga utanför har inte läst klart grund- och/eller gymnasieskolan. Visserligen har studieresultaten förbättrats för både flickor, pojkar, svenska och utrikesfödda, men faktum kvarstår att var tredje elev inte fullt ut klarar att slutföra en gymnasieutbildning med grundläggande behörighet till höskola.
Omkring hälften av ungdomarna med utländsk bakgrund lämnar skolan utan fullständiga betyg. Föräldrarnas socioekonomiska bakgrund har stor påverkan på studieresultatet både för ungdomar födda i som utanför Sverige. Närmare hälften av eleverna med lågutbildade föräldrar lämnar skolan med ofullständiga betyg.
Sammanlagt lyfter skolverket fram fyra grupper av elever där studieresultaten är fortsatt svaga. Det gäller elever som startat på individuella program, elever med lågutbildade föräldrar, män med utländsk bakgrund samt elever som avbryter studierna i årskurs ett eller två.
SITUATIONEN I ESKILSTUNA
Enligt arbetsförmedlingen i Eskilstuna har andelen ungdomar under 25 år som är arbetslösa och sökande i program ökat från 9,2 % i augusti 2008 till 20,0 % under augusti 2009. Eskilstuna hamnar därmed på första plats bland landets kommuner vad gäller ungdomsarbetslöshet enligt uppgift från arbetsförmedlingen.
Av de ungdomar som var folkbokförda i Eskilstuna läsåret 2007/2008 och födda 1988 hade 61 % grundläggande behörighet till högskola. Detta är en lägre andel än de 64 % som gäller för riket och ännu lägre om man jämför med större kommuner i landet där andelen uppgick till 67 %
Under perioden januari-september har sammanlagt 1 103 ungdomar i åldrarna 18-24 år fått försörjningsstöd vid ett eller flera tillfällen. I förhållande till motsvarande period 2008 innebär det det en ökning med drygt 40 %. Till alla dessa dystra uppgifter kan läggas att kommunen har lågt skatteunderlag och en dålig ekonomi vilket har resulterat i omfattande besparingar inom komvux och kommunens arbetsmarknadsverksamheter.

Syfte

Syftet med projektet är att kompetenshöja ungdomar med ofullständiga gymnasiebetyg så att de kan stå till arbetsmarknadens förfogande. För vissa av ungdomarna handlar det om att komplettera gymnasiebetygen och uppnå högskolebehörighet, för andra handlar det om att kompetenshöjas via praktiskt inriktade insatser som leder fram till yrkeskunnande och anställningsbarhet Samtliga ungdomar som skrivs in i projektet ska hitta en yrkesinriktning samt påbörja arbetet med att nå sitt yrkesmål. Rapporten "alla ska ner i samma grop" visar att många av de aktuella ungdomarna är uppgivna och har ett dåligt självförtroende. Det är därför viktigt att projektets personal arbetar med att stärka deltagarnas tro på sig själva. Varje ungdom har en unik situation som också måste mötas på ett unikt sätt. För en ungdom kan det handla om att endast komplettera ett enstaka ämne medan det för en annan kan vara fråga om att bygga om hela gymnasieutbildningen. Vi tror vidare att många av de ungdomar som kommer att anvisas till projektet har dåliga minnen från och en negativ inställning till studier. För dessa ungdomar vill vi satsa på arbetsplatsförlagda yrkesutbildningar inom i första hand områdena restaurang och handel. Anledningen till att vi prioriterar dessa yrkesområden är att det handlar om yrken med stor omsättning på personal, och därför ganska lätt att få arbete. Lärandet i dessa utbildningar sker genom praktisk tillämpning sk "learning by doing", men tanken är att ungdomarna under utbildningens gång ska inse värdet av teoretiska kunskaper så att sådana kan kopplas på då ungdomen känner sig motiverad. De kunskaper ungdomarna fått under utbildningen valideras så att de får ett dokument som styrker yrkeskunskapen. De ungdomar som väljer att läsa upp sina gymnasiebetyg ska även dom varva studierna med praktik. För ungdomar med bara något enstaka ämne att läsa upp utgör praktiken en större del av tiden medan ungdomar som har många ämnen att läsa in har en mindre del praktik. I början av deltagarens tid i projektet har praktiken ett vägledande syfte dvs att prova på olika yrken och arbetsuppgifter för att hitta sin yrkesinriktning. När deltagaren väl har hittat sin yrkesinriktning syftar praktiken till att marknadsföra deltagaren gentemot en arbetsgivare med rekryteringsbehov eller att skaffa meriter som leder till anställning längre fram. I rapporten "alla ska ner i samma grop" påpekar de intervjuade ungdomarna vikten av att ha ett körkort för att få arbete. Ungdomarna beskriver att de befinner sig i en återvändsgränd, utan körkort får de inget jobb och utan jobb har dom inte råd att ta körkort. Vi tänker oss därför att projektet ska stödja med körkortsteori för de ungdomar i projektet som bedöms färdiga för arbete och där körkort behövs för att nå hela vägen fram.

Målsättning

70 % av deltagarna ska hitta en yrkesinriktning
85 % av de deltagare som fullföljer sin placering i projektet ska ha uppnått högskolebehörighet.
50 % av deltagarna ska gå vidare till arbete eller fortsatta studier.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Projektet kommer att beakta funktionshindrades möjlighet att delta i projektet. De lokaler projektet använder ska vara väl anpassade för personer med fysiska funktionshinder. Vilket bla innefattar toaletter som är anpassade för rullstolsbundna och entréer utrustade med dörröppningsknappar. För personer som har svårt att vistas i lokaler där det finns mycket människor ser vi till att det finns smårum där dessa personer kan gå undan då de har behov av avskildhet. Vår målsättning är att genom anpassning, kunskap och lyhördhet för olika behov hos deltagarna göra verksamheten tillgänglig för alla som önskar vara med oavsett typ eller grad av funktionsnedsättning.
Vi kommer att ta hjälp av ESF-rådets processtöd.

Jämställdhetsintegrering

Utifrån den analys som gjorts ska vi arbeta för att öka motivationen att studera hos både män och kvinnor, men också anpassa utbildningsinsatserna så att andelen män i vuxenutbildning ökar. Projektet ska vidare arbeta för att följa upp de insatser som görs för deltagarna ur ett jämställdhetsperspektiv, så att både kvinnor och män får insatser utifrån behov och inte utifrån könstillhörighet. Uppföljningen ska ske via enkäter där deltagaren får uttrycka hur de upplever att jämställdhetsperspektivet har upplevts under projekttiden.
Det åligger projektledaren att säkerställa att frågan om jämställdhet beaktas i projektpersonalens dagliga arbete. Detta ska följas upp utifrån organisationens egen plan för jämställdhetsintegrering.
Vi kommer att ta hjälp av ESF-rådets processtöd.

Medfinansiärer

  • Arbetsförmedlingen Eskilstuna
  • Arbetsmarknads och familjeförv

Samarbetspartners

  • Arbetsförmedlingen Eskilstuna

Kommun

  • Eskilstuna