Logotyp på utskrifter

Kulturklang - Kulturell likabehandling i förskolan

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareModersmålsenheten
KontaktpersonMoa Nygren
E-postmoa.nygren@uppsala.se
Telefonnummer018-7271591
Beviljat ESF-stöd1 614 897 kr
Total projektbudget1 614 897 kr
Projektperiod2009-08-01 till 2011-07-31
RegionÖstra Mellansverige
In English

Sammanfattning

Arbeta med pedagogernas yrkesroll, kollegialitet och pedagogisk kreativitet. Säkra deras förankring inom förskolan. Öka initiativkraft och samarbetsförmåga med övrig personal. utveckal deras auktoritet att bidra till förskolans främjande av ett hållbart samhälle. Stärka deras plöats i yrkeslivet.

Bakgrund

Modersmålsenheten är en kommunal verksamhet inom Uppsala Vård och bildning. Enheten har 52 modersmålspedagoger som representerar 29 olika språk och kulturområden. Genom en organisation med ambulerande tjänster når pedagogerna ca1276 barn i veckan. Modersmålsstödet bedrivs som förskoleverksamhet på barnets modersmål, i samverkan med barnets föräldrar och förskolans personal.

Förprojekteringen har resulterat i dels en nyväckt motivation hos modersmålspedagogerna att stärka sin yrkesroll och kollegialitet, dels en kartläggning av behov och möjligheter för framtida kompetensutveckling och pedagogisk förnyelse. Utvecklingsarbetet har blivit förankrat i kommunens organisation och hos samarbetspartners. Arbetsgrupper har bildats och omformats för projektets ändamål. Ett antal pilotförskolor, i nuläget ca 10 förskolor med geografisk spridning och med varierande pedagogisk inriktning, har anmält intresse att delta i genomförandet.

Även om förprojekteringen givit påtagliga resultat, så föreligger stort behov att förankra och utveckla våra insatser. Detta finns som utmaningar och problem inför genomförandefasen:
- Huvudtendens är att modersmålspedagogerna inte är med i värdegrundsarbetet, även om en enhet, som resultat av förprojekteringen, inkluderat en modersmålspedagog i sitt arbete.
- Inte med i likabehandlingsarbetet
- Inte med i enheters verksamhetsplanering
- Gungig och svagt institutionaliserad kommunikation mellan personalgrupperna
- Personal inom förskolan delar inte någon gemensam förståelse av den terminologi och de grundresonemang som finns inom området. Där finns ett glapp mellan personalkategorierna
- Assimilationstankar bland personal
- Personal ät ofta inte medveten om maktstrukturer eller om faktisk dold exkludering diskriminering
- Alla modersmålspedagogerna är inte i takt med varandra. Många behöver drilla tänk och praxis

För att kunna arbeta vidare med frågorna inkommer vi nu med ansökan om medel till genomförandefas. Tid och resurser för att i olika konstellationer ostört utveckla idéerna kan omöjligt inrymmas i ordinarie verksamhet. Samtidigt med den ordinarie verksamheten, behöver de pedagoger som påbörjat sin utveckling få mer tid att förkovra sig och stärkas i sitt nya tänke och arbetssätt. Eftersom idén för projektet är så unik, ligger det i sakens natur att strukturen inte avsatt särskilda medel till detta, även om denna struktur kommer att vinna oerhört av pedagogernas utveckling, och kunna vara förebild för. Därför är det budgettillägg som Modersmålsenhetens personal behöver för att utveckla och fördjupa sina landvinningar en investering med hög avkastning. Projektet kommer dessutom att ge alla i målgruppen möjlighet att utvecklas utifrån sina individuella behov. Genom att var och en själv tar aktivt ansvar för sin del får vi en nyansering av kompetensutvecklingen som säkrar nyttan för alla deltagare

Syfte

Stärka modersmålspedagogerna i sin yrkesroll och position i organisationen.
Främja kulturell likabehandling i verksamheten och på sikt i hela organisationen.
Stärka modersmålspedagogernas möjligheter på arbetsmarknaden.

Målsättning

Professionalisering. Se akten

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Förprojekteringen har resulterat i en plan för arbete med tillgänglighet. Där ingår tre olika områden:
1.Fysisk tillgänglighet
2.Tillgänglig verksamhet
-berörda personer ska få kompetensutveckling i frågor som rör tillgänglighet och funktionshinder
-rutiner tas fram för att arbeta med tillgänglighetsfrågor
3.Tillgänglig information

I genomförandet kommer rutinerna att följas upp och utbildningar att genomföras. Tillgänglighetsarbetet följs upp och utvärderas kontinuerligt.

Kommunens tillgänglighetshandläggare kommer att bidra med rådgivning.

Jämställdhetsintegrering

Utgångspunkt för hela projektet är ett maktperspektiv på verksamheten, dess organisation, budget, metodologi, prioritering och praktiska hantering av barns identitets- och språkutveckling. I detta sken blir strukturer och processer av exkludering uppenbara. Vi kommer at på flera sätt stärka modersmålspedagogernas position och deltagande i organisationen, vilket redan detta får återverkningar på deras arbete med barn och föräldrar. Modersmålspedagogernas samverkan med enheternas personal kommer att utvecklas. Även könsrelationerna inom gruppen blir bearbetade, eftersom alla omfattas av våra processer av makttagande.

Allt arbete i projektet utgår från praktiken och inte teorin, även kring genusfrågorna. Detta innebär bl.a. att ett viktigt inslag i jämställdhetsarbetet blir att stötta enskilda modersmålspedagoger att tala inför den stora gruppen, att ta initiativ och starta didaktiska och resonemang med ”svensk” personal. Viktigt är att se de förstärkande parallellerna mellan att stärka kvinnor i en patriarkal miljö och att stärka minoriteter i en assimilationistisk miljö (jfr intersektionalitet). Under förprojekteringen får vi hela tiden exempel på denna process av empowerment, och överkommande av den blygsel och förlägenhet som skapats av det stereotypa motpolstänkandet vi och dom, vårt och deras. Allt framgångsrikt genus-, integrations- och kulturarbete förutsätter att detta essentialistiska motpolstänkande bryts. En teknik blir därför att introducera en djupare förståelse i dessa komplexa makt- och tolkningsmekanismer genom att introducera ett antal redskap, varav två är en skiss kring NORMEN (redan introducerad under förprojekteringen) och påvisa tillämpligheten i begreppet intersektionalitet. Dessa två tankeformler kommer även att följa med i alla andra kontakter, t.ex. i förhandlandet med pilotförskolorna och vid föreläsningar för ledningsgrupperna.

Samarbetet med Anna Lundstedt, Uppsala universitet, kommer att införliva genusfrågorna på varierande sätt. Hennes forskning och praktiska erfarenhet kommer väl till pass, både mer teoretiskt och praktiskt metodologiskt.

Kommun

  • Arboga
  • Askersund
  • Boxholm
  • Degerfors
  • Eskilstuna
  • Fagersta
  • Finspång
  • Flen
  • Gnesta
  • Hallsberg
  • Hallstahammar
  • Heby
  • Håbo
  • Hällefors
  • Karlskoga
  • Katrineholm
  • Kinda
  • Knivsta
  • Kumla
  • Kungsör
  • Köping
  • Laxå
  • Lekeberg
  • Lindesberg
  • Linköping
  • Ljusnarsberg
  • Mjölby
  • Motala
  • Nora
  • Norberg
  • Norrköping
  • Nyköping
  • Oxelösund
  • Sala
  • Skinnskatteberg
  • Strängnäs
  • Surahammar
  • Söderköping
  • Trosa
  • Uppsala
  • Vadstena
  • Valdemarsvik
  • Vingåker
  • Västerås
  • Ydre
  • Åtvidaberg
  • Ödeshög
  • Örebro