Logotyp på utskrifter

Kulturell Likabehandling

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasFörprojektering
ProjektägareModersmålsenheten
KontaktpersonMoa Schmekel
E-postmoa.schmekel@uppsala.se
Telefonnummer018 - 727 15 91
Beviljat ESF-stöd638 948 kr
Total projektbudget638 948 kr
Projektperiod2008-11-01 till 2009-04-30
RegionÖstra Mellansverige
In English

Sammanfattning

Modersmålsenheten vid Uppsala kommun har 50 anställda modersmålspedagoger, med uppdrag att bedriva förskoleverksamhet för barn med annat modersmål än svenska. Verksamheten är förlagd till barnens respektive förskolor, vilket innebär flera olika arbetsplatser i veckan för modersmålspedagogerna.

Kommunal verksamhet ställs idag inför en stärkt utmaning att uppvisa kvalitet. Inom pedagogiken handlar detta inte minst om verksamhetens trovärdighet och kapacitet i att spegla, bemöta och förvalta den växande mångfald som präglar upptagningsområdena. Trots att mycket redan skett i mångfaldsarbetet, domineras tänkandet i förskolans vardag av att man utgår från ett "vi" och "dom". Även organisation, budget och arbetsfördelning bygger på en åtskillnad mellan språken. Modersmålspedagogerna arbetar mestadels på sin kant. Därmed finns det, trots all välmening och alla honnörsord, en inbyggd (omedveten) hierarkisering mellan språk, kulturer och grupper. Denna statusskillnad mellan språk, kultur och identitet äventyrar både barnens, familjernas och modersmålspedagogernas lust och identifikation med förskolan. Känslor av marginalisering och mindervärde tar plats. Integration reduceras till att handla om att "dom" skall lära sig det "svenska". Därmed blockeras att integrationsprocesser snarare handlar om ömsesidiga anpassningsprocesser och erkännande av jämbördig språklig och kulturell identitet.

Modersmålspedagogernas särskilda kompetens, förvärvad i anpassningen från eget land till nytt land, kan bli till mervärde i arbetet, men kommer i dagsläget till uttryck i bristande grad. Snarare blir bakgrunden en belastning. Vi ser möjligheter i att vända den ursprungliga nackdelen som utländs bakgrund utgör, till fördel. Ta vara på dessa personers erfarenhet och insikter, för att göra dem till ambassadörer för kulturell likabehandling. Därmed lyfts och utvecklas kompetensen - medvetandegörs för modersmålspedagogerna och belyses för övrig personal och ledning. Stärka arbetsgivarens kapacitet att ta tillvara alla resurser i syfte att stärka attraktivitet och konkurrenskraft.

Förprojekteringen syftar till att kartlägga modersmålspedagogernas faktiska (men outnyttjade) kompetens, och identifiera i vilken utsträckning den utnyttjas i dagsläget. Analysera modersmålspedagogernas behov kompetensutveckling - vad som krävs för att säkra ett jämlikt medarbetarperspektiv på gruppen, överväga hur man kan säkra att fortsatt anställning ska tryggas, samt hur den särskilda kompetensen ska synliggöras och utvecklas. Förbereda så att modersmålspedagogerna i ett senare projekt kan skapa en pedagogisk fördjupning, med syfte att bidra till att översätta idén om kulturell likabehandling till en konstruktion av en praktisk metodik. Arbeta med förankringsprocesser, så att vår förstudie kan kopplas ihop med Modersmålsenhetens - och i ett senare skede hela verksamhetsområdets - generella verksamhets- och kvalitetsutveckling. Under förprojekteringen kommer även former för samverkan med universitet att byggas upp.

Modersmålsenheten vid Uppsala kommun har 50 anställda modersmålspedagoger, med uppdrag att bedriva förskoleverksamhet för barn med annat modersmål än svenska. Verksamheten är förlagd till barnens respektive förskolor, vilket innebär flera olika arbetsplatser i veckan för modersmålspedagogerna.

Kommunal verksamhet ställs idag inför en stärkt utmaning att uppvisa kvalitet. Inom pedagogiken handlar detta inte minst om verksamhetens trovärdighet och kapacitet i att spegla, bemöta och förvalta den växande mångfald som präglar upptagningsområdena. Trots att mycket redan skett i mångfaldsarbetet, domineras tänkandet i förskolans vardag av att man utgår från ett "vi" och "dom". Även organisation, budget och arbetsfördelning bygger på en åtskillnad mellan språken. Modersmålspedagogerna arbetar mestadels på sin kant. Därmed finns det, trots all välmening och alla honnörsord, en inbyggd (omedveten) hierarkisering mellan språk, kulturer och grupper. Denna statusskillnad mellan språk, kultur och identitet äventyrar både barnens, familjernas och modersmålspedagogernas lust och identifikation med förskolan. Känslor av marginalisering och mindervärde tar plats. Integration reduceras till att handla om att "dom" skall lära sig det "svenska". Därmed blockeras att integrationsprocesser snarare handlar om ömsesidiga anpassningsprocesser och erkännande av jämbördig språklig och kulturell identitet.

Modersmålspedagogernas särskilda kompetens, förvärvad i anpassningen från eget land till nytt land, kan bli till mervärde i arbetet, men kommer i dagsläget till uttryck i bristande grad. Snarare blir bakgrunden en belastning. Vi ser möjligheter i att vända den ursprungliga nackdelen som utländs bakgrund utgör, till fördel. Ta vara på dessa personers erfarenhet och insikter, för att göra dem till ambassadörer för kulturell likabehandling. Därmed lyfts och utvecklas kompetensen - medvetandegörs för modersmålspedagogerna och belyses för övrig personal och ledning. Stärka arbetsgivarens kapacitet att ta tillvara alla resurser i syfte att stärka attraktivitet och konkurrenskraft.

Förprojekteringen syftar till att kartlägga modersmålspedagogernas faktiska (men outnyttjade) kompetens, och identifiera i vilken utsträckning den utnyttjas i dagsläget. Analysera modersmålspedagogernas behov kompetensutveckling - vad som krävs för att säkra ett jämlikt medarbetarperspektiv på gruppen, överväga hur man kan säkra att fortsatt anställning ska tryggas, samt hur den särskilda kompetensen ska synliggöras och utvecklas. Förbereda så att modersmålspedagogerna i ett senare projekt kan skapa en pedagogisk fördjupning, med syfte att bidra till att översätta idén om kulturell likabehandling till en konstruktion av en praktisk metodik. Arbeta med förankringsprocesser, så att vår förstudie kan kopplas ihop med Modersmålsenhetens - och i ett senare skede hela verksamhetsområdets - generella verksamhets- och kvalitetsutveckling. Under förprojekteringen kommer även former för samverkan med universitet att byggas upp.

Bakgrund

Modersmålsstöd till förskolebarn 2 - 6 år, syftar förutom att stödja barnets utveckling av det egna modersmålet, också till att i samverkan med barnets föräldrar hjälpa barnet bygga upp sin identitet, med förankring i både hemlandets kultur och den svenska kulturen. Uppsala kommun har i en för hela riket unik omfattning byggt upp en verksamhet för att säkra denna viktiga del av barnens utveckling. Genom att kombinera gruppverksamhet i fast lokal med ambulerande verksamhet ute i förskolorna, når man ca 950 barn i veckan. Organisationsformen ger modersmålspedagogerna ett mycket stort kontaktnät, som omfattar den ordinarie förskolepersonalen, övriga barn i förskolorna samt deras föräldrar. På så sätt blir modersmålspedagogen en viktig kulturbärare och spjutspets i mångfaldsarbetet.Modersmålsenheten är en kommunal verksamhet inom Uppsala Vård och Bildning. Verksamheten riktar sig till förskolor både inom kommunal och enskild regi. Enheten består i dag av 46 ambulerande modersmålspedagoger med olika kulturell bakgrund och representerar 27 olika språk. Varje pedagog som har en heltidstjänst, bedriver modersmålsstöd på minst 10-12 förskolor/vecka för ca 40-45 barn vardera. Modersmålsenheten har modersmålsstöd för ca 950 barn fördelat på 127 förskolor inom Uppsala kommun. Den kommunala förskolans intention är enligt 2007 års Kvalitetsredovisning, att utöka samarbetet och inkludera modersmålspedagogerna i förskolans planering och verksamhet. I samma kvalitetsredovisning kan man klart utläsa att, integrering är det samma som att assimilera modersmålspedagogerna i förskolans arbete. "Modersmålspedagogerna bör bl a få större inblick i förskolans verksamhetsplanering, dels för att på detta sätt känna sig mer inkluderade, dels för att kunna anpassa "sitt" arbete utifrån förskolans arbetssätt".

Modersmålsenheten har under årens lopp varit föremål för en rad besparingar och tankar på omstruktureringar. För 2008 har Förskolans ledning i ovan nämnda Kvalitetsredovisning, bl a en utvecklingspunkt gällande Modersmålsenheten:
-Förändra organisering och arbetssätt, fortsätta en process där flerspråkig personal tas till vara och utvecklas till modersmålsstödjare.
-Modersmålspedagogernas uppdrag ses över och får delvis en med konsultativ roll.
Andemeningen är att modersmålspedagogerna ska handleda den ordinarie flerspråkiga personalen på förskolorna, så att den ordinarie personalen kan/ska ta över modersmålspedagogens arbetsroll. Rent konkret skulle detta kunna leda till att modersmålspedagogerna som yrkesgrupp blev överflödiga. Många i gruppen skulle ha svårt att hävda sig på en redan svårtillgänglig arbetsmarknad.
Kommunal verksamhet ställs i dag inför en stärkt utmaning att uppvisa kvalitet. Inom pedagogiken handlar detta inte minst om verksamhetens trovärdighet och kapacitet i att spegla, bemöta och förvalta den växande mångfald som präglar upptagningsområdena. Sedan länge har föräldrarna fått utökade möjligheter att välja verksamhet för sina barn. Ju kunnigare föräldrar blir i sin förmåga att välja och i sin kunskap om sina rättigheter, desto viktigare blir det för förskolan att se över sin verksamhet. Traditionell verksamhet är inte självklart något som föräldrar i dagens globaliserade värld uppfattar som attraktiv och trovärdig. Hela tiden uppträder konkurrerande alternativ till kommunal förskola och skola.

Våren 2007 påbörjade Uppsala kommuns Förskoleverksamhet ett utvecklingsarbete tillsammans med Kenneth Ritzén, en av kommunens utvecklingsledare. Bakgrunden var en ökad efterfrågan på utbildning i mångfaldsfrågor. En annan drivkraft för utvecklingsarbetet var att statsmakterna ålagt varje förskola att arbeta fram en Likabehandlingsplan. Arbetet kommer att sträcka sig in i åtminstone år 2009 och består av tre dimensioner: 1)Utvecklingsarbete i tre förskolor i kommundelen Gottsunda, präglade av det s k miljonprogrammet, med fokus på kulturell likabehandling; 2) Arbete med de olika ledningsgrupperna, med fokus på gruppens relationer med övrig personal på förskolorna. Alla processer följdes av Anna Lundstedt, forskare med förankring vid Institutionen för kulturantropologi och etnologi vid Uppsala universitet. Effekter syntes redan i 2007 års kvalitetsredovisningar.
Mot denna bakgrund inkommer vi med denna ansökan om en förprojekteringstid i syfte att skapa förutsättningar för ett senare projekt. Vi önskar hitta ett fördjupande komplement till det pågående mångfaldsarbetet. Fördelen med vår förprojekteringsidé är just att den bygger vidare på både upparbetade relationer och igångsatt verksamhetsutveckling. Vi kan delvis dra nytta av gjorda förankringsprocesser och av chefernas intresse för mångfaldsfrågorna. Mer än förut uppfattas mångfald som del i förskolans kärnverksamhet, och inte som något "extra". Detta vill vi fra nytta av i ett projektarbete med modersmålspedagogerna. Grundidén om kulturell likabehandling är ännu mycket ovanlig i Sverige

På samma sätt vill vi dra nytta av de upparbetade kontakterna mellan universitetet och kommunen, i syfte att i ett kommande huvudprojekt utveckla ett partnerskap, där Ritzén (kommunen) och Lundstedt (universitetet) är kompletterande koordinatorer. Denna typ av interaktion mellan universitet och kommun, där båda parter ingår i ett ömsesidigt lärande med en personalgrupp (=modersmålspedagoger) är fortfarande ovanlig i Sverige. Särskilt att båda koordinatörer har både teoretisk och praktisk erfarenhet, vilket stärker den kontinuerliga återkopplingen mellan teori och praktik. Båda har klar kunskap om hur likabehandling och inkludering, respektive diskriminering och exkludering, görs i bemötande, tolkning och prioritering.
Huvudsyftet med det generella utvecklingsarbetet i förskolan är att omvandla mångfald från att handla om "vi" och "dom" till att handla om de variationer som finns oberoende av om man är"svensk" eller icke. Det tar tid att förankra detta perspektiv på mångfald så att det inte längre bygger på stereotypier om "vi" och "dom". Även om förskolan börjat en förändring, så syns de gamla synsätten tydligt när det gäller andra modersmål än svenska. I samma anda har förskolans "språksatsning", med hjälp av Veli Tuomela, hittills endast gällt språkutvecklande arbete för barn med svenska som modersmål. Ett syfte med vårt framtida projekt är att bryta ned denna barriär mellan språken och på så sätt främja likabehandling.

Trots att mycket redan skett dominerar tänkandet i förskolans vardag av att man utgår från ett"vi" och "dom". Även organisation, budget och arbetsfördelning bygger på en åtskillnad mellan språken. Modersmålspedagogerna arbetar mestadels på sin kant. Därmed finns det, trots all välmening och alla honnörsord, en inbyggd (omedveten) hierarkisering mellan språk, kulturer och grupper. Huvuduppgift i det generella förändringsarbetet handlar om att peka ut den exkluderande förförståelsen om vad förskolans verksamhet handlar om, nämligen att "svensk" kultur och vardag och det svenska språket är utgångspunkt och (dolt) värderande norm.

Denna statusskillnad mellan språk, kultur och identitet äventyrar både barnens, familjernas och modersmålspedagogernas lust och identifikation med förskolan. Känslor av marginalisering och mindervärde tar plats. Integration reduceras till att handla om att "dom" skall lära sig "det svenska". Därmed blockeras att integrationsprocesser snarare handlar om ömsesidiga anpassningsprocesser och erkännande av jämbördig, språklig och kulturell identitet.





Syfte

- Väcka nyfikenheten hos modersmålspedagogerna och motivera dem att ingå i ett kommande projekt som handlar om att fördjupa yrkesrollen och att betrakta sitt arbete i ett mer genomtänkt helhetsperspektiv.
- Identifiera källor till olust i dagens arbetssituation, för att undanröja energitjuvar och stärka arbetslusten.
- Fånga upp pedagogernas intressen att utveckla sin yrkesroll, sin metodik och vilja att samverka.
- Kartlägga modersmålspedagogernas faktiska (men outnyttjade) kompetens, och identifiera i vilken utsträckning den utnyttjas i dagsläget. Analysera modersmålspedagogernas behov av kompetensutveckling - vad som krävs för att säkra ett jämlikt medarbetarperspektiv på gruppen, överväga hur man kan säkra att fortsatt anställning ska tryggas, samt hur den särskilda kompetensen kan synliggöras och utvecklas.
- Få tid åt pedagogerna att reflektera över sina egna grundinställningar samt hur man kan förhålla sig till och bidra till förändringar av tänkande och attityder.
- Påbörja förankrandet av ett inkluderande grundtänkande kring modersmålet som gemensam grund för alla barn, oavsett vilket/vilka förstaspråk som respektive barn besitter, i syfte att undanröja uppdelningen mellan "svenska" och "invandrade" barn.
- Skapa beredskap att även modersmålspedagogerna tar till sig Veli Tuomelas språkutvecklande synsätt, kopplat till Ritzéns vidareutveckling kring kulturell utveckling och medvetenhet.
- Förbereda så att modersmålspedagogerna i ett senare projekt kan skapa en pedagogisk fördjupning, med syfte att bidra till att översätta idén om kulturell likabehandling till en konstruktion av en praktisk metodik och en "avexotiserad" allmängiltig pedagogik som utgår från teman kring mänskliga grundbehov (t ex kost, rytmer, bekräftelse), i stället för kategoriserande och stereotypiserande uppdelningar i "vi/vår kultur" och "dom/deras kultur".
- Kartlägga befintliga rutiner för möten och lärande mellan olika personalgrupper, inklusive dem som riskerar att exkluderas från "riktig" verksamhet.
- Påbörja en diskussion kring hur man kan överbrygga avståenden mellan modersmålspedagoger och annan personal, så att all personal blir mer samspelt och sampratad, så att alla stärker alla barn, oavsett bakgrund och tillhörighet.
- Skapa en beredskap hos modersmålspedagogerna att ta sig till ledningens ambitioner att integrera all verksamhet på respektive förskoleenhet, så att modersmålsträningen sätts in i ett övergripande sammanhang.
- Påbörja en diskussion för att dra in modersmålspedagogerna i förskolans generella arbete med likabehandlingsplanerna och värdegrundsarbetet.
- Skapa en plattform för att i ett kommande projekt identifiera hur barns och föräldrars identitetsarbete ser ut, i syfte att utveckla förskolans förmåga att samtidigt stärka alla barns individuella identitet och känsla av samhörighet med andra och med lokalsamhället.
- Skapa förutsättningar för att modersmålspedagogerna i framtiden kan spela en större roll i både det föräldraorienterande och det elevvårdande arbetet.
- Skapa förutsättningar för att ikommande huvudprojekt utveckla all personals förmåga att stötta alla barns identitetsutveckling.
- Diskutera fram och förankra en struktur/ram för den kommande (=i huvudprojektet) pedagogiska verksamhetsutvecklingen för Modersmålsenheten.
- Skapa förutsättningar för införskaffande av en kunskapsöversikt över likanande projekt.
- Arbeta med förankringsprocesser, så att vår förstudie kan kopplas ihop med Modersmålsenhetens - och i ett senare skede hela verksamhetsområdets - generella verksamhets- och kvalitetsutveckling.
- Koordinera våra insatser med vad som görs på annat håll kring modersmålspedagogernas roll i förskolan, t ex på idéförskolorna (utsedda av Skolutvecklingsmyndigheten), Språkskolan (=Modersmålspedagogernas kollegor inom grund- och gymnasieskolan), och i andra kommuner.
- Koordinera vårt arbete med Kommunens övriga utvecklingsarbete kring mångfald och språkutveckling, t ex Mångfaldssatsningen (MSU) och det kommunövergripande uppdraget Barn, ungdomar och vuxna med andra modersmål än svenska skall ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sitt lärande med hjälp av flera olika verktyg, varav modersmålet är ett.

Målsättning

- Modersmålspedagogerna är motiverade att arbeta med en breddning av sin yrkesroll och sin outnyttjade potential.
- Skapa intresse att skaffa en gemenskapande grundsyn som delas av alla, d v s dels av modersmålspedagogerna och dels av andra personalgrupper. Detta tänkande (kring kulturell likabehandlin) skall i det senare projektet presenteras och utvecklas för att utgöra plattform för ett generellt pedagogiskt utvecklingsarbete.
- Behovet av kompetensutveckling hos alla modersmålspedagoger är kartlagt.
- Genomfört pedagogiska djupsamtal med tio modersmålspedagoger för att förankra likabehandlingsperspektivet och sätta igång egen tillämpning, bl a. Genom att koppla egen bakgrund och livserfarenhet till utveckling av en inkluderande temapedagogik.
- Skapa en pilotgrupp, som övar/drillar samt översätter perspektivet om kulturell likabehandling till praxis, som inspiration för övriga inför det kommande huvudprojektet.
- Vi skall ha skapat grund för att fler modersmålspedagoger aktivt och jämbördigt medverkar i förskolans värdegrunds- och likabehandlingsarbete.
- Vi skall ha hittat exempel på liknande utvecklingsarbete inom och utom Sverige.
- Förskolans ledning ger legitimitet åt ett långsiktigt utvecklings- och förändringsarbete, med sikte på att undanröja exkluderande inslag i verksamheten.
- Nyckelpersoner på olika nivåer i organisationen har anammat vårt tänkande kring modersmålspedagogernas plats i en integrerad verksamhet och påbörjat tänkandet kring hur en metodutveckling kan bidra till ett närmande mellan alla personalgrupper, där värdegrund, likabehandling och främjande av varje barns identitetsutveckling utgör bas för förskolans gemensamma verksamhet.
- Vi skall ha uppnått att strategiska personer/funktioner inom kommunen vill koordinera sina insatser med våra.
- Vi skall ha tänkt igenom hur de två koordinatorerna (partnerskap kommun-universitet) skall fungera både som parallella och kompletterande funktioner.
- Vi skall ha byggt upp en plan och en organisation för genomförandet av ett huvudprojekt kring utveckling av modersmålspedagogernas insatser med syfte att främja en integrering av förskolans alla personalgrupper inom förskolan inom ramarna för arbetet för kulturell och språklig likabehandling, oavsett bakgrund.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Under förprojekteringen kommer tillgängligheten i projektets olika delar att kartläggas och säkras. Fysisk, kommunikativ och informativ tillgänglighet iakttas genomgående. Med inledande SWOT-analys som utgångspunkt och reflekterande samtal som metod ska verksamhetens tillgänglighet belysas. Arbetet löper parallellt med planering och uppföljning, för att bli en integrerad del av projektet. Se vidare i tid- och aktivitetsplanen.

Kommun

  • Arboga
  • Askersund
  • Boxholm
  • Degerfors
  • Eskilstuna
  • Fagersta
  • Finspång
  • Flen
  • Gnesta
  • Hallsberg
  • Hallstahammar
  • Heby
  • Hällefors
  • Karlskoga
  • Katrineholm
  • Kinda
  • Knivsta
  • Kumla
  • Kungsör
  • Köping
  • Laxå
  • Lekeberg
  • Lindesberg
  • Linköping
  • Ljusnarsberg
  • Mjölby
  • Motala
  • Nora
  • Norberg
  • Norrköping
  • Nyköping
  • Oxelösund
  • Sala
  • Skinnskatteberg
  • Strängnäs
  • Surahammar
  • Söderköping
  • Trosa
  • Vadstena
  • Valdemarsvik
  • Vingåker
  • Västerås
  • Ydre
  • Åtvidaberg
  • Ödeshög
  • Örebro