Logotyp på utskrifter

KompoBib 2020

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareKultur och Utbildningförvaltning
KontaktpersonDavid Jonsson
E-postdavid.jonsson@dll.se
Telefonnummer0722265477
Beviljat ESF-stöd9 934 984 kr
Total projektbudget9 934 984 kr
Projektperiod2011-01-17 till 2013-03-31
RegionÖstra Mellansverige
In English

Sammanfattning

Projektet ska identifiera behov och genomföra kompetensutveckling för bibliotekspersonal i Sörmlands, Västmanlands och Örebro län. Det drivs av de tre länsbiblioteken.
Arbetsplatserna i projektet ska göra SWOT-analyser utifrån tre perspektiv: Nya utmaningar, nya målgrupper och nya möjligheter. Perspektiven ska kopplas till utveckling och behov inom tio år.
Utifrån analysen ska en plan för kompetensbehov göras. Genomförandefasen är steg ett i ett långsiktigt arbete, som ger ökad anställningsbarhet.
Samverkan mellan bibliotek ska fördjupas, vilket bidrar till regionens utveckling. Genomförandet kommer att ske i grupper på arbetsplatsen och i de specialgrupper som behövs för att forma nödvändig spetskompetens. Nätverk som metod ska utvecklas. Personalgrupperna ska efter projektets slut ha kompetens för att nå och ge service till alla medborgare, oberoende av etnicitet, funktionsnedsättningar, klass, kön eller annat som kan utestänga dem.

Bakgrund

Projektet som helhet handlar om att bibliotekens roll i samhället och biblioteken som arbetsplats förändras snabbt. Samtidigt har den personal som finns på biblioteken i stor utsträckning arbetat länge i sin roll. Vi står inför en generationsväxling,där mångårig arbetslivserfarenhet bryts mot nya utmaningar, ny kompetens, nya utbildningar och nya tankar.

Biblioteken står inför en strukturell omställning där biblioteken ska
- utvecklas som mötesplats
- dra fördel av teknisk utveckling på sitt område
- finna och möta nya målgrupper

Bibliotekens personal förväntas också vara omvärldsorienterad, projekterfaren, kunnig i sociala medier eller kommunikationslösningar. De ska dessutom ha väl en utvecklad kompetens att på rätt sätt bemöta nya situationer och medborgare, med sinsemellan olika behov av stöd och tillgång till biblioteksverksamhet, för alla och i sitt eget lokala sammanhang.

Det här kompetensutvecklingsbehovet är långt ifrån unikt för biblioteksvärlden. Genom projektet skapar vi bättre möjligheter för deltagarna - ledning och personal varav 70-80% är kvinnor - att bredda sin anställningsbarhet och kunna matcha sig som arbetskraft även i andra sammanhang. Projektet syftar till att ta sig an den utmaning bibliotekens kompetensförsörjning står inför genom att utveckla arbetsplatserna som deltar genom "arbetsplatsbaserat lärande". Vi vill också använda inspiration från VG-regionens VEGA modell för verksamhetsutveckling genom eget arbete, för att arbeta fram en modell för hur kompetensutveckling kan genomföras kontinuerligt, som en naturlig del av arbetet. Vi vill utveckla en modell där hela arbetsplatserna kontinuerligt deltar i utvecklingsarbete, så att att ledning och medarbetare är kompetensmässigt uppdaterade i förhållande till omvärldens behov - de lokala såväl som ur ett bredare perspektiv.

I projektets mobilseringsfas tar varje arbetsplats fram dels en för arbetsplatsen gemensam kompetenshöjningsplan på kort och lång sikt och dels individuella kompetensutvecklingsplaner för varje medarbetare. Kompetensplanerna och kartläggnings/analysarbetet ska genomföras på ett jämställhetsintegrerat sätt, där 4R -metoden kan vara en möjlig modell för att uppnå detta.

Genomförandefasen syftar till att skapa ett kompetenslyft för arbetsplatsen som helhet och för enskilda medarbetare och ledning. Genomförandefasen är startskottet för ett nytt arbetssätt inom kompetensutveckling, där det nya arbetssättet kommer att skapa långsiktiga effekter för kompetensutvecklingen på bibliotek i Sörmland, Västmanland och Örebro även efter projektets slut.

Bibliotekets uppgift är att samla, organisera och tillhandahålla medier i olika form. Grundtanken är fri tillgång till berättelser och till information för alla, oavsett på vilket sätt eller på vilket språk man läser. Det blir allt viktigare för allmänheten att vara informations- och kommunikationskompetent, inte minst för att kunna vara delaktig i ett demokratiskt samhälle. Den teknikutveckling som skett i samhället och på biblioteken ställer nya krav på förändring i arbetssätt för att motsvara nya förväntningar och tillgängliggöra information och läsupplevelser. Bredband till fler medborgare, böcker och artiklar i fulltext på nätet samt böcker i olika form - ljud-, svartskrifts- eller e-bok - gör att bilden av biblioteket förändras. Trots den tekniska utvecklingen finns det en digital klyfta kvar mellan människor. Till viss del beror den på ekonomi, men det handlar också om skillnader i kunskap eller brist på motivation och vilja att använda tekniken. Där kan bibliotek göra skillnad, genom personalens förmåga och kompetens att på ett inspirerande sätt tillgängliggöra den. Här finns behov av kompetensutveckling och verksamhetsutveckling.

I projektets fokus ligger ledning och medarbetares syn om hur framtidens bibliotek kommer att se ut och medvetenheten att det ständigt förändras. Frågan är vilket bibliotek vårt samhälle och allmänheten behöver om 10 år. Förändringsbehovet kommer att ställa stora krav på personalen, både när det gäller kunskap i biblioteksarbetets utveckling, i analys av lokalsamhällets behov, förståelse för och kunskap om jämställdhetsintegrering och tillgänglighetsintegrering. För att kunna motsvara de krav som medborgare och samhället kan ställa, behövs ett ständigt förändringsarbete som vi hoppas finna varaktiga former för genom vårt arbete i det här projektet.

Projektets aktörer anser att biblioteken, utifrån den kompetens som finns i personalgruppen idag, måste utvecklas och tillföras ny kompetens för att svara upp mot de behov och krav som samhället har på biblioteken. För att genomföra denna kompetenshöjning behövs ett mer genomgripande, gemensamt kompetenslyft än det som varje arbetsgivare genomför var för sig eller länsvis. Genom att på bred front höja kompetensen i personalgrupperna möjliggörs en bred verksamhetsutveckling och möjlighet att påverka de strukturer som styr arbetet. På så sätt utvecklas den potential som biblioteken har att bli en mötesplats i samhället.

Biblioteken möter en mångfasetterad värld, vilket ställer större krav på personalens förmåga till analys och inhämtande av kunskap om omvärlden. Omvärlden består av allt från lokalsamhället till det globala perspektivet. Att kunna möta medborgarna där de är och utifrån den enskildes behov, oavsett kön, etnisk bakgrund, synlig eller osynlig funktionsnedsättning är en utmaning. När biblioteken lyckas med det, bidrar de både till bevarande och till utveckling av vårt demokratiska samhälle.

Biblioteken står ofta värd för lokalsamhällets kulturutbud. Vilken kompetens behöver personalen för att ytterligare utveckla biblioteken som mötesplatser för kultur?

Biblioteken står inför stora pensionsavgångar, något som ställer stora krav på både kunskapsöverföring och på erövrande av ny kunskap. Detta kräver en arbetsplatsstruktur som genererar lärande, tar vara på kunskap och som utvecklar förändringskompetens.

I takt med att arbetslivet förändras allt snabbare, krävs ett mer projektorienterat arbetssätt. Det kräver mer kunskap om processer, uppföljning och om hur utvärdering kan användas för lärande/kompetensutveckling. Arbetet i mobiliseringsfasen blir ett första pilotprojekt.

Under mobiliseringsfasen ska alla arbetsplatser som ingår i projektet, var och en eller klustervis, med stöd av projektets ledning genomföra SWOT-analyser. Det är viktigt att personal och chefer är delaktiga i analysen över den egna arbetsplatsen. Det kan vara lämpligt att arbeta utifrån olika perspektiv, kopplat till utvecklingen de närmaste 10 åren.

Perspektiven kan vara
- Nya utmaningar, kopplat till samhällets förändring
- Nya och gamla målgrupper
- Nya möjligheter i metoder, teknikutveckling, biblioteksrummet

Frågor som behöver svar, som kopplas till arbetsplatsernas och individernas kompetensplaner under mobiliseringsfasen, är exempelvis
- Vad behövs för att biblioteket ska utvecklas i linje med behoven lokalt, regionalt och nationellt
- Hur påverkar den nya regionala kulturpolitiken arbetet på biblioteken
- Hur utvecklas biblioteket som mötesplats på bästa sätt
- Hur formas bäst strukturer för kommunikation och samverkan i omvärldsfrågor
- Hur når biblioteket medborgarna
- Hur hanterar vi genusfrågor och jämställdhet i praktiken
- Hur hanteras tillgänglighet på vår arbetsplats
- Hur använder och erbjuder biblioteket ny teknik och nya medietyper så att de blir en självklarhet för medborgarna
- Hur genomför biblioteket en hållbar generationsväxling där erfarenhet tas tillvara tillsammans med ny kunskap och nya arbetssätt

SWOT-analyserna som syftar att identifiera behoven av kompetensutveckling på varje deltagande arbetsplats genomförs jämställdhets- och tillgänglighetsintegrerat och utifrån ovan angivna frågeställningar och perspektiv.

Syfte

Syftet och vår avsikt med projketet är att säkerställa att de biblioteksanställda har rätt kompetens för att kunna arbeta för och inom framtidens bibliotek, vilka är hörnstenar i ett demokratiskt samhälle. Insatsen ska också medföra att personalens kompetens utvecklas till en eftertraktad resurs även för andra än bibliotekens arbetsplatser, vilket leder till ökad anställningsbarhet.

Syftet och avsikten under mobiliseringsfasen är att identifiera specifika behov av kompetensutveckling hos bibliotekens ledning och medarbetare i förhållande till framtidens bibliotek och att ytterligare fördjupa medvetenheten hos deltagarna om behovet av förändade arbetssätt och utveckling i relation till projektets kärnfrågor på de deltagande arbetsplatserna.

Syftet under genomförandefasen är att säkerställa att personalen får tillgång till den kompetensutveckling, i form av arbetsplatsbaserat lärande, utbildningar, studiebesök eller föreläsningar, som krävs för att möta de utmaningar omvärlden och medborgarna kan komma att ställa på morgondagens bibliotek i vår region.

De olika biblioteken ska under mobiliseringsfasen, med stöd av projektledningen, ta fram en plan för kompetensbehovet, både inför kommande nyrekryteringar och för den personal som redan är på plats. Ett aktivt deltagande under mobiliseringsfasen lägger grunden för deltagandet i den kompetensinsats de blir delaktiga i under genomförandet. Kompetensplanen som varje arbetsplats tar fram ska vara både långsiktig över den närmaste 10-årsperioden, samt mer konkret och på kort sikt, dvs för genomförandefasen i projektet.

Kompetensplaner ska tas fram för varje arbetsplats och för varje individ som deltar i projektet. Projektet blir på det här sättet ett startskott för en långsiktig kompetenshöjning, där genomförandet blir ett första steg på vägen och där den samverkan som utvecklas kring kompetensutveckling fortsätter även efter 2012.

Samverkan mellan olika bibliotek ska fördjupas under hela projektet, för att gemensamt bidra till regionens/regionernas utveckling. Samverkan ska utvecklas både mellan de olika lokala arbetsplatserna i de tre länen, men också inom och mellan de olika regionerna.

Genomförandet kommer att ske i såväl i grupper för att utveckla det lokala arbetet, som kring specifika färdigheter för att identifiera och forma nödvändig spetskompetens inom de tre perspektiven:
- Nya utmaningar, kopplat till samhällets förändring
- Nya och gamla målgrupper
- Nya möjligheter i metoder, teknikutveckling, biblioteksrummet

Personalgrupperna ska efter projektets slut ha utökad kompetens för att nå och ge service till alla medborgare, oberoende av etnicitet, funktionsnedsättningar, klass, kön eller annat som kan utestänga dem.


Målsättning

Projektets övergripande målsättningär att all personal vid deltagande bibliotek i Sörmland, Västmanland och Örebro län, som aktiva deltagare i projektet, får möjlighet att delta i ett intra-regionalt utvecklingsarbete som skapar nya möjligheter till kompetensutveckling för deltagande arbetsplatser och för var och en som deltar:
- i förhållande till medborgarnas behov av tjänster och service som tillhandahålls och kan komma att tillhandahållas inom ramen för biblioteksverksamhet
- rörande ökad kunskap om nya medietyper och medieinfrastrukturer
- rörande kunskap och kompetens om utveckling av det framtida biblioteksrummet och biblioteket i stads- och samhällsplanering

Projektmål i Mobiliseringsfasen

Ta fram lokala analyser och planer för kompetensutvecklingen. En SWOT-analys genomförs och utifrån den identifieras behoven för kompetensutvecklingen.

Genom aktivt deltagande ska medarbetarna och ledning ta fram en lokal plan för den lokala arbetsplatsens behov av kompetensutveckling, kopplad till de tre områdena som nämns ovan.

Varje deltagande arbetsplats ska dessutom ta fram en individuell kompetensutvecklingsplan för varje medarbetare på arbetsplatsen.

På det övergripande planet avser projektet att ta fram sammanställningar av de lokala planerna på region/läns nivå och utifrån uppdelningen av små, medelstora och stora arbetsplatser, för att på detta sätt kunna samordna kompetensutvecklingsinsatserna i genomförande fasen.

Målsättningen är alltså att ta fram:
1 lokal plan per deltagande arbetsplats, samt en plan för varje medarbetares kompetensutveckling (ansvar bibliotekchef)
3 regionala planer inklusive kompetensutveckling för chefer/ledning på deltagande arbetsplatser (ansvar länsbibliotekarie eller annan verksamhetsansvarig)

En sammanställd rapportering med förslg på genomförande aktiviteter tas fram av projektledare och skickas till ESF-rådet för fastställande av genomförandet av kompetensutvecklingen.

Mätbara projektmål för genomförandet:

75% av deltagarna i projektet ska efter projektets genomförandefas svara att de genom projektets verksamheter aktivt deltagit i arbetet för att nå projektet målsättningar-nya möjligheter till kompetensutveckling för deltagande arbetsplatser och för var och en som deltar:
- i förhållande till medborgarnas behov av tjänster och service som tillhandahålls och kan komma att tillhandahållas inom ramen för biblioteksverksamhet
- rörande ökad kunskap om nya medietyper och medieinfrastrukturer
- rörande kunskap och kompetens om utveckling av det framtida biblioteksrummet och biblioteket i stads- och samhällsplanering
, i minst liten grad.

75% av dem som deltagit i kompetenshöjande verksamheter ska efter projektets slut via självskattning uppleva att de utvecklats i sin roll på arbetsplatsen, i minst liten grad

75% av deltagande chefer ska uppleva att de i projketet fått möjlighet att utveckla sitt ledarskap, i minst liten grad

75% av deltagande chefer ska efter projektet uppleva att kompetensutvecklingsinsatserna i projektet bidragit till att verksamheten på arbetsplatsen utvecklats, i minst liten grad

(enkäter med självskattande gradering utefter frågor av typen "jag upplever att jag/vi som arbetsplats/mina medaretare utvecklats - inte alls , i liten grad, i stor grad, i mycket stor grad- genomförs vi två tillfällen för att kunna mäta eventuella förändringar som upplevs)




Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

De centrala aktiviteter som genomförs med den primära målgruppen i projektet - personal och ledning vid deltagande arbetsplatser - ska alla vara tillgängliga i tid, form, rum och information för alla. Under mobiliseringsfasen sammanställs speciella behov som finns i personalgruppen gällande fysisk, informativ och kommunikativ tillgänglighet av ansvarig chef/ledning.

Att rummet är tillgängligt är ett grundkrav för all biblioteksverksamhet och till detta kommer behov av tekniska hjälpmedel för personal med hörsel- och synnedsättmnningar. Tillgänglighetsperspektivet begränsar sig dock inte till enbart dessa speciella behov utan kan likväl handla om tillgänglighet för personer med psykiska eller andra mer osynliga funktionsnedsättningar som till exempel födoämnesallergier, diabetes, tinnitus eller koncentationssvårigheter.

För att se till att det breda tillgänglighetsperspektivet anammas i projektet, har vi genom kontakter med regionens tillgänglighetsprocesstöd fått erbjudande om utbildning i detta för nyckelpersoner. Vi kommer att lägga in en utbildningsdag i dessa frågor under projektets andra månad under mobiliseringsfasen. Utbildningen kommer att rikta sig först och främst till ledning/ansvarig på deltagande arbetsplatser och till projektteam och styrgrupp. Dessa har sedan till uppgift att säkerställa att tillgänglighetsperspktivet kommer fram i analyserna av behoven ute på deltagande arbetsplatser samt även i genomförandet av kompetensutvecklingsinsatserna. I mån av behov finns även möjligheter att större kartläggningsarbetet ute på deltagande arbetsplatser och för genomförandefasen räknar vi med att kunna hyra in ev extra utrustning eller exempelvis teckenspråkstolk för projektets aktiviteter. I ansökningsläget uppskattar vi att det kan behövas en buffert på 50 000 kr för att säkra upp tillgänglighetsperspektivet. Det ligger inom "extra processtöd" under genomförandet och som en del av vår uppskattning av 10 000 kr per deltagare i genomförandekostnad.

Behoven identifieras under mobiliseringsfasen och dessa praktiska och form/tankemässiga behov ska sedan genomsyra genomförandet av projektet.

De allra flesta bibliotek har under de senaste åren tagit fram planer för tillgänglighet i rummet, verksamheten och informationen, då det finns ett krav att all kulturverksamhet ska vara tillgänglig från och med 2010. I projektet avser vi att vrida och vända på begreppet tillgänglighet, så att deltagarna i projektet på olika sätt får ny kunskap även om funktionsnedsättningar som inte är så enkla att upptäcka.

Under mobiliseringsfasen genomför vi en SWOTanalys/kartläggning/behovsanalys på de lokala arbetsplatserna som även identifierar hur man kan arbeta med tillgängligheten lokalt, vilka behov av kunskap/kompetens som finns och hur man ska arbeta med att förbättra tillgängligheten för alla medborgare.

Jämställdhetsintegrering

Genom att 4R metoden, eller annan lämplig metod, används paralellt med arbetet med SWOT-analyser i kartläggningen av arbetsplatsernas behov av kompetensutveckling utifrån våra tre identifierade perspektiv, blir jämställdhetsfrågorna synliggjorda på ett bra och praktiskt sätt och kompetenshöjning i dessa frågor kommer att bli centrala för projektets genomförande.

Kanske kommer det här även att påverka behov av kompetensutvecklingsinsatser inom ledarskapsutbildningar.

I vårt arbete med att möta nya målgrupper kan behov av mer genuskompetens generellt komma att bli synliggjorda, men även jämställdhetsfrågor utifrån ett mångkulturellt perspektiv. Att arbeta med genusfrågor i enkönade grupper eller blandade grupper kan många gånger skapa olika process och resultat oavsett om gruperna består av människor från liknande eller olika etnisk bakgrund.

Att sätta jämställdhets och genusfrågor i fokus från första stund i mobiliseringsfasen kommer att vända på begreppen och skapa potential för lärande rakt igenom projektet. 4R metoden eller annan lämplig metod, medför att alla deltagande arbetsplatser lyfter in jämställdhetsperspektivet på allvar och "tvingas" att fundera, vända och vrida på frågorna.

Genom detta kan man bli bättre på att upptäcka skevheter i hur man arbetar mot medborgarna och se hur man kan nå nya grupper.


Transnationellt samarbete

Varje arbetsplats eller några arbetsplatser tillsammans har under mobiliseringsfasen möjlighet att genomföra ett initialt fokuserat researcharbete, för att samla kunskap om andra modeller, innovativa sätt att arbeta eller identifiera partners i ett annat EU-land som man vill skapa kontakt med.

Reseracharbetet har omvärldsbevakningskaraktär där varje arbetsplats identifierar för arbetsplatsen intressanta exempel på biblioteksutveckling i andra EU länder. Detta arbete leds av ledningen på arbetsplatsen

Under mobiliseringsfasen tas kontakterna med presumtiva samarbetspartners i andra EU länder och man planerar den transnationella insatsen för arbetsplatsen under genomförande fasen.

Under genomförande fasen har varje arbetsplats möjlighet att genomföra en eller flera av följande insatser:
- kortare ( max 3 dagars) studieresa i personalgruppen till samarbetspartner som identifierats under mobiliseringsfasen
-utlandspraktik - jobshadowing - för en till två personer under en två veckors period. Det syftar till att ta fram ett inspirationsmaterial för att genomföra kompetenshöjande aktiviteter av spridningskaraktär på hemmaarbetsplatsen. Praktik kan också genomföras hos en arbetsplats inom projektet

I projektet räknar vi med att mellan fem och tio arbetsplatser kommer att vilja genomföra transnationell verksamhet. De som prioriterar detta får till uppgift att ta fram en rapport över verksamheten. Rapporterna sammanställs för spridning till andra.

Ytterligare en fördjupande transnationell aktivitet tas fram gemensamt av länsbiblioteken för att initiera ett mer långsiktigt samarbete under genomförande fasen. Syftet är att i projektet introducera ett parallellt utvecklingsarbete som kan bereda en grund för framtida transnationellt samarbete inom ESF eller annat EU-program.

Under mobilisringsfasen kommer personalen att identifiera ett antal bibliotek i andra länder för studiebesök.
Redan nu finns idéer om lämpliga orter och länder som är intressanta för den biblioteksutveckling som projektet eftersträvar. Nämnas kan England med Idea Store-idén, Danmark och Nederländerna med väl utvecklade biblioteksrum, rumsligt och virtuellt, Finland med vackra och ändamålsenliga biblioteksbyggnader och med flera intressanta projekt. Naturligtvis kan andra intressanta länder och orter tillkomma.

Ett alternativ till studiebesök, som projektet vill möjliggöra, är att delta i internationalla bibliotekskonferenser. Likaså vill projektet ge möjlighet till att ta gästföreläsare från spännande utvecklingsprojekt till regionen och att utveckla kommunikationsvägarna internationellt med hjälp av teknik. Om detta finns med och planeras redan i mobiliseringsfasen kan kontakterna utvecklas ytterligare i genomförandet.

Deltagande aktörer

  • Arboga bibliotek
  • Askersunds kommunbibliotek
  • Degerfors folkbibliotek
  • Enheten för Stadsdel- och Kulturutveckling
  • Eskilstuna stadsbibliotek
  • Fagersta bibliotek
  • Gnesta bibliotek
  • Hallsbergs bibliotek
  • Hallstahammars bibliotek
  • Hällefors Bokhandel AB
  • Karlskoga bibliotek
  • Kultur och bildningsförvaltnin
  • Kultur och Fritidsförvaltning
  • Kumla bibliotek
  • Kungsörs kommuns förskoleverksamhet
  • Köpings stadsbibliotek
  • Landstinget Västmanland
  • Laxå bibliotek
  • Lindesbergs bibliotek
  • Ljusnarsbergs bibliotek
  • Länsbibliotek Västmanland
  • Nora kommunbibliotek
  • Norbergs kommunbibliotek
  • Nyköpings stadsbibliotek
  • Oxelösunds bibliotek
  • Regionförbundet Örebro
  • Sala stadsbibliotek
  • Skinnskattebergs bibliotek
  • Strängnäs bibliotek
  • Surahammars bibliotek
  • Trosa stadsbibliotek
  • Vingåkers bibliotek
  • Västerås stadsbibliotek

Kommun

  • Arboga
  • Askersund
  • Degerfors
  • Eskilstuna
  • Fagersta
  • Flen
  • Gnesta
  • Hallsberg
  • Hallstahammar
  • Hällefors
  • Karlskoga
  • Kumla
  • Kungsör
  • Köping
  • Laxå
  • Lekeberg
  • Lindesberg
  • Ljusnarsberg
  • Nora
  • Norberg
  • Nyköping
  • Oxelösund
  • Sala
  • Skinnskatteberg
  • Strängnäs
  • Surahammar
  • Trosa
  • Vingåker
  • Västerås
  • Örebro