Logotyp på utskrifter

Kompetensutveckling och entreprenörskap för småföretag I - genomförande

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareÖrebro km, CityAkademin
KontaktpersonMaria Mattisson
E-postmaria.mattisson@orebro.se
Telefonnummer019-216266
Beviljat ESF-stöd3 343 692 kr
Total projektbudget3 343 692 kr
Projektperiod2009-01-01 till 2010-12-31
RegionÖstra Mellansverige
In English

Sammanfattning

Projektet omfattar 80 småföretag i Örebro län. Projektet ska genomföra de utbildningsinsatser som tagits fram i förprojekteringen. De utbildningar som valts syftar till att minska och förebygga sårbarhet. Företagen behöver öka sin kompetens inom ett flertal kompetensområden bl.a. IT och ledarskap.

Bakgrund

Projektet omfattar 80 småföretag och entreprenörer i länet, totalt ca 185 personer. Flertalet är solo- och kvinnoföretagare och några har annan etnisk bakgrund än svensk. Företagen representerar blandade branscher såsom hälsa och friskvård, handel, redovisning, utbildning, kultur, veterinär, media och foto.

Arbetslivet genomgår ständigt förnyelseprocesser som förutsätter ny kunskap och kompetens. Småföretagen är en betydande del av detta arbetsliv. De flesta företag i Sverige saknar anställda. Ca 92 % av länets arbetsställen har färre än 9 anställda och ca 66% är soloföretagare. Projektet vill lyfta fram småföretagarna som en viktig del
av regionens arbetsliv och framför allt kvinnliga småföretagare. Det är angeläget att de mindre företagen blir sedda och uppmärksammade som viktiga arbetsplatser. För många av deltagarna var det första gången man fick tillfälle att analysera och diskutera sitt företag och företagandet strukturerat, med en metodik och med stöd av en processledare. Man uttrycker sig mycket positivt över att på detta sätt får ta del av projektet och EU-medel och bli "sedda" som småföretagare.

Förprojekteringen genomfördes i form av workshops, där företagen blandades i mindre grupper och branscher. Arbetet fokuserade kring att diskutera och analysera företagens kompetensbehov, utifrån ett sårbarhetsperspektiv samt att identifiera risker, både för företag och individ. Som metod användes scenarioplanering och swot-analys. Företagen diskuterade med stort engagemang nutida och framtida behov och utmaningar, utifrån givna frågeställningar kring verksamhetsidé och entreprenörskap, miljö och kvalitet, omvärld och "glokalisering", jämställdhet, kvinnligt och manligt företagande, tillgänglighet, teknikutveckling, lärandemiljöer, samverkan och sårbarhetsfaktorer.

Några av företagen är relativt nystartade och andra har lång erfarenhet. Det är stor spridning i åldersgrupperna, möjlighet till erfarenhetsutbyte och arbete i nätverksgrupper ses som mycket värdefullt och ger stimulans och inspiration. Metoden skapade förutsättningar för utveckling och lärande mellan företagen men också för affärsmässig samverkan. Deltagarna upplevde att det var mycket inspirerade och lärorikt att få diskutera företagandets villkor och verklighet men andra företagare. Diskussionerna väckte nya tankar och ideer kring kompetensbehov.

Gemensamma och individuella sårbarhetsproblem diskuterades, bl.a. ensamarbete, ekonomiska hinder för kompetensutveckling, ingen eller få att bolla idéer med, för smala kundgrupper, för smalt sortiment, för låg datormognad och för dåliga kunskaper inom IT, bokföring, försäljning och marknadsföring samt ledarskap. Man diskuterade också nödvändigheten av att förebyggande arbeta med sin egen hälsoutveckling. En stor sårbarhet som man upplevde generellt var oro och risk för sjukdom.

En slutsats är att dessa företag har duktiga entreprenörer som brinner för att utveckla sina företag och verksamhetsidéer, men det finns stora behov av kompetenshöjande åtgärder. Företagen upplever sig ha kompetensbrister som har negativ inverkan på verksamheten. Konkurrensen i samtliga representerade branscher är stor och det gäller att vara uppdaterad på det senaste som kunderna och marknaden efterfrågar. Företagarens egen kunskapsnivå är avgörande för en fortsatt positiv utveckling. Många kompetensbrister är kända och i sig en stressfaktor för företagaren. Fel och föråldrad kompetens är ett påtagligt hinder för företagaren att kunna erbjuda bra varor/tjänster och att ha en relevant prissättning, vilket är en sårbarhetsfaktor. Företagen har också mycket små ekonomiska marginaler för att tillgodose reella utbildningsbehov.

Företagens verksamhetsmiljö förändras ständigt, samhällsförändringar, globalisering och förändringar på världsmarknaden påverkar även det lilla företaget. Kunderna finns idag både lokal och globalt. En viktig faktor är den snabba tekniska utvecklingen och ökad näthandel. Det är livsnödvändigt att vara omställningsbar och anpassa sig efter marknadens behov. Här ser vi att projektet kan ha en positiv effekt.

Både företagare och medarbetare har stora behov av att fylla på kunskap. En dåligt datormognad och låg IT-kompetens är ett faktum för många av företagen. Krav på dokumentation ökar. Administrationen är en tung börda, den upplevs som allt dyrare och besvärligare att hantera. Många känner sig vilsna i den snabba teknikutvecklingen och det blir allt viktigare att ha ett bra IT-stöd för administration och affärsutveckling. Kunder och leverantörer förutsätter att det finns fungerande och anpassad IT-kommunikation, vilket innebär kostsamma investeringar för företaget. För att få bättre förutsättningar för att utveckla produkter och tjänster samt bredda kundgrupper och kundsegment efterfrågades bl.a. ökad kunskap inom IT, ledarskap, marknadsföring, affärsmannaskap och ekonomi, men också inom branschspecifika områden som är viktiga för att kunna utveckla professionen och öka flexibiliteten vid behov av omställning till andra och/eller bredare marknader. För både den enskilde företagaren och deras medarbetare kommer projektet att ha stor betydelse, i perspektivet att man står betydligt bättre rustad inför framtida behov och utmaningar.

Småföretagen är särskilt sårbara vid förändring och förmågan att klara av risker kan vara sämre i småföretaget än i större företag. Det finns inga specialister att tillgå och det finns sällan ekonomi för att köpa in kompetens, man måste förlita sig på sin egen kunskap och man är ofta ensam om viktiga beslut. Driften och kunderna måste alltid prioriteras först, varje kund är viktig och det finns lite tid för kompetenshöjande aktiviteter och nätverkande, för att få stimulans och ny inspiration.

En slutsats är att företagare och medarbetare med rätt kompetens ger stabila och trygga småföretag, där man bättre klarar av riskanalys och riskhantering. Då ökar också förutsättningarna för att bättre kunna möta sårbarhet och nyanställa personal.

För friskolorna genomfördes förprojekteringen enligt samma metodik som ovan, samt ett gemensamt möte med skolledarna. För denna grupp är samverkan med de andra skolorna mycket viktig för att kunna planera för gemensam och kostnadseffektiv kompetensutveckling. Man har också behov att bygga upp ett fungerande nätverk för erfarenhetsutbyte och samarbete. Personalen vill utbyta erfarenheter i pedagogiska frågor och ge råd och tips åt varandra för att på så sätt få nya influenser och dela med sig av sina egna erfarenheter. Man har bl.a. tankar på att använda gemensamma resurser inom specialpedagogik.

Att bedriva friskola på en mindre ort är en speciell situation. En sårbarhet är risken att tappa elevunderlag på orten när familjer flyttar eller elever flyttar till andra skolor. Här kan utökad samverkan mellan skolorna få stor betydelse för de anställda och ge möjlighet att utveckla en lärande organisation. Även här finns stora behov av att höja datormognaden och IT-kompetensen. Ledarskapsutbildning, teamutveckling, specialpedagogik, jämställdhetsarbete, genus-pedagogik, utomhuspedagogik, ämnesspecifik utbildning, stresshantering och marknadsföring är några utbildningsområden som har identifierats som viktiga. Flera av ovanstående områden vill man genomföra i form av gemensamma studiedagar, som ger ett bra lärande och är mer kostnadseffektivt.

De planerade utbildningarna är kopplade till hur företagen individuellt har definierat sin sårbarhet och hinder för fortsatt utveckling. Utbildningsval, form och pedagogisk metod har diskuterats ingående, både inom företagen och i samråd med projektledningen. I vissa fall är en traditionell kurs det bästa alternativet, i andra fall företagsförlagt lärande eller gemensamma studiedagar bättre. Vid val av leverantör, metod och utbildningsform kommer vi att utgå från företagets och individens förutsättning för att på bästa sätt tillgodogöra sig utbildningsinsatsen.

Syfte

Ingen i arbetslivet klarar sig utan att lära nytt, lära om och lära mer. Projektet ska, i linje med ESF:s intentioner, hjälpa företagen att höja sin utbildningsnivå och förbättra sin kompetens. Projektet syftar till att, genom rätt utbildningsinsatser, behålla, förstärka och utveckla småföretagaren och dess medarbetare. Entreprenören och entreprenörskapet ska stärkas och ge bättre möjlighet till vidareutveckling av goda verksamhetsidéer.

Länet behöver i större utsträckning arbeta med att främja ökat nyföretagande. Ett antal kvinnor i projektet kombinerar sitt företagande med en deltidsanställning. Projektet syftar också till att stärka entreprenörskapet hos dessa kvinnliga entreprenörer med ambitionen och önskan att öka lönsamheten i sitt företag, utveckla verksamheten och få möjlighet att bedriva företagandet på heltid.

Projektet ska genomföra de utbildningsinsatser som analyserats i förprojekteringen. De aktiviteter som valts syftar till att minska och förebygga sårbarheten i företagen, hos företagare och medarbetare, på kortare och längre sikt. För att öka kostnadseffektiviteten kommer gemensamma utbildningar att köpas in inom områden som efterfrågas av flera, ex inom IT och bokföring. Under hela projekttiden kommer projektledaren att fungera som rådgivare, processtödjare och coach.

Under förprojekteringen fick företagen möjlighet att diskutera, analysera och utbyta erfarenheter kring sin affärsidé och sina kompetensbehov i ett framtida perspektiv, i samarbete med andra företagare. Förprojekteringen inspirerade till att våga ta ytterligare steg mot kompetensutveckling, för att kunna stå stadigare i de behov av omställning som man regelbundet möter som liten företagare. Deltagarna är starkt motiverade att genomföra de planerade utbildnings-satsningarna. I flera fall kommer företaget att skjuta till egna medel, där man valt mer kostsamma kursalternativ.

En viktigt slutsats från förprojekteringen är att datormognad och IT-kompetens generellt är eftersatt i företagen. Något som man är mycket medveten om och angelägen att göra något åt. Genom att lyfta IT-kompetensen skapas förutsättningar för företagen att bättre hänga med i teknikutvecklingen, utveckla sin marknadsföring, skapa bättre ekonomiska och adminstrativa rutiner samt ökade möjligheter att hålla ner sina konstnader för externa tjänster inom dessa områden. Flera av företagen har också behov av att utveckla ledarskapet och teamarbetet på arbetsplatsen.

En problematik som företagen upplever är konflikten mellan att ständligt prioritera kunden och behovet av ny stimulans, inspiration och kunskapsinhämtning. Förprojekteringen fungerade som en väckarklocka för deltagarna och inspirerade till mer kompetenshöjande aktiviteter i samverkan med andra.

Fler mötesplatser efterfrågas, skräddarsydda för småföretagare, för erfarenhetsutbyte och för att inhämta ny kunskap och affärsnytta. Utöver de enskilda utbildningsaktiviteterna har projektet för avsikt att anordna temaseminarier som skräddarsys för målgruppen. Teman som planeras är Jämställdhet, Tillgänglighet, Marknadsföring och affärsmannaskap, Företagsekonomi, Internationalisering och Offentlig upphandling. Dessa aktiviteter kommer att arrangeras i samverkan med andra genomförandeprojekt vid lärcentrum i Hällefors och Karlskoga.

Gemensamt för samtliga deltagande företag är att man har små ekonomiska medel för kompetensutveckling. Friskolorna har planerat
och kommer att genomföra ett flertal utbildningsaktiviteter gemensamt, vilket skapar en god kostnadseffektivitet. Mer samverkan och lärande mellan skolorna är också en målsättning i sig. Skolorna är geografiskt spridda i länet men verkar under likartade problem och villkor.

Projektets mervärde för individen är att man får möjlighet att faktiskt genomföra en prioriterad kompetensutveckling. Genom att få kompetensutveckling som är direkt kopplad till individens specialområden och profession, kommer deltagarna att stå betydligt bättre rustade vid omställning och de nya utmaningar som småföretaget ständigt möter.

Att kunna upprätthålla rätt kompetensnivå har en avgörande betydelse för företagens framgång. Projektet kommer att ha stor betydelse för företagens och medarbetarnas fortsatta karriärer och är en värdefull investering i regionens utveckling. Företag som kan införa nya tekonologier, tjänster och produkter är betydelsefulla för arbetslivets utveckling och för den ekonomiska tillväxten i samhället.




Målsättning

- 95 % av de utbildningsalternativ som har planerats ska genomföras under projekttiden.

- Minst fem seminarier ska genomföras under projektperioden.

- En spridningskonferens ska genomföras 2010

- Samarbetet med övriga lärcentra i länet kring ESF-projekt och företagsarbete har ytterligare förstärkts.


Förväntade effekter:
- Projektdeltagarna ska ha höjt sin faktiska kompetensnivå på ett sätt som bidrar till individens och företagets fortsatta utveckling och motverkar sårbarhet.
- Utbildningsaktiviteterna har bidragit till att man känner sig stärkt som individ och företagare och att man står bättre rustad inför förändring.
- IT-kompetensen har höjts i företagen.
- Ledarskapet har utvecklats i företagen, chefer och medarbetarna känner sig mer trygga i sin roll och kan bättre möta framtida behov.
- Ökat erfarenhetsutbyte och samverkan med andra företag/företagare har lett till ökad kompetens och mer nätverkande.
- Ökad samverkan och nätverkande mellan friskolorna har lett till en mer kostnadseffektiv kompetensutveckling och ett bättre verksamhetsutbyte.



Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Ingen av deltagarna har idag något funktionshinder som är känt för projektledningen. Skulle detta uppstå så kommer det individuella behovet att styra val av av utbildningsleveratör.

Jämställdhetsintegrering

Flertalet av företagare är kvinnor. Många upplever svårigheter och hinder i rollen som kvinnoföretagare. Temaseminarier planeras under projektperioden som behandlar både jämställdhet och tillgänglighet. Till seminarierna kommer också andra aktörer i samhället att bjudas in, såsom politiker och tjänstemän som arbetar med området.

Samarbetspartners

  • Lärcentrum Karlskoga
  • Polstjärnan Kompetenscentrum

Deltagande aktörer

  • Advokatbyrån Sahlström AB
  • Aktiv Personalutveckling i Tiden
  • AkupunkturCliniqen
  • AMPI
  • Annas Hudvård
  • Art & Original
  • Astas Ullrike
  • Baggegården
  • Borns Friskola
  • Catrin Östlun Redovisning AB
  • Cecilia Beckmann Röst & Text
  • Christina Hendahl
  • City Nurse
  • Comstedt & Co
  • CW Hälsoprofil
  • Dansshopen AB
  • Din Mässpartner i Örebro
  • Englas Skafferi
  • Engström Project Consultant
  • ERGONOMEVA
  • Firma Irja Convalius
  • Firma Rät & Avig
  • Fotoatelje Wasa i Örebro
  • Fotograf Nina Hellström
  • Fotografika Ullabritt Jonsson
  • Framtidshälsan i Örebro
  • Fridhems Friskola
  • Friskvård Else-May Ullander-Kappen AB
  • Fruktbudet i Örebro AB
  • Grafiskt/Boform
  • Grasilis Företagsmassage i Örebro
  • Hvilan Massage
  • Hälsokliniken i Örebro
  • Imastarkliniken AB
  • Indigo Textil o Design
  • Inforum Media i Örebro AB
  • ITAKT
  • KJ Bildhantering
  • Kommunikation och Förändring
  • Kretsloppsateljen Sjuan
  • Kulturcentralen Örebro EK Förening
  • Ladermis Hud och Beröring
  • L-G Elvemark AB
  • Lonnhyttans Friskola
  • Löa Friskola
  • Malm United Promotion
  • Maritas Hemservice
  • Melys Entertainment
  • MIES
  • Monas Dam&Herrfrisering
  • Monicas Friskvård & Keramik
  • Persbergs Friskola
  • Psykoterapi Eva Sintring
  • Ramverkstan idé och list
  • Rapp Glas & Design
  • Rommates
  • Rosengrens Skafferi
  • Sellvens Smådjursklinik
  • Själastugan
  • Skrattbyrån i Nora
  • Splendid House
  • Splendid House Sweden
  • Stadsträdgårdens Ekologiska Butik
  • Stinas Bollplank
  • Streetfoodfacory Sverige AB
  • Studio Glas Anette Alsjö
  • Svidén Skor AB
  • Taktila
  • Teach Utbildning AB
  • Thor Media
  • Träna plus mer i Örebro AB
  • Tysslinge Friskola
  • Törnqvist Hattar AB
  • Wadköpings Café Matsalar och Konferens
  • Valldala Handel
  • Åsen Fest & Mat

Kommun

  • Askersund
  • Hallsberg
  • Karlskoga
  • Kumla
  • Lekeberg
  • Lindesberg
  • Ljusnarsberg
  • Nora
  • Örebro