Logotyp på utskrifter

Kompetensutveckling inom den Sociala ekonomin

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasFörprojektering
ProjektägareCoompanion Västmanland
KontaktpersonAnders Johansson
E-postanders@coompanion.se
Telefonnummer0706434398
Beviljat ESF-stöd330 150 kr
Total projektbudget330 150 kr
Projektperiod2009-05-01 till 2009-10-31
RegionÖstra Mellansverige
In English

Sammanfattning

En förprojektering av anställdas behov inom den soc. ek. är nödvändig för att analysera behoven och organisera kompetensutvecklingen. De anställda har ofta låg eller obefintlig utbildning,rekryteras ofta från gruppen med utanförskap och bör därför ses som särskilt sårbara när kraven ökar.

Bakgrund

Den sociala ekonomin har under de senaste tio åren utvecklats mer och mer från ideell volontär till arbetsgivare med anställda. Sociala ekonomin finns representerade i flertalet branscher, men en stor del av verksamheten bedrivs som genomförare av kommunala tjänster. Denna ansökan avser en förprojektering för att förbereda ett större kompetensutvecklingsprojekt riktad till den sociala ekonomins anställda. Dessa anställda ska erbjudas utbildning som syftar till att stärka de enskilda anställda och den sociala ekonomins konkurrenskraft.

Kommuner och övriga offentliga sektorn upphandlar allt mer av sina tjänster. De flesta aktörer inom den sociala ekonomin som idag gör tjänster åt den offentliga sektorn får bidrag eller har annat form av avtal. För att kunna möta denna strukturomvandling, gå från sårbarhet till styrka, och för att på allvar bli en part att räkna med i både lokal som regional tillväxt måste social ekonomi stärkas. Då den sociala ekonomin ofta bedriver verksamhet som tangerar det offentliga görs bedömningen att framförallt kommuner, men även Försäkringskassa, Arbetsförmedling och Landsting bör erbjudas möjlighet att delta i utbildningarna. Samverkan i olika grad finns redan idag i Östra Mellansverige, exempelvis i Örebro län genom Landstinget och föreningen LOSEK.

Under 2007 bildades ett regionalt utvecklingspartnerskap inom den sociala ekonomin i Östra Mellansverige, ett 20-tal länsorganisationer med en mängd lokala föreningar. En regional handlingsplan har tagits fram. Ett ERUF projekt pågår med sin start i den regionala handlingsplanen. Syftet är att bland annat öka entrepenörskapet inom den sociala ekonomin samt stärka befintliga företag och verksamheter. I Östra Mellansverige bildades föreningen PLUS i september 2008 utifrån detta utvecklingspartnerskap.

En gemensam regional handlingsplan har tagits fram för arbetet i Östra Mellansverige. Ett ERUF projekt pågår med sin start i den regionala handlingsplanen. Syftet med det projektet är att bland annat öka entrepenörskapet inom den sociala ekonomin samt stärka befintliga företag och verksamheter.


SAMMANFATTNING
Under lång tid har den sociala ekonomin stått utanför det regionala tillväxtarbetet och inte setts som en resurs vare sig av sig själv eller omgivningen. Detta håller på att förändras. Under de senaste åren har den sociala ekonomins länsövergripande organisationer i olika grad aktivt arbetat för att utveckla metoder för entreprenörskapet inom den sociala ekonomin samt bedrivet ett påverkansarbete gentemot offentlig sektor att ta tillvara på den resurs som den sociala ekonomin kan utgöra i sysselsättningsfrämjande syften.

Trots denna förskjutning från volontarism mot professionalism och entreprenörskap, eller kanske på grund av den, finns det mycket att göra. Behovet av kompetensutvecklig är stort inom den sociala ekonomin. Mot bakgrund av ovanstående redogörelse av den sociala ekonomin i Östra Mellansverige kan skälen för projektet sammanfattas i nedanstående punkter


1.Sociala ekonomin sysselsätter idag 54 000 anställda och omsätter 56 miljarder kronor per år. De flesta affärsdrivande organisationerna har dock få anställda och ser sig inte som entreprenörer. Detta gör organisationerna sårbara genom mindre benägenhet till förändring. Entreprenörskapet är för många av dessa organisationer en väg till utveckling som är till gagn för den gemensamma samhällsnyttan.

2.Anställda inom den sociala ekonomin arbetar ofta ensamma och har svårt att hitta samverkan med andra likartade organisationer.

3.Anställda inom den sociala ekonomin har ofta låg utbildning och kommer från miljöer med utanförskap. Det gör dem till sårbara inför högre krav på den sociala ekonomin som leverantör av tjänster till provat och offentlig sektor.

4.Det saknas kompetensutveckling som står i nära relation till regelverk och tjänster som finansieras av samhället, som hämmar social ekonomi i tillväxtfasen ex lagen om offentlig upphandling, spelregler med den frivilla sektorn.

5.Det finns ett stort behov hos organisationerna att utveckla sig som entreprenör och arbetsgivare med beaktande av sociala ekonomins värderingar.

6.Sociala ekonomins nära koppling till kommuner som utförare av kommunala tjänster eller som förvaltare av kommunens anläggningar kräver ömsesidig kunskap om regelverk, organisation och möjligheter till samverkan. Det finns därför behov av gemensam kompetensutveckling och gemensamma mötesplatser för ökad förståelse och kunskp.

7.I Östra Mellansverige kan den sociala ekonomins olika aktörer spela en stor roll i att skapa förutsättningar för arbete, företagande, lokal ekonomisk utveckling och integration.

8.Kompetensutveckling kan skapa breddat socialt entreprenörskap för fler grupper i Östra Mellansverige, speciellt för personer med funktionshinder, annan etnisk bakgrund och kvinnor.

9.Den sociala ekonomin har stora möjligheter att kunna växa och etablera flera affärsdrivande organisationer om rätt förutsättningar ges t ex kompetensutveckling som tillvaratar de metoder som finns för socialt företagande, lokala partnerskap mellan kommuner och sociala ekonomin, finansieringslösningar och kvalitetsuppföljning.






Syfte

Förprojekteringen syftar till att kartlägga behovet av kompetensutveckling hos anställda inom den sociala ekonomin så att fler organisationer ges möjligheter att växa i sin verksamhet, anställa fler och fånga upp nya behov inom sin organisation i samverkan med andra bl a offentlig sektor.

Målsättning

Förprojekteringen ska ge svar på frågorna
1. Vilken typ av kompetensutveckling behöver den sociala ekonomins anställda för en långsiktigt hållbar utveckling inom respektive verksamhet och organisation?
2. Hur stor omfattning skall kompetensutvecklingen ha? Hur många ska utbildas?
3. Finns det befintligt utbud på t ex högskolor som kan användas i kompetensutvecklingen?
4. I vilken form ska kompetensutvecklingen genomföras, t ex teamserier, studiecirklar, studiebesök, kortkurser, föreläsningsserier?
5. Vilka kompetensutvecklingsinsatser behövs för att etablera sociala ekonomins stödstruktur för att långsiktigt ta tillvara blivande entreprenörer inom den sociala ekonomin?
6. Hur ser jämställdheten ut i organisationerna? Behövs det kompetensutveckling kring dessa frågor?
7. Är kunskapen om tillgänghet utbredd i organisationerna ?
8. Vem ska utföra kompetensutvecklingen?
9. Hur sk kompetensutvecklingen organiseras?
10. Hur ska kompetensutvecklingen följas upp?
11. Hur ska kompetensutvecklingsinsatserna spridas och marknadsföras?
12. Hur ska samarbetet se ut med andra projekt som riktar sig till den sociala ekonomin?

Förprojekteringen ska mynna ut i en ansökan för genomförande av kompetensutveckling för att stärka och utveckla den sociala ekonomins anställda och organisationer. Denna ansökan ska innehålla

1.Program med definerade kompetensutvecklingsinsatser för målgrupperna där omfattningen och formerna ska finnas med.
2. En plan för organisering och ekonomisk redovisning av genomförandeprojektet.
3. En plan för att långsiktigt skapa en stödstruktur till lärande inom sociala ekonomins organisationer.
4. En plan för att långsiktigt skapa en stödstruktur till lärande inom den sociala ekonomins organisationer.
5. En marknadsföringsplan.
6. En plan för jämställdhetsintegrering till genomförandeprojektet
7. En plan för tillgänglighet till genomförandeprojektet

Kompetensutvecklingen i genomförandeprojektet förväntas ge effekten att redan anställda inom den sociala ekonomin för möjlighet att dels utveckla den egna verksamheten med inriktning på entrepenörskap och företagsutveckling och dels öka möjligheterna att växa, anställa fler, och om man önskar, skapa sociala företag.

Offentliga aktörer får ökad kunskap hur man skapar lokal utveckling genom social ekonomi, hittar okonventionella lösningar på samhälleliga problem och ger ökade möjligheter att bidra till att fler organisationer inom den sociala ekonomin blir uppdragstagare.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

I sociala ekonomins organisationer finns många anställda med olika typer av funktionshinder, fysiska som psykiska. Organisationerna är ofta intresseorganisationer för och med målgruppen men också sociala företag vars syfte är att integrera människor med arbetshinder in på arbetsmarknaden. Stor kunskap finns därför i den sociala ekonomins utvecklingspartnerskap i Östra Mellansveriges nätverk. Organisationerna kommer att ha ett stort inflytande hur projketplanens aktiviteter genomförs hur kompetensutvecklingen i genomförandefasen kan underlätta för deltagare med funktionshinder.

Förstudien kommer att ske i olika former som kan anpassa olika målgrupper.

Kommun

  • Arboga
  • Askersund
  • Boxholm
  • Degerfors
  • Eskilstuna
  • Fagersta
  • Finspång
  • Flen
  • Gnesta
  • Hallsberg
  • Hallstahammar
  • Heby
  • Håbo
  • Hällefors
  • Karlskoga
  • Katrineholm
  • Kinda
  • Knivsta
  • Kumla
  • Kungsör
  • Köping
  • Laxå
  • Lekeberg
  • Lindesberg
  • Linköping
  • Ljusnarsberg
  • Mjölby
  • Motala
  • Nora
  • Norberg
  • Norrköping
  • Nyköping
  • Oxelösund
  • Sala
  • Skinnskatteberg
  • Strängnäs
  • Surahammar
  • Söderköping
  • Trosa
  • Uppsala
  • Vadstena
  • Valdemarsvik
  • Vingåker
  • Västerås
  • Ydre
  • Åtvidaberg
  • Ödeshög
  • Örebro