Logotyp på utskrifter

Kompetensuppbyggnad i social barnavård

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareRegionförbundet Uppsala län
KontaktpersonMarie Hedqvist
E-postmarie.hedqvist@regionuppsala.se
Telefonnummer018 - 18 21 63
Beviljat ESF-stöd2 640 588 kr
Total projektbudget2 640 588 kr
Projektperiod2010-09-01 till 2012-02-29
RegionÖstra Mellansverige
In English

Sammanfattning

Utifrån en kartläggning av problem kring personalförsörjning och kompetenskrav i arbetet med barnavårdsutredningar inom kommunal individ- och familjeomsorg, genomförs ett strukturerat kompetensutvecklingsprogram i samarbete mellan kommunerna i Uppsala län.

Bakgrund

I den förstudie som genomförts beskrivs, att socialtjänstens sociala barnavård handlar om att utreda och ge insatser till barn och ungdomar med behov av stöd. Stödet varierar från relativt enkla insatser efter en egen ansökan, till omhändertagande av ett barn/en ungdom som placeras i familjehem eller på institution. Under det senaste decenniet har ambitionsnivån höjts inom det här verksamhetsområdet dels på grund av att forskning visat att omhändertaganden inte förhindrar fortsatt utsatthet för de berörda barnen (se t ex Vanvårdsutredningen), dels på grund av kraftigt ökade kostnader för samhällsvården. Ett tydligare barnfokus har också tillkommit med krav på rättssäker kommunikation och delaktighet för barnen. Det har lett till att kommunerna sökt andra lösningar där ett utvecklat samarbete med barn/ungdomar och deras föräldrar, insatser på hemmaplan och i öppna vårdformer eftersträvats.
För att uppnå hög kompetens i den sociala barnavården måste teoretisk kunskap och yrkeserfarenhet ges möjlighet att utvecklas över tid. Situationen i kommunerna är dock många gånger den motsatta med hög personalomsättning, där framför allt den kompetenta personalen söker sig till andra arbetsområden. Vid nyrekrytering ser sig kommunerna tvingade att anställa personer som saknar erfarenhet och adekvat utbildning, eftersom de inte lyckas locka kompetenta sökande. Den nyanställda personalen har alltså ofta inte den operativa kompetens som arbetsuppgifterna kräver. Dessa socialsekreterare riskerar att snabbt tvingas in i alltför kvalificerade arbetsuppgifter vilket innebär en ökad risk för utmattning, eventuell sjukskrivning och förhöjd risk att hamna i utanförskap.
Förstudien innebar en kartläggning av problemet i kommunerna i Uppsala län och resulterade i ett insatsprogram för långsiktiga lösningar - lösningar som inte kan bäras av enskilda kommuner utan kräver samverkan i länet och också medverkan av högskolan som samarbetspartner. Den visade, att problemet har en sammansatt natur och kräver insatser som tar sig an olika aspekter av problematiken. De lokala förutsättningarna för att delta i insatsprogrammet ser olika ut. Genom de möjligheter till jämförelser mellan kommunerna som förprojektet innebar har vissa strukturella problem som behöver åtgärdas på kommunal nivå kunnat friläggas. Det har givit stöd till det lokala utvecklingsarbete som syftat till att förbereda kommunerna för det gemensamma kompetensutvecklingsprogram som arbetats fram och som kommer att implementeras i projektets genomförandefas. En förberedelse görs så att programmet, efter den pilotomgång som genomförandefasen kommer att innebära, kan bli en integrerad del av kommunsamarbetet i Uppsala län och i ett reguljärt utbud av kurser vid universitetet. Utprövningen av programmet är nationellt intressant.

Syfte

Syftet för genomförandefasen av projektet är, att kunna ge ett adekvat stöd för såväl relativt nyanställda socialsekreterare (0-2 års erfarenhet som barnavårdsutredare) som till de som funnits i yrket några år men ännu inte har uppnått specialistkompetens (2-5 års erfarenhet). För att syftet skall kunna uppnås kommer stöd att behöva ges också till redan befintligt specialistkompetenta medarbetare och arbetsledare så att de skall kunna vara de resurser för medarbetarna som programmet förutsätter.

Målsättning

- Att en yrkesintroduktionskurs (AT-kurs) om 15 högskolepoäng kunnat genomföras för minst 25 medarbetare som har mindre än två års erfarenhet av arbete med barnavårdsutredningar.
- Att en specialiseringskurs (ST-kurs) om 15 högskolepoäng kunnat genomföras med minst 25 medarbetare med mellan två och fem års erfarenhet av arbete med barnavårdsutredningar.
- Att en kurs om 7,5 högskolepoäng genomförts med minst 25 specialistkompetenta medarbetare och arbetsledare.
- Att minst 25 medarbetare fått stöd av en introduktör under sina första två år som anställda barnavårdshandläggare.
- Att minst 25 medarbetare deltagit i regional grupphandledning under sina första två år som anställda barnavårdshandläggare.
- Att minst 25 medarbetare med mellan två och fem års erfarenhet av barnavårdsarbete haft kontakter med en personlig mentor.
- Att minst 10 specialistkompetenta medarbetare haft tillgång till handledning på handledning i sin funktion som mentorer.
- Att minst 10 arbetsledare fått handledning i sin roll som coacher av medarbetare och kunnat delta i regelbundna nätverksmöten.
- Att medarbetarna fått en förbättrad förmåga att hantera yrkets utmaningar, en höjd arbetstillfredsställelse och i ökad utsträckning blir kvar som barnavårdsutredare.
- Att realistiska planer för en långsiktig tillämpning av kompetensprogrammet har utvecklats.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Mötet med projektets målgrupp har under förprojektet skett på deras egna arbetsplatser. Eftersom det är offentliga miljöer där tillgänglighet är av stor betydelse och redan har anpassats till personer med fysiska funktionsnedsättningar, har vi i förprojektet inte lagt särskild uppmärksamhet på den fysiska aspekten av tillgänglighet. Däremot vet vi, att det i målgrupen kan finnas personer som kan ha svårigheter att ta till sig skriftlig information eller, genom hörselnedsätttning, muntlig information. Vi har därför lagt oss vinn om att alltid ge såväl skriftlig som muntlig information om våra undersökningar och vid feed-back från kartläggningen samt att göra informationen språkligt lätt tillgänglig.
I genomförandefasen kommer olika aspekter av tillgänglighet att uppmärksammas, eftersom vi då kommer att invitera målgruppen att delta i aktiviteter i andra miljöer, framför allt universitetet. I den planering av hur personalen skall gå in i programmet, som arbetsledarna skall genomföra, kommer särskild vikt att läggas på tillgänglighetsaspekten så att inte funktionshinder blir något skäl till att man inte involveras. Det enskilt viktigaste perspektivet på tillgänglighet i projektet är ett förebyggande perspektiv på psykiska funktionshinder, eftersom syftet är att undanröja sådana omständigheter som kan leda till att handläggare "bränns ut" i arbetet som barnavårdsutredare.

Jämställdhetsintegrering

Att projektet berör ett utpräglat kvinnoyrke innebär att arbeta med målgruppens upplevelse av underordning och att särskilt uppmärksamma sådana problem som sammanhänger med olikheter i ålder och erfarenhet: Att yngre medarbetare inte bara behöver stöd som nyrekryterade i yrket utan också att sätta gränser för en alltför belastande involvering i arbetet och att kunna blir kvar i yrket även efter familjebildnng. För äldre, kvinnliga medarbetare innebär programmet att arbeta med möjligheten till karriär och att kunna få respekt för specialistkompetens inom yrket.
Som kompetens för barnavårdsutredare är uppmärksamhet på egna förhållningssätt till klienter av olika kön av stor betydelse.

Samarbetspartners

  • Sociologiska Institutionen

Deltagande aktörer

  • UAK, Kontoret för barn och ungdom och arbetsmarknad
  • Heby Kommun. Kommunkontor
  • Knivsta Kommun. Kommunkontor
  • Kommunstyrelsens förvaltning
  • RCV
  • Vård- och omsorgsförvaltningen

Kommun

  • Heby
  • Håbo
  • Knivsta
  • Uppsala