Logotyp på utskrifter

KUSE+

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareCoompanion
KontaktpersonAnders Johansson
E-postanders@coompanion.se
Telefonnummer0706434398
Beviljat ESF-stöd4 661 280 kr
Total projektbudget4 661 280 kr
Projektperiod2011-08-15 till 2013-12-31
RegionÖstra Mellansverige
In English

Sammanfattning

Anställda inom den sociala ekonomin ska få kompetensutveckling med fokus på regelverk, företagande och tjänster finansierade till merparten av den offentliga sektorn. Kompetensutveckling inom identifierade områden skulle inte bara innebära ökad möjlighet att bibehålla arbetet för de anställda inom de sociala företagen, utan även ge stora möjligheter att växa och samverka för fler sociala företag som i sin tur anställer människor som befinner sig i ett långvarigt utanförskap på arbetsmarknaden.

Bakgrund

Förprojektering Kompetensutveckling inom den sociala ekonomin med diarienummer 2008-3020472-002 ligger till grund för denna ansökan. Förstudien sammanfattar att anställda på sociala företag är individer som med rätt kompetensutveckling kan skapa en starkare ställning på arbetsmarknaden genom att främst vara med och forma affärsområden som miljö, teknikomställning, lokalproduktion, återvinning och återbruk.

Att det är speciellt viktigt att rikta kompetenshöjande insatser till sociala företagare är enligt ovan nämnda förstudie, för att de ofta har en låg utbildningsnivå och kommer från miljöer i utanförskap. De flesta sociala företagare ser sig inte främst som entreprenörer utan identifierar sig med sitt tidigare utanförskap eller samhällsnyttan som bedrivs av det företag man är anställd på, vilket gör dem sårbara i det samhälle som är skapat.

Örebroregionens regionala utvecklingstrategi är indelat i olika utvecklingsområden, varav Kunskap och kompetens är ett. Där efterfrågas insatser för ett direkt eller indirekt öka regionens konkurrenskraft, vilket ska uppnås genom en sammankoppling av individens kompetensutveckling med företagens och arbetslivets långsiktiga behov av utveckling och förnyelse.

Det regionala utvecklingsprogrammet i Östergötland är utarbetat av regionförbundet Östsam och ska fungera som regionens gemensamma plattform för det regionala utvecklingsarbetet. För att nå målen i utvecklingsarbetet finns sex utvecklingsstrategier till stöd för detta. En viktig strategi är att stärka regionen för uppbyggnad och utveckling av företag. Speciellt viktigt är utvecklingen inom den sociala ekonomin, exempelvis brukar- och personalkooperativ. Det finns behov av finansieringsstöd för att företagare och företag inom den sociala ekonomin ska kunna utvecklas. den sociala ekonomin med sina okonventionella metoder spelar stor roll för de som hamnat utanför arbetsmarknaden.

I Västmanlands regionala utvecklingsplan finns att läsa att de satsar på ett gynnsamt företagsklimat där fler kvinnor och män skall se företagande som ett alternativ till anställning. Företag inom den sociala ekonomin i form av kooperativ blir allt vanligare, det är viktigt att dessa företag får råd och stöd för att utvecklas.

Västmanland har också ett tillväxtprogram som heter Företagsamma Västmanland där det bland annat satsas på stöd och råd till nyföretagare. De vill också bredda entreprenörskapsbegreppet till att innefatta den sociala ekonomin.

Upplands regionala utvecklingsprogram satsar på en kunskapsregion som främjar utveckling av nya och befintliga arbeten för alla. Kompetensutveckling på arbetsplatserna behöver komma fler till nytta, detta för att länets mindre företag ska kunna klara av konkurrensen. Företag inom den sociala ekonomin är viktiga alternativ för personer som väljer ett alternativ till privat och offentlig verksamhet.

Förprojektering ”Kompetensutveckling inom den sociala ekonomin” visar på att det saknas kompetensutveckling som står i nära relation till regelverk, företagande och tjänster finansierade till merparten av den offentliga sektorn. Kompetensutveckling inom identifierade områden skulle inte bara innebära ökad möjlighet att bibehålla arbetet för de anställda inom de sociala företagen, utan även ge stora möjligheter att växa och samverka för fler sociala företag som i sin tur anställer människor i ett långvarit utanförskap på arbetsmarknaden.

Förprojektering ”Kompetensutveckling inom den sociala ekonomin” har analyserat och kartlagt de anställdas behov genom metoder som inkluderar och fokuserar på individernas upplevelser av brister. Frågor som har ställts är även i vilken form och på vilken studienivå dessa kompetenshöjande insatser efterfrågas av målgruppen. Detta har skapat en klar bild över vad anställda inom de sociala företagen verkligen behöver.

Förstudiens resultat har presenterats i flera olika sammanhang. Vid en nätverksträff med sociala företag i region Östra Mellansverige i februari 2010 diskuterades resultatet och de sociala företagens specifika kompetensbehov accentuerades ytterligare i en s k OPERA-övning. Det resultat vi kom fram till då är de sociala företagens behov och önskningar om kompetensutveckling, vilket klargörs i denna ansökan.

Detta kompetensutvecklingsprojekt vill skapa en hållbar stabil långsiktighet inom de redan existerande sociala företagen genom utbildningsinsatser till anställda. Vi ser ett ökat problem att bibehålla marknader för personalen hos de sociala företagen då grundläggande företagsförståelse ofta är en brist i driften. Kompetensutveckling inom identifierade områden måste därför ges till individerna i de existerande sociala företagen för att säkerställa att de redan sysselsatta inte riskerar arbetslöshet samt för att visa på struktur och hållbarhet för att andra ska våga starta arbetsintegrerade sociala företag.

Arbetsintegrerade sociala företag utgör en liten men ytterst viktig del av den sociala ekonomin. Regeringens pressmeddelande den 24 februari 2011 understryker detta ytterligare genom att: "Unikt för de sociala företagen är att deras ursprung finns i ett behov som varken tillgodosetts av den offentliga eller den privata sektorn. Genom det sociala företagandet finns möjligheter för personer som står långt från arbetsmarknaden att bli delaktiga i sin egen rehabilitering, utveckla den egna arbetsförmågan, bli delaktig i att driva företag och att delta i samhällslivet. Så investeringar i sociala företag är inte bara en investering i livskvalitet och hälsa för individen, utan också i högsta grad samhällsekonomiskt lönsamt." Men det krävs mer än bara vilja för att anställda inom de sociala företagen ska bli konkurrenskraftiga och inte riskera arbetslöshet ånyo. KUSE+ har identifierat flera vitala områden för kompetensutveckling till anställda inom de sociala företagen i Östra Mellansverige där det idag saknas dessa möjligheter.

Metoderna som kommer att användas i KUSE+ är att erbjuda flexibla lösningar på lärande och kompetensutveckling för anställda i sociala företag. Bland nämnda, som också framkom som identifierade i förstudien, är kortkurser, Föreläsningsserier, studiecirklar samt studiebesök och nätverkande. Metodvalet i de olika utbildningsinsatserna kommer att avgöras genom vilken som är mest tillgänglig för målgruppen.

Projektets huvudinriktning är: ökat entreprenörskap.

Syfte

Förprojektering ”Kompetensutveckling inom den sociala ekonomin” kartlade kompetensbehovet genom omfattande enkätfrågor och djupintervjuer.

Förprojektering ”Kompetensutveckling inom den sociala ekonomin” identifierade att kompetensutbildning framförallt behövs inom områdena:
- Pedagogik, inkluderande mentorskap
- Entreprenörskap, inkluderande kvalitetssäkrad affärsutveckling och marknadsföring
- Social Ekonomi, inkluderande SROI, nätverkande och erfarenhetsutbyte
- Juridik, inkluderande avtalsskrivning, finansieringsmöjligheter och anställning
- Företagsekonomi, inkluderande styrning, ledning och prissättning
- Upphandling, inkluderande social hänsynstagande samt politik och påverkan

Förprojektering ”Kompetensutveckling inom den sociala ekonomin” identifierade även att metoden för utbildningen som efterfrågas är via:
- Kortkurser
- Föreläsningsserier
- Studiecirklar
- Studiebesök och nätverkande

Utifrån ovan beskrivna kartläggning syftar projektet till att ge de anställda ökade möjligheter att utveckla sin kompetens och därmed stärka sin egen position på arbetsmarknaden men även bidra till företagens konkurrensförmåga.

Målsättning

Arbetsintegrerande sociala företag utgör en mycket liten del av den sociala ekonomins företagare, men är trots det av särskild vikt och intresse i tider av hög arbetslöshet och finanskriser. Europa och Sverige har de senaste decennierna effektiviserat arbetsmarknaden och alltfler företag och anställda utsätts för global konkurrens. Kriser med efterföljande varsel och växande konkurrens skapar oro hos personer etablerade på arbetsmarknaden. Trycket ökar på offentliga finanser och redan marginaliserade människor trycks än längre bort från ett aktivt deltagande i samhället. Människor oavsett kön förlorar sina jobb och många har inte den kompetens som framväxande verksamheter kräver. Att lära nytt, stärka sina företagsmöjligheter och lära om har därför blivigt alltmer viktigt för alla i arbetslivet. Detta gäller inte minst de som är verksamma inom och omkring de arbetsintegrerade sociala företagen.

Detta kompetensutvecklingsprojekt vill skapa en hållbar stabil långsiktighet inom de redan existerande sociala företagen genom utbildningsinsatser till anställda. Vi ser ett ökat problem att bibehålla marknader för personalen hos de sociala företagen då grundläggande företagsförståelse ofta är en brist i driften. Kompetensutveckling inom identifierade områden måste därför ges till individerna i de existerande sociala företagen för att säkerställa att de redan sysselsatta inte riskerar arbetslöshet samt för att visa på struktur och hållbarhet för att andra ska våga starta arbetsintegrerade sociala företag.

Arbetsintegrerande sociala företag är företag som driver näringsverksamhet med ändamål att integrera personer som har svårigheter att få arbete på arbetsmarknaden. Företagen återinvesterar sina vinster i den egna verksamheten för att kunna anställa fler. Verksamheten ska även skapa delaktighet för anställda genom ägande eller avtal. Det är viktigt att de sociala företagen är organisatoriskt fristående från offentlig sektor.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighetsaspekter ligger i de sociala företagarnas natur då flertalet av målgruppen för detta projekt har någon typ av funktionsnedsättning, antingen förvärvade eller medfödda social, fysiska eller psykiska funktionshinder. Sociala företagen har till målsättning att skapa utrymme för anställda att på ett självklart sätt ta den av den ordinarie arbetsmarknaden. Accesum har länge arbetat med och dokumenterat material, som inventering av tillgänglighet, checklistor etc, som vi kommer att använda oss av. http://www.intill.nu/start.asp?sida=

Även regeringens uppföljning av den nationella handlingsplanen för handikappade och funktionshindrade kommer att beaktas och användas i utbildningssyfte under projekttiden.

Jämställdhetsintegrering

Förprojektering ”Kompetensutveckling inom den sociala ekonomin” genomförde ingen jämställdhetsintegrering då målgruppen kontaktades främst genom enkätundersökningar. Förprojekteringen likväl som detta genomförande bygger på SWOT genomförd i projekt Orangeriet då den riktar sig till samma målgrupp. Den visar att styrkorna är arbetet med det stärkta självförtroendet hos företagarna och de anställda som bästa väg till förändringsarbete. Det demokratiska styrelsesättet är i sig ingen garanti för jämställt arbete, men fungerar som möjliggörande för otraditionella mötesformer. Svagheterna består i att det inte finns tillräckligt uppdelad statistik för de sociala företagarna och att kvinnor och män ofta arbetar med traditionella ”könssysslor” i de existerande sociala företagen. Möjligheterna med kompetensutvecklingsprojektet är att ytterligare stärka de sociala företagarna i känslan av samhörighet oavsett kön, då delat ansvar, risk och arbete oftast leder till dubbel arbetsglädje. Ett hot vi ser är att utbildningen inte automatiskt skapar jämställdhet och riktas i lika mycket grad till kvinnor och män, men det är något vi aktivt kommer att arbeta för. Vi kommer att arbeta med jämställdhetsperspektivet i alla utbildningar och kurser som genomförs i projektet.

Transnationellt samarbete

Arbetsintegrerande sociala företag är väl utvecklat i olika länder i EU och har funnits som fenomen i över 50 år. Arbetsintegrerade sociala företag ser olika ut i olika länder, vilket också innebär att man löst kompetensutvecklingsfrågan olika. I vissa länder finns lagstiftad företagsform (Fi, It, UK), medan andra länder bygger upp partnerskapslösningar mellan sociala företag, offentliga sektorn och det lokala näringslivet (Fr, Es, Sk). Inom KUSE+ kommer vi att identifiera det land som mest effektivt lyckats skapa lärande regionalt och nationellt genom att överföra ”better practice” till projektet.

Samarbetspartners

  • ABF Örebro Län
  • Coompanion Sörmland
  • Coompanion Västmanland
  • Coompanion Östergötland, ek. förening
  • PLUS social ekonomi
  • Uppsala föreningsråd

Deltagande aktörer

  • Accessum Ek.för.
  • Aktivitetskällan
  • ARK
  • Borensbergs fritid och turism
  • Childrens Museum
  • Cityfiske
  • Companiet
  • DraoThea
  • EVA
  • Hela Människan Ria Enköping
  • Kooperativet Grenverket
  • Kooperativet Moroten
  • Kooperativet Silvermånen
  • Noor
  • Nyby Vision
  • Personalkoop.Miljövårdscentrum
  • PRISMA
  • Rekondverkstaden i Eskilstuna
  • Samteam
  • Spiragården
  • Stall Af EC
  • Stehagens föreningsråd
  • Strömsbacka återvinning
  • Susanne
  • Ting & Kaka
  • Via helianthus
  • Västerås
  • Zoom
  • Återvinningen i Söderköping

Kommun

  • Enköping
  • Eskilstuna
  • Finspång
  • Hallsberg
  • Heby
  • Hällefors
  • Karlskoga
  • Kinda
  • Linköping
  • Mjölby
  • Motala
  • Nora
  • Norrköping
  • Nyköping
  • Sala
  • Söderköping
  • Uppsala
  • Vadstena
  • Vingåker
  • Västerås
  • Örebro