Logotyp på utskrifter

JämBredd

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
Projektägaresaknas
KontaktpersonTorbjörn Messing
E-posttorbjorn.messing@mdh.se
Telefonnummer021-107309
Beviljat ESF-stöd6 122 068 kr
Total projektbudget6 122 068 kr
Projektperiod2009-09-16 till 2011-09-15
RegionÖstra Mellansverige
In English

Sammanfattning

JämBredd är en regional plattform för kompetenshöjande insatser och metodutveckling i jämställdhets och mångfaldsintegrering. Kärnan är processinriktade utbildningar där förändringspiloter utbildas. Kortare utbildningar erbjuds också. Parter är kommuner, landsting, projektägare, företag, och fack.

Bakgrund

Länsstyrelsen i Södermanland uppvaktade Mälardalens högskola [MDH] med idén att överlämna projekt Genväg Sörmland som utgjort en regional plattform med syfte att bidra till regionalpolitiska och jämstämställdhetsmål i regionen. Deltagande aktörer som statliga myndigheter, kommuner och företagarorganisationer som redan stod bakom strategier och tanke med Genväg Sörmland hade uttryckt sin oro över att de resultat och framsteg som gjorts i projektet skulle gå förlorade.
MDH ser det som en strategiskt utveckling att flytta basen för arbetet till en högskola, med större fokus på kompetenshöjande insatser som stöd till jämlikhetsutvecklingen bland regioners aktörer. MDH har kapacitet och vilja att förvalta arbetet som lagts ned och utveckla konceptet vidare, och ser stora behov av kompetensutveckling för arbetet med jämställdhetsfrågor i ett livslångt lärande.
Arbetsnamnet är JämBredd. MDH ska med organisationer i regionen gå i jämbredd för att nå en hållbar jämställdhetsutveckling. JämBredd syftar också på breddad jämlikhetskompetens, breddad arbetsmarknad och breddad tillväxt i regionen. Tanken är att erbjuda kompetenshöjande insatser i jämlikhetsintegrering i hela region Östra Mellansverige genom att utbilda i, och utveckla metoder för jämställdhets- och mångfaldsintegrering för en rad aktörer som myndigheter, kommuner, organisationer, näringsliv och andra projektägare med medel från ESF och Nutek. Projektet bygger också på ett tidigare 4-länsprojekt kallat Verka Jämställt, som hade till syfte att stödja statliga regionala myndigheter i jämställdhetsintegrering.
Kompetensutveckling inom jämställdhet och jämlikhet är förmodligen den enskilt främsta framgångsfaktorn för att motverka ojämlikhet. De forskningsresultat som gjorts inom området visar etydigt att gemene man är omedveten om sin inkompetens på området. De flesta individer och organisationer anser sig redan vara kompetenta inom genusvetenskapens domäner, men efter deltagande i kartläggningar och observationer gjorts så visar det sig nästan alltid att de oönskade mönstren förekommer i betydligt större utsträckning än förväntat. Problemet med omedveten inkompetens är att man inte efterfrågar den kunskap man skulle så väl behöva.
Det effektivaste sättet att öka medvetenheten kring mångfald och jämställdhet och förändra diskriminerande beteendemönster behöver frågorna introduceras tidigt i livet. Förskolor och skolor måsta utveckla sina metoder i mångfalds- och jämställdhetsintegrering för att motverka att de traditionella köns- och maktrollerna befästs och förstärks. De traditionella beteendemönstren leder till ojämna utbildningsresultat och könsbundna studieval som i förlängningen ger en köns- och etniskt segregerad arbetsmarknad.
Även om framsteg i området jämställdhet har gjorts i många svenska organisationer är det långt kvar till de politiska målen. Utvärderingar av verksamheter visar på svårigheter att integrera jämlikhetsfrågor. Ofta händer inget förrän företaget på ett eller annat sätt drabbas av frågorna, t.ex. genom en anmärkning på hur man bemöter sina kunder eller medborgare och/eller negativ medial uppmärksamhet, då frågorna behandlas panikartat i stället för genomtänkt och långsiktigt. Omvärldsförändringar med nya demografiska förhållanden och värderingar sker i allt snabbare takt. Organisationer måste därför arbeta med frågorna för att kunna svara upp mot behoven för kvinnor och män och mångkulturella miljöer och genom det uppfattas som moderna och icke-diskriminerande arbetsplatser.
Lärande och reflektion är avgörande förutsättningar för att projektresultat ska överleva och utvecklas av egen kraft visar bla rapporten Hållbart arbetsliv. Flera svagheter i regionen är redan dokumenterade:
- Regionen har en kraftigt könssegregerad arbetsmarknad
- Utbildningsval i gymnasie- och högskola är traditionsbundna och begränsar möjligheter för många
- Utbildningsresultaten är ojämna. I synnerhet har pojkar i glesbygd låga betyg.
- De som har störst behov av kompetensutveckling får minst.
- Sårbarheten består i att samhället (organisationer och företag) inte har förmåga och kompetens att anpassa produkter, tjänster, rutiner, bemötanden, beteenden och värderingar efter pojkars, flickors, mäns och kvinnors behov.
Ojämställda och traditionella normer befästs och förstärks. Det är viktigt att ta tillvara på de erfarenheter som gjorts inom Genväg Sörmland och andra liknande projekt som t.ex.
- Jämställda kommuner - Jämställdhetsintegrering har startats upp i några kommuner. Punktinsatser har gjorts genom att öka genusmedveten i skolor och förskolor.
- Lika Villkor - (RRC - Regionalt resurscentra för kvinnors företagande) där företagarnätverk, mentorskap, internationella kontakter och kluster byggts upp.
- Verka Jämställt. Jämställdhetsintegrering av lokala statliga myndigheter i 4 län med totalt 20 deltagande myndigheter i regionen som tagit fram handlingsplaner för att kunna erbjuda en jämställd medborgarservice.
- JämStöd - Sedan JämStöd (SOU 2007:15) lagts ned så erbjuds inte längre metodutbildningar och stöd för statliga myndigheter.
- JämRum - Samarbetsprojekt mellan Länsstyrelsen och kommuner i Gävleborgs län som med framgång utvecklat metoder för genusmedveten pedagogik.
- Jämställt Vägval - Samarbetsprojekt mellan Stockholm Jämt (Länsstyrelsen) och kommuner i Stockholms län där skolor och förskolor utbildades i syfte att motverka en könssegregerad arbetsmarknad.

Förstudien visar att utbildningsbehovet är stort i genus- och mångfaldsintegrering. Så här har tongångarna gått bland medaktörerna:
- Utbildningsbehovet är störst i att utbilda förändringspiloter i en processinriktad utbildning som syftar till att förändra sina egna förhållningssätt och på sikt också sin verksamhet.
- En del aktörer vill ha utbildning som ger högskolepoäng
- Andra aktörer vill ha utbildningar som per automatik inte är på högskolenivå. (Det är i sig ett exkluderande)
- Utbildningar till skolor - interkulturell pedagogik, interkulturellt ledarskap, genusmedveten pedagogik är kompetenser man efterfrågar.
- Utbildningar till förändringspiloter i kommuner, landsting, företag, fackliga organisationer
- Utbildningar till ledningsgrupper
- Utbildningar till controllers, revisorer och ekonomer och andra strategiska personer som ansvarar för kvalitetsfrågor och styrning i organisationer.

Finanskris och samhällsförändringar är faktorer som redan påverkar alla organisationer. Det har ökat trycket på organisationernas förändringsarbete. För företag handlar det om att ställa om personal före konkurrenterna. Att bli bättre än konkurrenterna på frågor som genus- och mångfaldsfrågor kan vara kompetenser för överlevnad. Företag på landsbygden (t ex Seco Tools i Fagersta) satsar nu på att arbeta med jämställdhetsintegrering trots varsel, att få ungdomar i bygden att intressera sig för teknik - i synnerhet tjejer - för att på sikt överleva. Då de unga tjejerna har bäst betyg i teknik och NO satsar Seco på att förändra deras syn på företaget såväl företaget som teknik i allmänhet. De vill ta tillvara på de bästa talangerna. Seco och Fagersta kommun har startat projektet Tjejligan och kommer att samarbeta med JämBredd. Det finns exempel på växande företag som för sin överlevnads skull måste börja hitta kompetens där man tidigare inte letat.
Förstudien visar att medaktörerna saknar systematik i arbetet med frågorna, som ofta saknas i mål och styrning. Då de finns med i styrningen så saknas de i utvärderingar och uppföljningar. Finns de med i uppföljningar är det oftast kvantitativa mått och sällan eller aldrig kvalitativa mått. Om man jämför genus och mångfald med andra övergripande perspektiv i organisationer så inser man hur lite styrning det är i jämlikhetsfrågorna. För arbetsmiljö och miljö finns certifierings- och kvalitetsmätningssystem. Intresse finns av att systematisera jämställdhets- och mångfaldsfrågorna på liknande sätt. Detta är en stor utvecklingspotential

Syfte

Syftet med projektet är att bidra till tillväxt och minska exkludering i Regionen genom ett långsiktigt och hållbart utvecklingsarbete med jämlikhets- och jämställdhetsfrågor i fokus.

Finansminister Anders Borg konstaterade (på Genväg Sörmlands avslutningskonferens) att om kvinnor arbetade i lika stor omfattning som män skulle Sveriges BNP öka med 15 %. Det är ett inkomstbortfall med 500 miljarder kronor. En medveten långsiktigt hållbar jämställdhets- och jämlikhetssatsning i regionen måste börja redan i förskolan. Där har vi störst strategisk påverkan att på sikt bryta oönskade mönster. En långsiktig och hållbar utveckling innebär att kunskaperna kan socialiseras in i samhällets yngsta medborgare och följa med i processerna resten av yrkeslivet.

Projektidén syftar till att målmedvetet uppfylla såväl de regionalpolitiska som nationella jämställdhets- och integrationsmålen genom att stödja processer för integrerade mångfalds- och jämställdhetsperspektiv bland regionens aktörer - från förskola till yrkesliv.

Det ska ske genom genusmedveten och interkulturell pedagogik i grundskola, breddad rekrytering i högstadie-, gymnasie- och högskolevalen, genusperspektiv under yrkesutbildningarna på högskolan, stöd till "könsbrytare" på vägen ut i yrkeslivet genom innovationstänkande och företagsidéer, samt stöd till "könsbrytare" efter studierna genom stärkande insatser för bland annat företagare och andra yrkesverksamma. Med andra ord, ett medvetet arbete i skola och förskola leder till barn som är initiativrika, får stark självkänsla, rikt språk, god kommunikationsförmåga, tålamod och uthållighet. Egenskaper som är viktiga förutsättningar för entreprenörskap och regional utveckling. I projektets syfte finns tydliga kopplingar mellan genusmedveten pedagogik och entreprenörskap.

Projektet syftar också till att etablera en permanent regional plattformen för kompetens-höjande insatser på Mälardalens högskola.

Detta genom att erbjuda kvalitet och nytänkande som attraherar deltagande bland regionens aktörer, även vid självfinansiering. Tanken är att aktörerna genom partnerskap och samverkan ska se sig som delägare av plattformen. Delar av utbildningen planerar vi få in i ordinarie kursutbud, och därmed finansiering via statsanslag.

Målsättning

Att plattformen ska vara hållbar och ha förutsättningar att bli permanent efter projekttidens slut

Samverkanspartner och medaktörer känner delägarskap och är beredda att finansiera delar av verksamheten, genom att efterfråga och delta i utbildningarna. Plattformen blir ett samarbetsprojekt med de andra tre universiteten i regionen.

Att deltagande aktörer har kapacitet att systematiskt och framgångsrikt driva frågorna på egen hand

Medaktörerna har avsatt tid, resurser och mandat för sina förändringspiloter som får förutsättningar att skapa en process där organisationerna aktivt använder sig av handlingsplaner och frågorna blir integrerade i styrsystem som verksamhetsplan, budget, uppföljning och kvalitetssäkring. De blir bättre på att bemöta kunder/medborgare ur ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv. Företagen och organisationerna använder sin kompetens i frågorna i sin marknadsföring och lanserar service, produkter och design i detta perspektiv. Deltagande organisationer ökar andelen kvinnor och medarbetare med utländsk bakgrund i ledning och styrelse. Arbetet bidrar till en förändrad syn på manlighet med följd att fler pappadagar tas ut och i förlängningen att våld mot kvinnor minskar

Lärare i de tidiga skolåren blir bättre på att bryta traditionella köns- och maktmönster

Tjejer söker i större utsträckning mansdominerade utbildningar och killar kvinnodominerade. Pojkar i glesbygd får förbättrade studieresultat och högre benägenhet att söka till högre studier. Skolan blir bättre på att ge plats och utrymme åt elever från studieovana miljöer (breddad rekrytering), tex elever med funktionshinder, utländsk härkomst, låg socioekonomisk ställning, etc. På sikt fler kvinnor och personer med utländsk bakgrund i högavlönade yrken. På sikt skapar skolan trygga pojkar och flickor som tidigt får förutsättningar att lyckas som entreprenörer och startar företag i regionen.

Arbetet inom ramarna för plattformen blir ett bra exempel på mångfalds och jämställdhetsarbete som når ut till aktiva aktörer nationellt.

Nationella aktörer aktiva inom jämställdhet och mångfald som t.ex. JÄMI , SKL, Länsstyrelsernas Processtödjare använder sig av metoder och resultat utvecklade inom ramarna för projektet. Andra liknande projekt på regional nivå startas i andra regioner. Fler innovationer, företagsidéer, metoder och produkter utvecklas med ett jämlikhetsperspektiv

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

JämBredd har ett normkritiskt förhållningssätt i grunden. Hela projektidén går ut på att kritisera och problematisera den norm som finns i samhället idag. Projektet bygger på att synliggöra de osynliga normer som råder i samhället. Den manliga normen, svensknormen, funktionsduglignormen etc. De forskare och medarbetare som finns i projektledningen har kompetenser inom området.

Tidigare projekterfarenheter visar att vi ofta problematiserar samhällsmedborgarna istället för att problematisera oss själva och vår egen organisation. Är det de funktionsnedsatta som ska anpassa sig till organisationen, eller tvärtom? I skolan till exempel pratar man ofta om skolmogna barn. Underförstått - det finns barn som inte är mogna att gå i skolan. De elever som inte passar in i organisationskulturen (läs elever med inlärningssvårigheter) lyfts ut ur klassrummet och stämplas som mindre begåvade. Istället borde organisationen vidga ramarna och titta på sig själva. Vad är det i vår organisation som gör att alla inte passar in? Har vi för snäva ramar för normalitet?

JämBredd kommer att problematisera tillgänglighetsbegreppet ur flera perspektiv i utbildningarna. Ett annat fenomen är att funktionsnedsatta tenderar att bli behandlade som köns- och etnicitetslösa. I statistik redovisas ibland hur mycket resurser som gått till funktionsnedsatta i relation till funktionsdugliga, men den är inte uppdelad på kön. Forskning visar att könsskillnaderna kan vara stora inom gruppen funktionsnedsatta. Funktionsnedsatta män får exempel bilstöd oftare än funktionsnedsatta kvinnor.

Mälardalens högskola är väl anpassat för funktionsnedsattas behov. MDH är ett av de lärosäten som har högst andel funktionsnedsatta studenter i hela landet. Lokaler är anpassade för den fysiska tillgängligheten. Det finns hjälpmedel och teknisk utrustning som individanpassats efter varje anställds och students behov. MDH har två tjänster som arbetar med frågorna. En som stöttar med samtal, behovsutredningar mm, och en som har i uppdrag att hitta tekniska lösningar.

JämBredd kommer med andra ord att integrera tillgänglighetsfrågorna i sina utbildningar. Ett normkritiskt angreppssätt kommer att finnas på alla utbildningar. Vi planerar även att genomföra specifika utbildningsinsatser med tillgänglighetsperspektiv. Vi avser att samarbeta med Handisam som är ESF egna processtöjare i tillgänglighetsfrågor.

JämBredd planerar även att samverka med Handisam vid utvecklandet av informationsmaterial och websidor så att de blir informativt tillgängliga.

Jämställdhetsintegrering

För att säkerställa engagemang och resultat så kommer JämBredd att fokusera på aktörernas styrning. De aktörer som kan uppfylla följande kriterier kommer att prioriteras:
- Ledningen visar prov på vilja och engagemang som leder till en mer jämställd service och mer jämställda produkter
- Ledningen kommer själva att driva arbetet, sitta i styrgrupper och fråga efter resultat
- Ledningen arbetar för att integrera genus- och mångfald i sina styrdokument
- Ledningen har en gemensam målbild kring effekter och vinster med förändringsarbetet
- Ledningen sätter av resurser i form av tid för sitt deltagande
- Ledningen utvecklar indikatorer för utvärdering och kvalitetsuppföljning.

Eftersom ledningsgruppernas åtaganden är A och O för att lyckas så kommer vi att hålla i särskilda utbildningar för chefer, linjechefer, controllers, revisorer etc. Det handlar om att få in jämställdhets- och mångfaldsperspektiv i styrning och resultatuppföljning.

JämBredd har prioriterat att samarbeta med de organisationer som har störst VILJA att lyckas med jämställdhetsintegrering. Vissa kanske tycker att några organisationer får finansiering och stöd från flera håll, men vår bestämda uppfattning är att det INTE satsas för mycket medel på området. Tvärtom så anser vi att det är bättre att satsa mycket medel på de aktörer som har skapat förutsättningar att lyckas. Erfarenheter från tidigare insatser i jämställdhetsintegrering säger att medel betalats ut till aktörer som inte har arbetat in frågorna i ledning, styrning, uppföljning och därmed har frågorna dött då projekttiden löpt ut. Genom att satsa medlen på de aktörer som gjort ledningsåtaganden finns förutsättningar att lyckas. Resultaten kommer att ge gehör och intresset för andra vara med ökar successivt.

För att uppnå en hållbar utveckling och kontinuitet så ska JämBredd bygga partnerskapsrelationer med de externa aktörerna. När projekttiden är slut är det gemensamma målet att de externa aktörerna fortsätter att arbeta självständigt med frågorna. Tanken är att organisationernas fortsatta utbildningsbehov ska bekostas av dem själva. JämBredd kan erbjuda stöd och kompetens.

JämBredd vill bygga upp externa nätverk som arbetar med regionala jämställdhetsmålen och som ska bestå efter projekttiden.

Transnationellt samarbete

JämBredd har kontaktat EU:s jämställdhetsinstitut i Vilnius, Litauen, som har i uppgift att arbeta med jämställdhetsintegrering internationellt. De har en databas med goda exempel på jämställdhetsintegrering. JämBredd har för avsikt att sprida sina resultat till Institutet och samtidigt ta del av de erfarenheter som gjorts i Europa genom ett utbyte. EU:s jämställdhetsinstitut kan också hjälpa oss att hitta tänkbara transnationella nätverkskontakter.

Variationen mellan EU-ländernas jämställdhetsarbete är stort. Sverige är förhållandevis duktiga och kan därför bidra med positiva exempel. JämBredd tror sig kunna prestera resultat som handlar om förändringsarbete, ändrade praxis och förändring i styrning som är erfarenheter som bör spridas transnationellt.

Vartannat år genomförs en stor internationell genus- och mångfaldskonferens inom akademin (EU-samverkan). Där sprids erfarenheter kring jämställdhetsintegrering. JämBredds intention är att forskare och praktiker ska skriva abstracts och papers inför konferensen 2011 och presentera våra resultat. Vilket land som är värd för konferensen är ännu inte klart. (Stockholm/Sverige är värdar 2009)

Samarbetspartners

  • Automation Region
  • Avd för regional näringspoliti
  • Integration och jämställdhet
  • Länsstyrelsen
  • Länsstyrelsen, Tillväxt och Samhällsbyggnad
  • Västerås

Deltagande aktörer

  • Arbetsmarknads och familjeförv
  • Automation Region
  • Förskolekontoret
  • Heby Kommun. Kommunkontor
  • Kommunledningskontor
  • Kommunstyrelsens ledningskonto
  • Kunskapsporten
  • Landstinget Västmanland
  • MÅLET Lärcentrum Degerfors
  • Nova MedTech
  • Programkansli, Social och Välf
  • Tingsrätten i Örebro

Kommun

  • Arboga
  • Askersund
  • Boxholm
  • Degerfors
  • Eskilstuna
  • Fagersta
  • Finspång
  • Flen
  • Gnesta
  • Hallsberg
  • Hallstahammar
  • Heby
  • Håbo
  • Hällefors
  • Karlskoga
  • Katrineholm
  • Kinda
  • Knivsta
  • Kumla
  • Kungsör
  • Köping
  • Laxå
  • Lekeberg
  • Lindesberg
  • Linköping
  • Ljusnarsberg
  • Mjölby
  • Motala
  • Nora
  • Norberg
  • Norrköping
  • Nyköping
  • Oxelösund
  • Sala
  • Skinnskatteberg
  • Strängnäs
  • Surahammar
  • Söderköping
  • Trosa
  • Uppsala
  • Vadstena
  • Valdemarsvik
  • Vingåker
  • Västerås
  • Ydre
  • Åtvidaberg
  • Ödeshög
  • Örebro