Logotyp på utskrifter

JämBredd

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasFörprojektering
Projektägaresaknas
KontaktpersonTorbjörn Messing
E-posttorbjorn.messing@mdh.se
Telefonnummer021-107309
Beviljat ESF-stöd353 919 kr
Total projektbudget353 919 kr
Projektperiod2008-12-01 till 2009-03-31
RegionÖstra Mellansverige
In English

Sammanfattning

JämBredd-Mälardalens högskola, en regional plattform som erbjuder utbildningar, metoder och stöd i jämställdhetsintegrering. MDH, kommuner och näringsliv ska gå i jämbredd för en hållbar jämställdhetsutveckling, men också breddad kompetens, breddad arbetsmarknad och breddad tillväxt i regionen

Bakgrund

Länsstyrelsen i Södermanland har uppvaktat Mälardalens högskola [MDH] och vill överlämna projekt Genväg Sörmland som utgjort en regional plattform i regionen. Projektets syfte har varit att uppfylla såväl de regionalpolitiska som de jämställdhetspolitiska målen. Aktörer såsom statliga myndigheter, kommuner och företagarorganisationer har uttryckt sin oro över att de resultat och framsteg som gjorts i Genväg Sörmland ska gå om intet. Aktörer såsom Länsstyrelsen, Försäkringskassan, Länsarbetsnämnden, NUTEK, kommunerna i Sörmland, företagarorganisationer, fackföreningar och Mälardalens högskola står redan bakom den strategi som Genväg Sörmland formulerat.

Mälardalens högskola ser att de kan omhänderta och förvalta stora delar av plattformen. Plattformen kan i sin nya tappning få ännu större fokus på kompetenshöjande instaser inom jämställdhets- och jämlikhetsutvecklingen i regionen.

Arbetsnamnet på projektet är JämBredd. MDH, kommuner och näringsliv ska gå i jämbredd för att nå en hållbar jämställdhetsutveckling i regionen. JämBredd syftar också på breddad jämställdhetskompetens, breddad arbetsmarknad och breddad tillväxt i regionen.

Projektets grundtanke är att erbjuda kompetenshöjande insatser i jämställdhetsintegrering i hela region Östra mellansverige. Projektidén går ut på att utbilda i, och utveckla metoder för jämställdhetsintegrering för en rad målgrupper såsom myndigheter, kommuner, organisationer, näringsliv och andra ESF-projektägare. Högskolan kommer att lägga an forskningsperspektiv på utbildningarna och på utvärderingen av projektinsatserna.

Det finns ett stort behov av kompetensutveckling för att arbeta med jämställdhetsfrågor i ett livslångt lärande. Förskolor och skolor måsta utveckla sina metoder i jämställdhetsintegrering för att motverka att de traditionella könsrollerna befästs och förstärks. De traditionella könsmönstren leder till ojämna utbilningsresultat och könsbundna studieval som i förlängningen ger en könssegregerad arbetsmarknad. Den segregerade arbetsmarknaden leder i sin tur till olika villkor för företagande, obalans i ekonomi och ojämn fördelning av makt och inflytande. Kön är en av flera maktordningar som har betydelse för lika villkor och möjligheter på arbetsmarknaden. Lägger vi sedan till de andra diskrimineringsgrunderna: etnicitet, funktionshinder, sexuell läggning, socioekonomisk ställning och ålder blir bilden än mer komplex och utmanande.

Kompetensutveckling inom jämställdhet och jämlikhet är förmodligen den enskilt främsta framgångsfaktorn för att motverka ojämlikhet. De forskningsresultat som gjorts inom området visar etydigt att gemene man är omedveten om sin inkompetens på området. De flesta tror sig helt enkelt redan vara kompetenta inom genusvetenskapens domäner. Efter att kartläggningar och observationer gjorts så visar det sig nästan alltid att de oönskade mönstren förekommer i större utsträckning än vad organisationen kunnat ana. Denna inkompetens är naturligtvis omedveten och det är det som är paradoxen. De som inte vet att de saknar kunskapen frågar heller inte efter den!

I svenska myndigheter, företag och organisationer har det gjorts många framsteg inom området jämställdhet, men det är långt kvar till de politiska målen. Det krävs ofta snabba omvärldsförändringar för att svara upp mot kvinnors och mäns behov. Genus (dvs hur vi uppfattar hur kvinnor och män förväntas agera) förändras ibland snabbt över tid. Företag och organisationer måste därför vara förändringsbenägna och svara upp mot kvinnors behov för att uppfattas som moderna och icke-diskriminerande arbetsplatser. För att synliggöra brister i rutiner, bemötanden, handläggning och produktutveckling så krävs kunskap.

Utvärderingar av verksamheter visar också på svårigheter att integrera jämställdhets- och jämlikhetsfrågor. De blir oftast separata företeelser och projekt vid sidan av ordinarie verksamhet. Några eldsjälar driver frågorna och blir alibin. Ledningen kan påvisa att de har ett jämlikhetsarbete, men frågorna får inte fäste i styrsystemen och i allt beslutsfattande. Utvärderingar visar också att det saknas systematik och långsiktig hållbar utveckling inom jämställdhets- och jämlikhetsfrågorna. Lärande och reflektion är avgörande förutsättningar för att projektresultat ska överleva och utvecklas av egen kraft visar bla rapporten "Hållbart arbetsliv".

Flera svagheter i regionen är redan dokumenterade:
- Regionen har en kraftigt könssegregerad arbetsmarknad
- Utbildningsvalen i gymnasie- och högskola är traditionsbundna och begränsar möjligheter för många grupper
- Utbildningsresultaten är ojämna. I synnherhet har pojkar i glesbygd låga betyg. Sörmland har lägst andel pojkar i hela landet som går vidare till högre stuider.
- De som har störst behov av kompetensutveckling får minst.
- Sårbarheten består i att samhället (organisationer och företag) inte har förmågan och kompetensen att anpassa produkter, tjänster, rutiner, bemötanden, beteenden och värderingar efter pojkars, flickors, mäns och kvinnors behov. Ojämställda och traditionella normer befästs och förstärks.

Det är viktigt att ta tillvara på de erfarenheter som gjorts inom Genväg Sörmland, men även andra liknande projekt. För att nämna några:
- "Jämställda kommuner" - jämställdhetsintegrering har startas upp i några kommuner. Punktinsatser har gjorts genom att öka genusmedveten i vissa skolor och förskolor. Arbetet har dock inte systematiserats och handlingsplaner finns inte för en strategisk hålbar jämställdhetsutveckling. Det behövs fortsatt utbildning, stöd och samordning.
- "Lika Villkor" (RRC - Regionalt resurscentra för kvinnors företagande) där företagarnätverk, mentorskapsprogram, internationella kontakter och kluster byggts upp. Dessa viktiga nätverk behöver fortsatt stöd och samordning.
- Verka Jämställt - jämställdhetsintegreing av lokala statliga myndigheter. Totalt 20 myndigheter i regionen har tagit fram handlingsplaner för att kunna erbjuda en jämställd medborgarservice.
- JämStöd - Sedan JämStöd (SOU 2007:15) lagts ned så erbjuds inte längre metodutbildningar och stöd för statliga myndigheter. Utredarens förslag om regionala plattformar för att utveckla metoder och erbjuda utbildningar i jämställdhetsintegrering har inte hörsammats av den nya regeringen. Det finns ett stort behov av fortsatt stöd till deltagande myndigheter och ett liknande utbildningskoncept till de myndigheter som inte deltog i Verka Jämställt.
- JämRum - Samarbetsprojekt mellan Länsstyrelsen och kommuner i Gävleborgs län som blivit lyckosamt i att utveckla metoder för genusmedveten pedagogik. Ett bra exempel på hur en regional plattform kan fungera mot kommunernas barn- och utbildningsnämnder.
- Jämställt Vägval - Samarbetsprojekt mellan "Stockholm Jämt" (Länsstyrelsen) och kommuner i Stockholms län där man utbildade skolor och förskolor i syfte att motverka den könssegregerade arbetsmarknaden. Studie- och yrkesvägledare var en primär målgrupp. Resultaten har varit goda.

Syfte

Syftet med förprojekteringen är att inventera utbildningsbehovet bland alla aktörer i regionen och analysera i vilken omfattning respektive aktör är beredd att deltaga.

Syftet med hela projeketet är att genom en långsiktig och hållbar utveckling med jämlikhets- och jämställdhetsfrågorna i fokus stärka tillväxten i regionen . Finansminister Anders Borg konstaterade (på Genväg Sörmlands avslutningskonferens) att om kvinnor arbetade i lika stor omfattning som män skulle Sveriges BNP öka med 15 %. Det är ett inkomstbortfall med 500 miljarder kronor. Genom en medveten jämställdhets- och jämlikhetssatsning i regionen som börjar redan i förskolan kan man på sikt bryta oönskade mönster. En långsiktig och hållbar utveckling innebär att kunskaperna kan socialiseras in i samhällets yngsta medborgare och följa med i processerna resten av yrkeslivet. Projektidén syftar till att målmedvetet uppfylla såväl de regionalpolitiska målen som de nationella jämställdhetsmålen. Det ska ske genom genusmedveten pedagogik i grundskola, breddad rekrytering i högstadie-, gymnasie- och högskolevalen, genusperspektiv under yrkesutbildningarna på högskolan, stöd till "könsbrytare" på vägen ut i yrkeslivet genom innovationstänkande och företagsidéer, samt stöd till "könsbrytare" efter studierna genom stärkande insatser för bland annat företagare och andra yrkesverksamma. Med andra ord, integrerade mångfaldsperspektiv från förskola till yrkeskarriär.

Ett genusmedvetet arbete i skola och förskola leder till barn som är initiativrika, får stark självkänsla, rikt språk, god kommunikationsförmåga, tålamod och uthållighet. Egenskaper som är viktiga förutsättningar för entreprenörskap och regional utveckling. I projektets syfte finns tydliga kopplingar mellan genusmedveten pedagogik och entreprenörskap.

Målsättning

Målsättningen med förprojekteringen är att analysera och dokumentera utbildningsbehovet av jämställdhetsintegrering i regionen.

MDH kommer att avsätta 1,45 tjänster under perioden 2008-11-01- 2009-02-28 för att granska och analysera utbildningsbehovet i regionen.

Tänkbara målsättningar i ett eventuellt framtida projekt skulle kunna vara att:
- Kommunernas barn- och utbildningsnämnder tar fram handlingsplaner som visar att man kan driva genusmedveten pedagogik efter projekttidens slut.
- kvinnor på mansdominerade utbildningar ska öka
- män på kvinnodominerade utbildningar ska öka.
- pojkar i glesbygd ska få förbättrade studieresultat och sedan söka högre studier.
- elever från studieovana miljöer ska öka (sk breddad rekrytering. Det kan vara elever med funktionshinder, utländsk härkomst, låg socioekonomisk ställning mm)
- alla yrkesutbilningar ska utmana elevers och studenters invanda könsrollstänk kontinuerligt under utbildningens gång.
- lärare och Studievägledare (SYV) ska få utbildning i genusmedveten pedagogik
- samverkan mellan skolor, högskola och näringsliv förbättras.
- fler innovationer, företagsidéer och produkter ska tas fram inom jäm-området
- andel kvinnor som startar företag ska öka
- andel företag som marknadsför sig med mångfaldsperspektiv och har integrerat frågorna i sina företag ska öka.
- andel företag som anpassat produkter och design med dessa perspektiv ska öka.

Långsiktiga effekter:
- Fler kvinnor i ledande positioner i samhället som har makt och inflytande (tex inom politik, föratagande i bolagsstyrelser mm)
- Fler kvinnor i högavlönade yrken = jämnare ekonomi mellan kvinnor och män
- Genusperspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet leder till lägre sjuktal bland kvinnor och jämnare könsfördelning.
- Förändrad syn på manlighet = mindre våld, ökat uttag av pappadagar mm
- Ett mer rättvist och demokratiskt samhälle som ger kvinnor och män samma medborgarservice.
- Kreativa och trygga pojkar och flickor som tidigt får förutsättningar att lyckas som entreprenörer och på sikt startar företag i regionen

MDH kommer att koppla doktorander, forskare och professorer till projektet. Tanken är att utbildningar, metoder och utvärderingar ska kvalitetssäkras. För att integrera frågorna i MDH:s egen verksamhet (forskning och utbildning) krävs akademisk bakgrund och därför har professorer inom det genusvetenskapliga området redan engagerats i jämställdhetsintegreringsarbetet. MDH anses ligga mycket långt framme inom utvärderingsområdet. Projektet har redan vidtalat den sk Utvärderingsakademin som är intresserade av att systematiskt följa projektet. Det finns ett stort utvecklingsbehov av att hitta bra indikatorer för jämställdhetsarbetet. Arbetets paraplyperspektiv liknas ofta vid arbetsmiljö- och miljöarbetet, men inom jämställdhet saknas de utvärderings- och kvalitetssystem som finns inom arbetsmiljö och miljö. Utväerderingsakademin ska därför undersöka om det går att "jämställdhetssäkra" projektet och hitta bra indikatorer så att resultaten blir mätbara och lärandet "synligt".

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

MDH är väl anpassat för funktionshindrades behov. MDH är ett av de lärosäten som har högst andel funktionshindrade studenter i hela landet. Lokaler är anpassade. Det finns hjälpmedel och teknisk utrustning som individanpassats efter varje anställds och students behov. MDH har två tjänster som arbetar med frågorna. En som stöttar med samtal, behovsutredningar mm, och en som har i uppdrag att hitta tekniska lösningar. Deltagare i projektet avser att medverka i utbildningar kring tillgänglighet.

Kommun

  • Arboga
  • Askersund
  • Boxholm
  • Degerfors
  • Eskilstuna
  • Fagersta
  • Finspång
  • Flen
  • Gnesta
  • Hallsberg
  • Hallstahammar
  • Heby
  • Hällefors
  • Karlskoga
  • Katrineholm
  • Kinda
  • Knivsta
  • Kumla
  • Kungsör
  • Köping
  • Laxå
  • Lekeberg
  • Lindesberg
  • Linköping
  • Ljusnarsberg
  • Mjölby
  • Motala
  • Nora
  • Norberg
  • Norrköping
  • Nyköping
  • Oxelösund
  • Sala
  • Skinnskatteberg
  • Strängnäs
  • Surahammar
  • Söderköping
  • Trosa
  • Vadstena
  • Valdemarsvik
  • Vingåker
  • Västerås
  • Ydre
  • Åtvidaberg
  • Ödeshög
  • Örebro