Logotyp på utskrifter

Ilays

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareÖrebro km, CityAkademin
KontaktpersonLinus Jonasson
E-postlinus.jonasson@orebro.se
Telefonnummer019-216083
Beviljat ESF-stöd6 424 402 kr
Total projektbudget16 117 963 kr
Projektperiod2011-06-01 till 2014-01-31
RegionÖstra Mellansverige
In English

Sammanfattning

Ilays är ett projekt i samverkan mellan två kommuner i Örebro län och Arbetsförmedligen som riktar sig mot den somaliska marginalgruppen där utanförskap och arbetslöshet är ett omfattande problem. Det svenska kunskapssamhället kräver betydligt mer av målgruppen än vad den i dagsläget kan prestera. Projektet skall med pedagogiskt helhetsgrepp, i transnationell samverkan, utifrån individens särskilda behov och gruppens specifika förutsättningar, höja språknivån och omvärldsuppfattningen vilket markant skulle förbättra möjligheten till egen försörjning genom utbildning eller arbete och minska gruppens utanförskap.

Bakgrund

INLEDNING
Projektets namn är Ilays - ett somaliskt uttryck för ljus och liv, kunskap, hopp och glädje. Det karakteriserar också människans skönhet och goda egenskaper. Ilays är motsatsen till mörkret och hopplösheten. Det kännetecknar såväl det världsliga som det andliga och det intellektuella.

Ilays har vuxit fram genom en dialog mellan Örebro Kommun (Cityakademin, Försörjningsstöd, SFI) och Arbetsförmedlingen Örebro. Under hösten 2009 kontaktades Cityakademin av Arbetsförmedlingen som bedriver projektet Lyftkraft (2008-3020136). Syftet med Lyftkraft är att "underlätta inträdet eller återinträdet på arbetsmarknaden för somalisktalande invandrare som har sin huvudsakliga försörjning genom försörjningsstöd". Man hade upptäckt att många deltagare hade så pass dåliga språkliga förutsättningar och svag omvärldsuppfattning att de inte kunde tillgodgöra sig många delar av projektet. Man hoppades att Cityakademin skulle kunna bistå med enklare konversationskurser för att bygga upp såväl språk som omvärldsbild. I detta arbete växte insikten för båda parter om hur stort glappet för just den somaliska marginalgruppen är då de skall ta klivet från SFI till egen försörjning. Målsättningen är att med ett pedagogiskt helhetsgrepp, utifrån individens särskilda behov och gruppens specifika förutsättningar, höja språknivån och omvärldsuppfattningen vilket markant skulle förbättra möjligheten till egen försörjning genom utbildning eller arbete och minska gruppens utanförskap.Allteftersom att projektidén blivit tydligare har även Lindesbergs kommun uttryckt en vilja att medverka i en omfattande insats för just somalier.

DEN SOMALISKA MARGINALGRUPPEN
Den somaliska invandrargruppens situation i det svenska samhället är på många sätt unik då de kommer från ett land som i decennier befunnit sig i upplösningstillstånd. Svårigheterna för somalierna att ta sig in på det nya landets arbetsmarknad och i känns igen i de flesta nordeuropeiska länderna. Utanförskapet tenderar också att sprida sig till deras barn med svårigheter i skolan eller kriminalitet som tänkbara resultat. Idag bor det cirka 50 000 personer med somalisk bakgrund i Sverige, större delen är arbetslösa.

Ilays tar sitt avstamp i det faktum att det svenska kunskapssamhället kräver betydligt mer av den somaliska marginalgruppen än vad de i dagsläget kan prestera. Trots att många knappt har gått igenom grundskolan i sitt hemland förväntas de i rask takt lära sig ett nytt språk via SFI och skaffa sig en fungerande omvärldsbild för att sedan ta steget ut i arbetslivet.

NÄSTAN ALLA BLIR LÅNGVARIGA BISTÅNDSMOTTAGARE
Studier av förvärvsintensiteten bland somalier i ett för Örebro jämförbart län i Östra Mellansverige (Östergötland, 2006) påvisar att endast 20 procent i åldrarna 20-64 år arbetar, övriga befinner sig utanför arbetskraften och har huvudsakligen försörjningsstöd som försörjningskälla. Det är rimligt att anta att läget endast skulle kunna vara marginellt bättre i Örebro län år 2010, om nu inte sämre. I Örebro Kommun finns det i nuläget uppskattningsvis 2 500 individer med somalisk bakgrund och i Lindesbergs Kommun ca 200 st.

Ju längre en individ står utanför arbetsmarknaden desto större är risken att denne inte tar sig in vilket betyder att den årliga kostnaden för bistånd, handläggning, utredningar osv bara tickar på. De rent sociala aspekterna av utanförskap - brist på inflytande i samhället och avsaknad av en social gemenskap, med maktlöshet, uppgivenhet och apati som tänkbara konsekvenser - är inte mätbara i pengar men ett lika stort problem.

OM KVINNORS FÖRUTSÄTTNINGAR OCH SKIFTE I KÖNSROLLER
Historiskt sett har situationen för de somaliska kvinnorna i Sverige varit särskilt problematisk vilket ofta har haft sin grund i kulturella omständigheter och religiösa traditioner. De har utfört merparten av det oavlönade hushållsarbetet, därtill har högt barnafödande och graviditeter ofta avbrutit deltagande i arbetsmarknadsåtgärder, studier och praktikarbete. Mycket talar dock för att familjestrukturerna har förändrats de senaste åren. Mannen är inte längre den huvudsakliga försörjaren utan det är kvinnan har kontakten med Försörjningsstöd, myndigheter, skola osv. Ilays måste stötta män och kvinnor utifrån dess olika förutsättningar med hänsyn till det skifte i könsroller som skett i det nya landet.

OSÄKERHET KRING TIDIGARE SATSNINGAR I REGIONEN
Ilays är inte den första satsningen i Örebro län på den somaliska marginalgruppen och det kan ibland förekomma en attityd av att det redan finns, eller har funnits, framgångsrika projekt. Många tror att man har prövat allt. Likväl tycks ingen från kommun, arbetsförmedling eller näringslivet kunna redogöra för ett framgångsrikt koncept eller ens summera de samlade satsningarna.

TRANSNATIONALITET
Flera länder i EU har under 1990- och 2000-talet tagit emot många flyktingar från Somalia. Det talas om att integrationsprojekt i England har fallit väl ut. Även de nordiska länderna, Holland, Spanien och Italien har tagit emot många somalier. Ilays hoppas under projekttiden etablera nära samarbeten med såväl offentlig som privat och föreningsorienterad integrationsverksamhet i 3-4 länder. Dels för att ta del av tidigare erfarenheter och framgångsfaktorer i uppbyggnaden och genomförandet av projektet, dels för en effektiv spridning av projektresultatet.

MOBILISERINGSFAS
Hela mobiliseringsfasen syftar i grund och botten till att skapa förståelse och förutsättningar för att kunna jobba med målgruppen. Det handlar delvis om att förhålla sig till tidigare satsningar i Örebro län men även på nationell och transnationell nivå. Ilays skall tidigt i mobiliseringsfasen utveckla transnationella relationer. Även samarbetet med lokala föreningar skall fördjupas för att förankra projektet hos målgruppen.

Ett övergripande förslag på det pedagogiska innehållet skall tas fram innehållande en konkret "startmodell" för de första månaderna. Förslaget skall ta ställning till hur projektet motiverar deltagaren, hanterar den språkliga tröskel som är som högst i starten, överkommer kulturella barriärer samt skapar ett genomgående och målmedvetet arbetsfokus. Det är också oerhört viktigt att analysera förutsättningarna för ett könsneutralt och jämställt projekt och skapa en plan för hur Ilays aktivt kan arbeta med jämställdhetsfrågor på såväl organisatorisk som operativ nivå. Alla samverkande aktörer måste därtill utreda möjligheter och hot gällande tillgänglig verksamhet, fysiska, kommunikativa och psykosociala hinder samt en informativ tillgänglighet. Mot slutet av mobiliseringsfasen skall ett tidigt urval av potentiella deltagare ske. Efter en workshop där lärdomarna från mobiliseringsfasen sammanfattas skrivs rapporten inför projektets eventuella genomförande.

GENOMFÖRANDEFAS
Genomförandefasen inleds av två månaders förberedelsetid för rekrytering av personal och deltagare, anpassning av lokaler och intensifiering av styr- och metodgruppsarbete. Den huvudsakliga verksamheten har sin start vid årsskiftet 2011/2012 varpå den första av två årskullar påbörjar sin tid i projektet.

Efter att deltagare har rekryterats på varje ort kommer personalen tillsammans med varje individ sätta upp mål, på kort och lång sikt, för hur deltagaren ska få ut så mycket som möjligt av projektet. Den somaliska marginalgruppen har en väldigt specifik problematik i sin mix av låg eller ingen utbildning, dålig omvärldsbild, svaga förutsättningar att lära sig ett nytt språk, krigstrauma etc. Ilays kommer utifrån gruppens unika sammansättning, bakgrund och förutsättningar arbeta pedagogiskt samtalsorienterat och samhällsfokuserat. Den dagliga verksamheten kommer inte att utgöras av klassisk "klassrumsundervisning" utan skall i stället söka hitta andra former för att stimulera lärande (samtal, workshops, studiebesök, grupparbeten etc). I och med det får individen, kanske för första gången, ett verktyg för att ta ansvar för sin situation och framtid.

Syfte

Avsikten är att projektets deltagare genom ökad medvetenhet och utökad språklig kompetens ska vara bättre rustade att ta klivet ut i arbetslivet - direkt eller via arbetsmarknadssatsningar eller utbildning. Detta skall ske genom ett pedagogiskt helhetsgrepp, som vågar utgå från invandrargruppens specifika problematik, i transnationell samverkan.

Målsättning

PROJEKTETS MÅLSÄTTNINGAR

1. Utarbeta ett pedagogiskt arbetssätt/metod som utgår från målgruppens specifika förutsättningar och som förhåller sig till tidigare satsningar på målgruppen i regionen.

2. Medverka till ökad samverkan och spridning av kunskap mellan de aktörer och samverkansparter som kommer i kontakt med aktuell målgrupp genom lokalt, regionalt och transnationellt utbyte med parter i EU-området.

3. Alla samverkansparter skall vara överens om att man väsentligt har förbättrat förutsättningarna för deltagarna i förhållande till syftet samt att kvinnor och män har givits lika tillgång till projektets resurser.

4. Efter avslutat projektdeltagande skall samtliga uppleva att deras möjligheter att arbeta, studera eller ta del av arbetsmarknadsåtgärd har ökat. Målsättningen är att minst 60 procent (hälften män, hälften kvinnor) ska vara i arbete, studier eller arbetsmarknadsåtgärd redan 90 dagar efter avslutat projektdeltagande.

5. Alla ska höja sitt SFI-betyg genom prövning.

FÖRVÄNTADE EFFEKTER

1. Ökad delaktighet på arbetsmarknaden och i samhället

Vad gäller deltagarna är den förväntade effekten att de på sikt ska uppnå egen, eller ökad grad av, försörjning via arbete/egenföretagande eller studier. Vissa av deltagarna bör vara redo för arbete direkt efter projekttiden men de allra flesta är huvudsakligen förberedda för studier eller arbetsmarknadsåtgärd vilket de tidigare inte varit, främst pga språket. Målsättningen, på lång sikt, är tveklöst att deltagarna skall etablera sig på arbetsmarknaden.

En förväntad effekt är också att deltagarna ska känna ökad grad av social samhörighet och i större utsträckning ta del av demokratiska friheter och rättigheter.

2. Samhällsekonomiska effekter

Det är lätt att stirra sig blind på finansiella kostnader (ekonomiskt bistånd, sjuk- och aktivitetsersättning etc) när man ska värdera arbetslöshet och utanförskap i förhållande till kostnaden för en tänkbar insats. Än mer omfattande är dock direkta välfärdskostnader (handläggning, integrationsinsatser, utredningar etc), bortfall av skatteintäkter och produktionsförluster, eventuell kriminalitet och social problematik. Det finns också en tendens att man inte förhåller sig till dessa kostnader på lång sikt.

De årliga kostnader för en vuxen i utanförskap har uppskattats till 500-750 tkr. Att göra dessa siffror, som främst förhåller sig till en måttlig marginalisering, gällande för en så marginaliserad grupp som de somaliska invandrarna är kanske till och med lågt räknat. Den samhällsekonomiska kostnaden för en invandrare i trettio-årsåldern som befinner sig i ett livslångt utanförskap i Sverige skulle kunna summeras till mellan 10-15 mkr. (Ingvar Nilsson, ekonom.)

Idag lever ungefär 50 000 somalier i Sverige och arbetslösheten är runt 80%. Det är mot kostnader av denna omfattning som projektet måste mätas. Den samhällsekonomiska effekten av varje enskild individ som bryter sitt utanförskap är enorm.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

FYSISK SAMT KOMMUNIKATIV TILLGÄNGLIGHET
Projektets lokaler och biytor kommer att vara anpassade för personer med fysiska funktionshinder. Under mobiliseringsfasen, då arbetet med att finna rätt lokaler för projektet kommer att inledas, är avsikten att utgå från Handisams checklista och med denna som stöd hyra lokaler som är tillgängliga för alla. I högsta möjliga mån skall även andra lokaler som projektet nyttjar (vid studiebesök, arbetsträning, föreläsningar osv) präglas av en hög tillgänglighetsnivå. Det är likaså en ambition att lokalerna ska vara geografiskt lättillgängliga med goda möjligheter att nyttja kollektivtrafik.

För att underlätta för eventuella deltagare med hörselnedsättning kommer lokaler med tillgång till hörselslinga att prioriteras. I den mån detta inte finns kommer medel finnas för att hyra in sådan utrustning vid behov.

INFORMATIV TILLGÄNGLIGHET
För att såväl deltagare som deras anhöriga på ett enkelt sätt ska kunna tillgodogöra sig information om Ilays kommer projektet att ha en tydlig, flerspråklig och lättöverskådlig hemsida där Ilays och dess verksamhet beskrivs. För att underlätta för, och i vissa fall diagnostisera, personer med läs- och skrivsvårigheter kommer deltagarna ha tillgång till kommunens logoped och i viss mån psykolog via arbetsförmedlingen eller konsult.

TILLGÄNGLIG VERKSAMHET
En viktig del av arbetet i detta projekt är även att arbeta med attityder beträffande dessa frågor hos deltagarna i Ilays. Detta då man inom vissa kulturer har en tradition av att dölja funktionshinder och se detta som något skamligt. Att lyfta upp och synliggöra dessa frågor för gruppen är därför av stor vikt för att uppnå en ökad förståelse

PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING
Ett antal av deltagarna kan även förväntas lida av psykiska funktionsnedsättningar som exempelvis depression, stress eller annan problematik grundat på tidigare traumatiska upplevelser. Dessa individer kommer i vissa fall att ha möjlighet att träffa psykolog som får avgöra om personen har förutsättning till att fortsätta projektet eller inte.

Jämställdhetsintegrering

DELTAGARE
Redan i bakgrundsbeskrivningen beskrivs att könsroller och brist på jämställdhet är ett hinder för målgruppen i förhållande till projektets syfte och mål. Den SWOT-analys som kommer att genomföras i mobiliseringsfasen är tänkt att rusta personalen i sitt arbete att skapa lika förutsättningar för kvinnor och män. Den är också tänkt att forma själva undervisningsinnehållet genom att en plan för jämställdhetsarbetet under genomförandefasen skall utarbetas.

Beslutet att hälften av deltagarna skall vara kvinnor är inte bara grundat på att deras förutsättningar är sämre utan också på antagandet att mixen av män och kvinnor, i ett projekt som delvis syftar till att bygga en balanserad omvärldsbild, kommer att tvinga fram viktiga samtal och situationer i den dagliga verksamheten. På samma sätt kommer säkerligen verksamhet förekomma där kvinnor och män arbetar var för sig för att ge möjlighet att ta upp exempelvis könsspecifika frågeställningar.

PROJEKTPERSONAL OCH ORGANISATION
SWOT-analysen kommer att genomföras av projektmedarbetare på olika nivåer och med en jämn könsfördelning för att uppnå ett så bra resultat som möjligt. I rekryteringen av personal kommer en jämn fördelning mellan män och kvinnor att eftersträvas och för att säkerställa att alla som arbetar i projektet kommer att ha kunskap om genusfrågor och jämställdhetsarbete kommer utbildningsinsatser att organiseras inom detta område. För att få en så fullständig bild av projektresultatet som möjligt kommer det att krävas att utvärderaren har kompetens att arbeta med jämställdhetsfrågor för att på detta sätt kunna klargöra hur målsättningarna uppnåddes ur ett jämställdhetsperspektiv.

Transnationellt samarbete

Ilays har en stark transnationell prägel genomsyrar såväl bakgrund och målsättning som ambitionerna för det strategiska påverkansarbetet. 40% av sökt ESF-stöd för mobiliseringsfasen avser transnationella aktiviteter. För projektet i stort uppgår transnationella aktiviteter till drygt 10% av sökt ESF-stöd.

Projektet har mycket att vinna av att få ta del av andras erfarenheter även om omständigheterna i ett annat land kan vara väldigt annorlunda. Projektet skall besöka minst tre transnationella utbytespartners med under mobiliseringsfasen. Att en stor del av det transnationella arbetet har förlagts tidigt i projektet motiveras av viljan att Ilays till viss del ska utformas av de lärdomar som kan dras av tidigare satsningar i EU-området. På samma sätt läggs grunden tidigt för att träffsäkert kunna sprida projektresultatet under genomförandefasen.

Ilays har för avsikt att samverka med:

HOLLAND
- CMO Centrum voor Maatschappelijke Ontwikkel (Centrum för social utveckling) i Groningen. CMO arbetar med utbildning och arbete i förhållande till integrationsproblematiken genom metodutveckling i samarbete med universitet, näringsliv etc. Vi tror dels att CMO kommer kunna hjälpa oss att hitta pedagogiska verktyg men även att de kan öppna dörrar för vidare transnationellt arbete. (http://www.cmogroningen.nl)

ENGLAND
- Haringey Somali Community & Cultural Association (HSCCA) i London. HSCCA arbetar med att hjälpa den somaliska invandrargruppen mot att bli ekonomiskt starkare, bättre utbildad, socialt starkare och bättre rustade för arbetsmarknaden. (http://www.somalicommunity.org.uk)

ITALIEN
- Associazione Italo-Somala Comunita Internazionale e Africana (AISCIA). Föreningen har som mål att främja interaktion och integrationsprocesser av somaliska invandrare i Italien, skapa lokal samverkan för samhällsdelaktighet och demokratiskt inflytande. (http://www.aiscia.com/)

Projektet ämnar knyta till sig fler organisationer och föreningar i nämna regionger men kommer också söka samverkan i länder som Belgien och Tyskland.

Medfinansiärer

  • Arbetsförmedlingen Lindesberg
  • Arbetsförmedlingen Örebro
  • Socialförvaltningen
  • VuxAm
  • Vuxenutbildningsförvaltningen Masugnen

Samarbetspartners

  • Arbetsförmedlingen Lindesberg
  • Arbetsförmedlingen Örebro
  • Socialförvaltningen
  • VuxAm
  • Vuxenutbildningsförvaltningen Masugnen

Kommun

  • Lindesberg
  • Örebro