Logotyp på utskrifter

ISAK

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareSamordningsförbundet RAR
KontaktpersonKenny Sjöberg
E-postkenny@rarsormland.se
Telefonnummer072-2434072
Beviljat ESF-stöd18 641 960 kr
Total projektbudget35 595 508 kr
Projektperiod2012-02-06 till 2014-06-30
RegionÖstra Mellansverige
In English

Sammanfattning

Projektet syftar till att hitta metoder för att ge utrikesfödda personer inträde till studier och arbete. Det handlar om att hitta metoder som, förbättrar målgruppens kunskaper i svenska, höjer deltagarnas motivation samt förbättrar samarbetet med anställande arbetsgivare. I projektet medverkar 9 Sörmländska kommuner Eskilstuna, Strängnäs, Katrineholm, Flen, Vingåker, Trosa, Oxelösund, Nyköping och Gnesta.

Bakgrund

Det går bra för Sverige just nu, statsfinanserna är goda, företagen nyanställer och arbetslösheten sjunker. På nationell nivå har arbetslösheten sjunkit från 411 000 personer i april 2010 till 371 000 personer i april 2011. I Södermanlands län har arbetslösheten under samma tidsperiod sjunkit från 14 890 personer till 13 351. Den positiva utvecklingen gäller dock inte för alla grupper i samhället, bland personer som är födda i ett annat land har arbetslösheten gått i motsatt riktning och ökat från 125 484 personer i april 2010 till 126 801 personer i april 2011 och i Södermanlands län har arbetslösheten bland utrikesfödda ökat från 4 618 personer till 4 729 personer under samma tidsperiod. Ser man vidare på olika åldersgruppen bland utrikesfödda så har ökningen varit störst bland ungdomarna 19 - 25 år. Det senaste året ökade arbetslösheten bland utrikesfödda ungdomar med 28 procent samtidigt som fler unga födda i Sverige fick jobb. Bland invandrarungdomar går i dag var tredje utan jobb, enligt SCB.

Enligt Dan-Olof Rooth, docent i nationalekonom vid högskolan i Kalmar läggs för mycket fokus på diskriminering som orsak till hög arbetslöshet bland invandrare och för lite på annat som förklarar invandrares svårigheter.
Diskriminering finns, enligt honom men invandrades språkkunskaper och tillgång till nätverk har också stor betydelse. En för stor betoning på diskriminering kan leda till en offermentalitet och passivitet, menar han. Infödda svenskar har svenskspecifika kunskaper som är svårare för utlandsfödda att ta del av.
I en forskning har han t ex visat att goda kunskaper i svenska ökar sannolikheten att få jobb med 10 procentenheter. Därför tycker han att invandrade personer ska öka sin anställningsbarhet genom att lära sig svenska, skaffa nätverk och kompetensutveckla sig.
Erfarenheten från det ESF-finansierade projektet Yrkessvenska, med verksamhet i Eskilstuna och Katrineholm, är att en stor del av de invandrare som fastnat i utanförskap är uppgivna och saknar motivation till att bland annat lära sig svenska. Uppgivenheten är ett stort problem eftersom det ofta lyser igenom vid kontakter med presumtiva arbetsgivare. Till problembilden hör också en motvilja till att gå ut i praktik, praktiken betraktas som meningslös eftersom tidigare praktikplaceringar inte gett något resultat. Detta projekts utmaning blir att hitta metoder som gör att denna grupp hittar den motivation som behövs för att få en bra språkutveckling och fotfäste på arbetsmarknaden.

PROJEKTINNEHÅLL
MOBILISERINGSFAS

Under mobliseringsfasen kommer det att bildas en arbetsgrupp i varje kommun med projektverksamhet. Arbetsgrupperna ska bestå av projektledare, representanter för samverkanspartner samt målgruppsrepresentanter. Arbetsgruppernas uppgift är att planera genomförandeprojektet. Målgruppsrepresentanterna ska vara utrikesfödda personer som varit med i andra arbetsmarknadsprojekt eller insatser anordnade av kommun eller Arbetsförmedling.

Under mobiliseringsfasen kommer vi att undersöka möjligheten att tillhandahålla intensivsvenska. Med intensivsvenska menar vi svenskträning där deltagarna översköljs av svenska. Det kan handla om någon form av läger där vi bjuder med svenskar som på frivillighetsbasis umgås och pratar svenska med deltagarna från morgon till kväll. Undersökningen kan leda fram till att förutsättningen finns för att anordna intesivsvenska i vissa kommuner men inte i andra. Förutsättningen för att insatsen ska bli av är att vi kan hitta frivilligkrafter såsom ex pensionärer, att deltagarna upplever det som ett positivt inslag och att vi kan ordna transporter och lämplig plats.
Frivillighet är en grnd för projektet under mobiliseringsfasen skall vi undersöka vilka förutsättningar som finns för att bedriva ett projekt med enbart frivilliga deltagare. Marknadsföring och framtagande av ett attraktivt projektinnehåll blir därför en viktig uppgift att arbeta med under mobiliseringsfasen. Målet är att under projekttiden få till ett projekt som får så bra rykte att deltagarna ansöker om att få vara med. När moliliseringsfasen avslutas är målet att vi ska ha planerat antal personer klara för att börja i projektet.

Under mobiliseringsfasen kommer projektet att arbeta med att bygga upp ett nätverk av arbetsgivare som projektet ska samarbeta med under genomförandefasen. Arbetsgivare som under genomförandeprojektet kan ta emot deltagare från projektet på praktik och arbetsplatsförlagt lärande.

I Nyköpingsregionen har framgångsrika utbildningsprojekt genomförts i samarbete med företagare på orten. Det arbetet vill projektet fortsätta utveckla under mobiliseringsfasen och bl.a. försöka hitta former för digitalisering av informationer och säkerhetsföreskrifter på olika språk” Matrialet ska utformas så att det kan användas av andra verksamheter som arbetar mot samma typ av arbetsplatser, så att hela projektet kan få nytta av materialet.

En viktig del av förberedelsearbetet blir att ta reda på vad integrationsforskningen säger, om det finns några evidensbaserade arbetsmetoder som är användbara för projektet.


INNEHÅLL
GENOMFÖRANDEFASEN

Den målgrupp projektet ska arbeta med behöver förbättra sin svenska och skaffa sig meriter och erfarenheter som leder till arbetsmarknadsetablering. Ett stort hinder för målgruppen är uppgivenhet och brist på motivation. Vi tänker oss ett projekt där man deltar av fri vilja, vår ambition är att skapa ett projekt där deltagarna upplever att det är en förmån att vara med. För att uppnå detta måste vi ha kvalité i utbudet av insatser som sker i projektet. En viktig del av kvalitetsaspekten är svenskträningen där vi tänker oss att en person med pedagogisk utbildning leder arbetet med stöd av två-språkiga medhjälpare, eftersom det mestadels handlar om personer som inte är vana med textbaserad inlärning kommer undervisningen företrädesvis att vara muntlig med stöd av bilder. Grammatik och textbaserad undervisning tillkommer för de deltagare som vill komma vidare och göra SFI-test. Vi kommer även att köpa logopedtimmar som extra förstärkning i språkträningen.
Praktik är en viktig del av projektet, för vissa av deltagarna kommer praktiken att syfta till att ge deltagaren möjlighet att träna sig att prata svenska och att få en inblick i hur det fungerar på en svensk arbetsplats. För deltagare som kommit lite längre i språkutvecklingen men som ändå inte riktigt står till arbetsmarknadens förfogande syftar praktiken till ge deltagaren yrkeserfarenhet och meriter att söka vidare på. Deltagare som är anställningsbara matchas ut i praktik hos företag med rekryteringsbehov. Arbetsförmedlingens nystartsbidrag är i dessa fall ett användbart hjälpmedel för att övertyga arbetsgivaren om att låta praktiken övergå i en anställning. Oavsett syftet med praktiken är det viktigt att det är bra kvalitet i praktiken. Vi tänker använda oss av två hjälpmedel för att kvaliten ska bli så bra som möjligt. 1. Supported employment, de tvåspråkiga medhjälparna får vid behov vara med som ett stöd under en inledningsfas på praktikplatsen, stödet är riktat både mot deltagaren och arbetsgivaren. 2. Arvoderade handledare på arbetsplatserna i syfte att höja handledarnas engagemang för deltagarna.


Projektet kommer även ge extra undervisning/information om studieteknik på modersmålen och om olika inlärningsstilar. Vi vill uppnå mer förståelse för att övning och upprepning har stor betydelse för lärandet liksom det egna ansvaret. Handledarutbildning med träffar och diskussioner om bemötande och vad handledningen innebär ska ingå.



Målsättning

Vårt långsiktiga mål är att projektet bidrar till framtagande av metoder och modeller som förbättrar integrationsarbetet i Sörmland och att dessa metoder och modeller blir implementerade i det ordinarie integrationsarbetet. Projektet ska också bidra till att fler utrikesfödda kvinnor läser in gymnasieexamen eller högre studier.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Projektet kommer att beakta funktionshindrades möjlighet att delta i projektet. De lokaler projektet använder ska vara väl anpassade för personer med fysiska funktionshinder. Vilket bland annat innefattar toaletter som är anpassade för rullstolsbundna och entréer utrustade med dörröppningsknappar. Vår målsättning är att genom anpassning, kunskap och lyhördhet för olika behov hos deltagarna göra verksamheten tillgänglig för alla som önskar vara med oavsett typ eller grad av funktionshinder. Många av projektets deltagare har vana av att lära sig och förstå genom att lyssna mer än att läsa sig till kunskap. Projektet kommer därför att se till att all information sker både muntligt och skriftligt och att de datorer deltagarna använder är försedda med talsyntes. I den målgrupp projektet ska arbeta med kan det finnas personer som är analfabeter eller som har svaga kunskaper i att läsa och skriva på modersmålet. Bland dessa personer kan det finnas personer där läs och skrivsvårigheten beror på dyslexi. Projektets personal kommer att tillse att dessa personer lotsas vidare och får adekvat hjälp.

Det enskilda mötet mellan offentliga myndighetspersoner och enskilda är avgörande för en lyckosam insats. De som söker eller tvingas ha en kontakt med myndigheterna är inte sällan i en beroendesituation. Det ställer stora krav på myndighetspersonens bemötande och hållningssätt. Val av ord och beteende kan lätt övertolkas och feltolkas i enskildas utsatta situation, det gäller inte minst invandrare som möter en ny kultur, ny miljö och nya koder. Det är därför viktigt att de myndighetspersoner som kommer i kontakt med invandrare har en kunskap om sociala koder inom olika kulturer och att de också har en insikt i värdet av att möta individer på deras villkor. Utbildning och föreläsningar inom detta område kommer att bli ett viktigt inslag vid de seminarier som ska anordnas av projektet.

Transnationellt samarbete

Projektet har för avsikt att bedriva transnationellt utbyte om det går att hitta någon organisation utanför Sverige som bedriver regionalt integrationsarbete. Frågan ska undersökas under mobiliseringsfasen. Det som kan vara av intresse för projektet att studera är hur man arbetar med integration i samhällssystem med en liten offentlig sektor, finns det bara nackdelar med ett sådant samhällssystem eller finns det fördelar också?

Medfinansiärer

  • ARBETSFÖRMEDLING KATRINEHOLM V
  • Arbetsförmedlingen Eskilstuna
  • Arbetsförmedlingen Nyköping
  • Arbetsförmedlingen Strängnäs
  • AU-Centrum
  • Campus Nyköping
  • Eskilstuna kommun, Arbetsmarknads och familjeförv
  • Individ och familjeomsorgen
  • Kommunledningskontoret i Gnesta kommun
  • Lärcentrum
  • Oxelösunds kommun, Kommunförvaltning
  • socialförvaltningen
  • Trosa Kommun
  • Viadidakt

Kommun

  • Eskilstuna
  • Flen
  • Gnesta
  • Katrineholm
  • Nyköping
  • Oxelösund
  • Strängnäs
  • Trosa
  • Vingåker