Logotyp på utskrifter

Gå vidare

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareBona folkhögskola
KontaktpersonThomas Holmgren
E-postthomas.holmgren@folkbildning.net
Telefonnummer0141-209585
Beviljat ESF-stöd4 492 179 kr
Total projektbudget4 492 179 kr
Projektperiod2009-07-08 till 2011-06-30
RegionÖstra Mellansverige
In English

Sammanfattning

Folkhögskolor, Coompanion och arbetsförmedlingar i Östra Mellansverige kommer tillsammans att genomföra kompetensutveckling av blivande handledare i fas tre. Kompetensutvecklingen genomförs i samverkan med styrelsemedlemmar, anställda och aktiva i organisationer inom den sociala ekonomin.

Bakgrund

Arbetsförmedlingen och ESF-rådet har tagit initiativ till att bjuda in sociala ekonomins organisationer för att pröva den tredje sektorns möjligheter att ta emot individer som varit arbetslösa mer än 450 dagar. Det uppges i utlysningen att målet är att arbetslösa som får plats i tredje fasen ska ha en meningsfull sysselsättning och samtidigt arbeta för och få stöd för att komma in i arbetslivet.

Med den här ansökan hörsammar vi undertecknare, folkhögskolor, Companion och arbetsförmedlingar på ett antal orter, Linköping/Motala, Norrköping, Örebro, Eskilstuna, Västerås och Uppsala i Östra Mellan Sverige gemensamt den inbjudan.

Från och med april 2009 förväntas två tusen människor tillkomma varje månad på riksnivå som har behov av åtgärder inom den så kallade tredje fasen i jobb- och utvecklingsgarantin. I Norrköping och Linköping beräknas 600 respektive 400 personer att hamna i Fas 3 under året. Det finns inte mycket som talar för att de siffrorna ska förbättras inom de närmaste åren.

AMS statistik för februari 2009 visar att den öppna arbetslösheten i Sverige ökat med 94.000 personer jämfört med februari 2008, till 387.000. Det innebär en ökning med 1,9 %-enheter, till 8,0 %. Ökningen härrör främst från bygg och tillverkningsindustrin. Det närmaste året förväntas också varslen och avskeden i den offentliga sektorn att öka.

I Östergötland var i februari 2009 drygt 31.500 inskrivna som arbetssökande på arbetsförmedlingen, en ökning med ca 1500 jämfört med feb 2008.

I en artikel i Economist 12 mars 2009, When jobs disappear, kan man läsa om jämförbara snabba ökningar av arbetslösheten i USA, Japan, Kina, EU med flera länder under det sista kvartalet 2008. Artikelförfattarna menar att världsekonomin nu upplever den största ökningen av arbetslösheten sedan decennier och de talar om en global jobbkris. De talar också om att strukturförändringar i ekonomin kommer att snabbas på av krisen. Det innebär, menar de, att även om en vändning uppåt i ekonomin kommer inom något eller några år och efterfrågan på arbetskraft då ökar så är det idag inte möjligt att säga i vilka sektorer jobben kommer och vilken arbetskraft som kommer att efterfrågas. I ingressen skriver de att How governments react will shape labour markets for years to come.

Framtidens arbetsmarknad är till stora delar ett okänt landskap. Vi tror ändå att den sociala ekonomins betydelse för sysselsättning, tillväxt och nytänkande kommer att öka betydligt både under och efter den nuvarande ekonomiska krisen. Det är med det perspektivet i bakhuvudet som vi, folkhögskolor, Companions och arbetsförmedlingar i Östra Mellan Sverige, lämnar in denna ansökan.

Den sociala ekonomi-sektorn är inget nytt fenomen men den ändras och formas allt efter behoven i samhället och där offentliga och privata sektorer inte har möjlighet att tillgodose alla behov, vilket innebär att organisationerna och deras funktioner ser olika ut under olika tidsepoker.

Den sociala ekonomin är en organiserad verksamhet som i huvudsak har samhälleliga ändamål. Den bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn. Den har allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse, som främsta drivkraft. En del av den sociala ekonomin är den ideella sektorn. Där ingår alla typer av ideburna organisationer, dvs folkrörelser, men också stiftelser, trossamfund och föreningar. Rörelsefolkhögskolorna, vilka drivs av olika ideburna huvudmän, men även landstingsfolkhögskolorna, är en självklar del av den ideella sektorn.

Särskilt intressant för projektet är det sociala företagandet. Bland annat de små, lokala ekonomiska föreningar i ny-kooperationen, vilket är ett av de mest expansiva fälten inom den sociala ekonomin i Sverige just nu.

Förutom företagandet inom den sociala ekonomin, finns den del som drivs som röstbärande eller brukarstödjande men inte har någon direkt affärsdrivande verksamhet.

Intresseföreningar bildas och upprätthålls av ett specifikt gemensamt intresse av och för grupper av människor. Det kan vara lokala utvecklingsgrupper, byalag, idrottsföreningar, föräldragrupper, invandrargrupper, kriminella personers återgång till en fungerande vardag, alkohol- och drogprevention, rehabilitering, fritidsgårdar, kvinnofridsengagemang etc.

Föreningsverksamheter omsluter stora grupper människor som med hjälp av sitt gemensamma sociala kapital, men ofta med små materiella resurser, arbetar aktivt för samhällsutveckling, socialt vardagsliv och folkhälsa. Deras insatser är viktiga när det gäller att få människor i utanförskap att närma sig arbetsmarknaden.

Den sociala ekonomin kan med sitt värdebaserade och långsiktiga synsätt bidra till individers
personliga utveckling genom en mängd åtgärder. Ett sätt är att stärka den ådra av entreprenörskap som finns hos de flesta individer. Detta är en möjlighet för alla individer men framför allt för personer på väg tillbaka till arbetsmarknaden att bygga upp självförtroende och självkänsla samt påverka regionens ekonomiska, ekologiska, och sociala tillväxt och utveckling. Det är just här som den ny-kooperativa rörelsen och det sociala företagandet kan stärka och inspirera individer att ta steg mot egenförsörjning.

Med hjälp av sociala ekonomins innovativa kreativitet, kompetens och säregna utvecklingsmöjligheter kan arbetsmarknaden komma att omsluta människor med nya typer av anställningar, företagande och anpassade åtgärdsprogram. För dem som inte har möjlighet att någonsin träda in och stanna kvar på den ordinarie arbetsmarknaden, kan social ekonomi visa nya vägar för hur människor kan hitta sin plats i steget mellan utanförskap och full delaktighet, utan att fastna i ett rent bidragsberoende.

Syfte

Syftet med denna ansökan är mobilisera organisationer inom den sociala ekonomin att utveckla gemensamma metoder samt genomföra kompetensutvecklingsinsatser för anställda som kan ta emot arbetslösa i ett antal orter i Östra Mellan Sverige.
Vi vill ge möjlighet till kompetensutveckling och förberedelser för anställda inom den sociala ekonomin som ska ta emot de personer som har rätt att få sysselsättning inom fas tre i samt förstärka lärande och nätverk mellan de av den sociala ekonomins organisationer som blir berörda.
Vi vill sprida verksamhetsideer och kunskap om och exempel från entreprenörskap, socialt företagande och kooperativ verksamhet
Vi vill att aktiva inom den sociala ekonomin får en ökad förståelse för det egna engagemangets och den egna organisationens samhällsbetydelse och den sociala ekonomins vikt i framtidens samhälle och arbetsmarknaden
Vi vill att handläggare på AF ges en insikt i den sociala ekonomins drivkrafter, struktur, funktion och betydelse i samhället
Vi vill knyta värdefulla nätverk mellan folkhögskolor, AF och aktörer i den sociala ekonomin inom ett antal orter i Östra Mellan Sverige

Deltagande i den sociala ekonomin är frivilligt och baseras på individens engagemang och egna lösningar av de gemensamma behoven. Vi är medvetna om att det är en utmaning som organisationerna inom den sociala ekonomin nu står inför, att ta emot arbetslösa individer som inte själva har hittat vägen till den sektorn.

Nyckelbegrepp inom den sociala ekonomin är empowerment och egenmakt. Begreppen syftar till att en individ i en organisation eller i någon annan grupp eller sammanhang skall känna att denne har makt över sin egen situation, sina arbetsuppgifter, sin närmiljö etc. Den kanske viktigaste uppgiften för de handledare inom den sociala ekonomin som kommer att ta emot arbetslösa blir att få individen att känna samhörighet, att känna att hon gör nytta, att hon ser sina egna möjligheter och stärker sitt självförtroende.
En stor del av kompetensutvecklingen kommer att fokusera på detta. Stor vikt kommer också att läggas på värderingsgrunden i den sociala ekonomin och på socialt och kooperativt företagande. Dessa individstärkande och introducerande aktiviteter måste också stödja utvecklingen av den egna organisationen med målet att att skapa nya arbetstillfällen för nytillkomna individer eller stödja dem att utveckla nya företag inom den sociala ekonomin.

Det kommer att vara viktigt både med ett nätverksarbete mellan organisationer på och omkring de orter som pekas ut i ansökningen, och ett nätverksarbete både på regional nivå och på riksnivå för att lära av varandra och för att ge möjlighet till gemensam kompetensutveckling inom och mellan organisationerna. Detta är också viktigt för att organisationerna och aktörerna inom den sociala ekonomin ska bli medvetna om den egna sektorns, den egna organisationens och den egna aktivitetens roll i ett större samhällsperspektiv.

Målsättning

Ansökan innehåller två olika faser. Mobiliseringsfasen som innefattar fyra månader och en genomförandefas som sträcker sig från 1 november 2009 till 30 juni 2011.
Under mobiliseringsfasen kommer en kartläggning att ske av organisationer som vill och kan ta emot individer inom Jobb- och utvecklingsgarantin. Kartläggningen kommer att innefatta verksamhetens inriktning samt lämpliga målgrupper, t ex om organisationen enbart riktar sig mot vissa sociala problem etc. Bland de intresserade organisationerna kommer det att anordnas nätverksträffar för att diskutera vilka sysselsättningsmöjligheter som kan finnas och vilka kompetenskrav som kommer att ställas på de anställda som ska handleda. Utifrån förväntade nya krav på anställda och organisationer kommer ett utbildningsprogram att tas fram. En rapport om behov och möjligheter kommer att presenteras i slutet av mobiliseringsfasen som en förberedelse inför och finputsning av genomförande fasen. Rapporten kommer att innehålla svar på följande frågor:

Vilka anordnare inom social ekonomi och antal personer som ska delta, först i mobiliseringsfasen och sedan i utbildning och kompetensutveckling.
Vilka resurser och styrkor som finns i organisationerna
Målsättning/indikatorer,
Mätbara projektmål och förväntade effekter
Tids- och aktivitetsplan, bland annat vilka utbildningar som ska genomföras
Hur de utbildningarna ska genomföras, vad de ska innehålla, vilka som ska delta, vilka som ska hålla i dem
Konkret plan för arbetet med jämställdhetsintegrering och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning
Beskrivning av målgruppernas och/eller samverkanpartnernas engagemang
Tydlig beskrivning av hur uppföljning och utvärdering ska göras
Konkret beskrivning av hur projektet ska arbeta med samverkan och lärande
Beskrivning av eventuellt transnationellt arbete
Projektorganisationens uppbyggnad och funktion. Identifiera den kompetens som
finns och behövs samt tydlig ansvarsfördelning. Beskriva vilka som ska ingå, bland
annat styr- och referensgrupp.
Utarbetad riskanalys
Reviderad budget för genomförandeprojektet

Genomförandefasen kommer att bedrivas under perioden november 2009 - 30 juni 2011.

I dagsläget innehåller genomförandefasen en preliminär plan som kommer att slutformas efter mobiliseringsfasen. Tidigare diskussioner på interregional nivå och inom regionen har visat att arbetet i projektet kommer att fokuseras mot olika behov.
Ett behov finns hos organisationerna inom den sociala ekonomin, dess styrelser, anställda och speciellt de som kommer att fungera som handledare på arbetsplatserna, om kunnande om motiverande samtal och personlig utveckling samt kunskaper om handledning i det dagliga arbetet. På detta område har folkhögskolornas personal stor erfarenhet och kunskap. Det är också möjligt att ett antal handledartjänster köps in för att stödja anställda som kommer att arbeta med arbetslösa.
Ett annat behov hos organisationerna är att skapa eller utveckla meningsfulla arbetsuppgifter åt de nya individerna i den egna organisationen. Detta kommer att ställa krav på organisationerna att ha en strategi för utveckling av verksamheten och eventuella affärsidéer när det gäller att skapa arbetstillfällen eller att ha förberedelse att stödja de nya personerna att utveckla entreprenörskap för att skapa egna affärsplattformer. I detta ligger att sprida idéer och exempel från entreprenörskap , socialt företagande och från kooperativ verksamhet.
Ett tredje är vikten av nätverkande i sig, för att sprida idéer om verksamhet och för att öka medvetenheten om den sociala ekonomins betydelse och landskap, hos den sociala ekonomins aktörer själva och hos handläggare på arbetsförmedlingarna. Här har Coompanion-organisationerna expert-kunnande.
Ett fjärde är ökad kunskap om offentliga regelverk och lagar, något som den sociala ekonomins aktörer bör ha då deras kontakter med det offentliga ökar både som en följd av deras växande roll som utförare åt det offentliga och i samband med fas 3 arbetet. Den kunskapen finns hos alla samverkanspartners, folkhögskolor, arbetsförmedlingar och Coompanion.
Ett femte är kunskap om den sociala ekonomin hos arbetsförmedlingens handläggare.

Anställda och styrelser i alla organisationer inom den sociala ekonomin som kan ta emot arbetslösa på de orter som anges i ansökan ska vara engagerade och kartlägga behov, bidra till metodutveckling och vara med på kompetensutvecklande aktiviteter för att stödja de arbetslösa som hänvisas av arbetsförmedlingen.

De handläggare på arbetsförmedlingarna på samma orter, som ansvarar för Fas 3 ska aktivt delta i planerandet av fortbildningsinsatserna.

Mätbara kriterier

Minst 50 organisationer och företag på var ort får förfrågan om möjligheten att vara anordnare
Minst 20 organisationers anställda och deras styrelser på var ort deltar i kartläggning av kompetensutvecklingsbehov
Minst 10 organisationer på var ort deltar i diskussioner för metodutveckling
Minst 75 personer per ort deltar i kompetenshöjande utbildningar och andra aktiviteter
Minst 4 lokala och 2 regionala träffar anordnas under mobiliseringsfasen

Ett fortbildningsprogram tas fram (omfattning, tid, innehåll, metod) och dokumenteras

En web-baserad plattform tas fram för gemensamma diskussioner i regionen, för dokumentation och för stöd i fortbildningsprocessen.

Projektet deltar i framtagandet av en nationell handbok om bemötande, om arbetet med empowerment och vad som i övrigt kommer att ingå i kompetensutvecklingsprogrammet.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

I Sociala ekonomins organisationer finns många anställda med olika typer av funktionsnedsättning, fysiska såväl som psykiska. Organisationerna är ofta intresseorganisationer för och med målgruppen men också sociala företag vars syfte är att integrera människor med arbetsnedsättning in på arbetsmarknaden. Stor kunskap finns därför i Coompanions och Plattformen för social ekonomis nätverk kring dessa frågor. I projektet kommer det att finnas resurser som har i uppdrag att granska utbudet av kompetensutvecklingen samt att bidra till utvecklingen av bl a tillgängligheten i de olika kompetensutvecklingsinsatserna. Vidare ska projektet ge viss kompetensutveckling kring tillgänglighetsfrågor.

Krav på tillgänglighet utifrån målgrupp och typ av kompetensutveckling kommer att ställas på samtliga utförare i projektet.

All information som ges från projektet kommer att granskas innan det skickas ut eller läggs ut på projektets eller samverkanspartners hemsidor. Hemsidorna kommer även, så långt det är möjligt, att anpassas för att så många som möjligt ska kunna använda den.

Inom den sociala ekonomin är man var att arbeta med individer som har ett eller flera funktionshinder. Då många organisationer deltar i projektet finns också ett stort utrymme att finna arbetsplatser som är lämpliga. Detta gäller i hög grad de sociala arbetskooperativen.

Vid behov ska vi använda hjälpmedel så att tillgängligheten för alla är tillfredsställande.

Jämställdhetsintegrering

Under kompetensutvecklingen ska kvinnors perspektiv belysas. Resurser kommer därför att avsättas för att mäta jämställdhetsintegreringen i projektet. resultatet av SWOT-analysen kommer att beaktas i planering och genomförande av fortbildningsinsatserna.
4R-metoden kommer att tillämpas. I 4R-metoden analyserar man samtliga verksamheter utifrån 1) Representation. Undersökning av könsfördelningen på alla nivåer. Hur många kvinnor respektive män deltar, vem beslutar, vem utför vad utifrån ett könsperspektiv. 2) Svarar på frågan: Hur fördelas gemensamma resurser i form av pengar, utrymme och tid mellan kvinnor och män? 3) Svarar på frågan: Hur kommer det sig att representationen och resursfördelningen mellan könen ser ut som den gör? På vilka villkor får kvinnor och män vara med och utforma och ta del av verksamheten? 4) R4 kallas även realisera och svarar på frågan: Hur bör verksamheten se ut för att vara jämställd? Under steg 4 görs förändringar i verksamheten/projektet utifrån svaren på de tre första. Projektet ska ge fortlöpande kompetensutveckling kring 4R-metoden i kompetensutvecklingsprogrammet.

Deltagande aktörer

  • Bona folkhögskola
  • Coompanion
  • Coompanion Sörmland
  • Coompanion Uppsala
  • Coompanion Västmanland
  • Marieborgs folkhögskola
  • Örebro Folkhögskola
  • Östgöta Coop Center

Kommun

  • Eskilstuna
  • Flen
  • Katrineholm
  • Linköping
  • Motala
  • Norrköping
  • Sala
  • Västerås
  • Örebro