Logotyp på utskrifter

Gå vidare II

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareKommunledningskontoret
KontaktpersonFaiz Jaber
E-postfaiz.jaber@linkoping.se
Telefonnummer013-206681
Beviljat ESF-stöd9 951 992 kr
Total projektbudget9 951 992 kr
Projektperiod2010-08-02 till 2012-01-31
RegionÖstra Mellansverige
In English

Sammanfattning

Projektet är ett samarbete mellan Linköpings och Norrköpings kommuner. Total deltar 643 personer. Målgrupper är barnskötare, omsorgspersonal, vaktmästare samt modersmålslärare och tränare. Flera har börjat som vikarier med mycket varierande utbildning och erfarenhet. Det finns närmast helt enkönade grupper samt könsmässig mix bland modersmålslärare. I de sistnämnda grupperna finns stor etnisk mångfald.
Utvecklingsaktiviteter syftar till att 1) säkerställa formell och verksamhetskompetens genom utbildning och intern utveckling 2) tillgodogöra sig tillägnad kompetens på arbetsplatserna 3) bidra till ökad jämställdhetsintegrering och tillgänglighet 4) minska risken för uppsägningar 5) skapa lärande miljöer på arbetsplatserna 6) använda metoder i utvecklingsarbetet som bygger på stor delaktighet från deltagarna och dialog mellan projektledning, utbildningsanordnare och utvärderare.
Projekttid 20100802 till 20120131 Projektsamordnare Faiz Jaber, personalstrateg, Linköpings kommun

Bakgrund

Från genomförd förprojektering av Gå Vidare-projektet 2009 kan följande slutsatser dras.

1. Deltagargrupperna barnskötare, vaktmästare, omsorgspersonal samt modersmålslärare och tränare är grupper som är väsentliga utifrån jämställdhetsintegrering och särskilt sårbara vid personalneddragningar. Gruppen som helhet består till cirka 93% av kvinnor. Antalet kvinnor bland barnskötare och omsorgspersonal utgör 93%, bland vaktmästare är det till 100% män, modersmålslärare cirka 50% vardera medan medan modersmålstränare består av 92% kvinnor och 8% män.
Personal med annan etnisk bakgrund än svensk utgör cirka 8-10%.
Fördelningen av kvinnor och män mellan berörda yrkesgrupper är både en styrka och en svaghet.
Styrka: att det finns stora möjligheter till lärande mellan deltagarna. Svaghet: att det är svårt att vända en tradition i ensidigt könsdominerade yrkesgrupper.

2. Behovet av kompetensutveckling är hög bland dessa grupper dels för att validera sin egen kompetens dels bli delaktiga i verksamhetsutveckling tillsammans med andra yrkesgrupper på den egna arbetsplatsen. Flera av dessa yrkesgrupper har börjat sin anställning som vikarie och efter 3 år har tjänsten blivit en tillsvidareanställning. Deras kompetens sinsemellan varierar och de uppfattar själva att de är marginaliserade i många utvecklingsinsatser på arbetsplatsen.
Styrka: samtliga yrkesgrupper har en eftertraktad och viktig roll på arbetsplatserna och betyder mycket i det dagliga arbetet. Svaghet: Eftersom deras anställning ofta börjat som ett vikariat är deras kompetensprofil mycket varierande, vilket försvårar förhandlingsläget för grupperna som helhet.

3. Med självrespekt, självförtroende och trygghet i arbetet ökar viljan och förmågan att delta i diskussioner och utveckling på arbetsplatserna. Deltagarna i förprojektet har uttalat en stark vilja och motivation att utveckla sig dels inom egen yrkesroll dels integreras mera med närliggande yrkesgrupper på arbetsplatsen. Deras möjligheter att utbilda sig själva utanför arbetstid är mycket små ur både tillgången på tid samt ekonomiska resurser.
Styrka: Med den uppmärksamhet som förprojektet och fokusintervjuerna givit berörda deltagargrupper, finns stora förväntningar inför ett genomförande. Svaghet: Om ett genomförande uteblir blir besvikelsen mycket stor.

4. De berörda deltagargrupperna är intressanta ur jämställdhetsintegrering dels för att några av grupperna har en närmast 100% dominans av ett kön dels att en yrkesgrupp är ung som företeelse och har en mix av kvinnor och män. Mot bakgrund av Linköping kommuns mål med 40-60% av kvinnor och män finns mycket att göra inom ramen för detta projekt.
Med ökad kunskap och inflytande på arbetsplatsen stärks en yrkesgrupps status och ofta också
det ekonomiska incitamentet. Därmed ökar möjligheterna att attrahera både kvinnor och män.
Styrka: Projektet understöds av policy och målsättningar inom kommunerna samt de medel som är avsatta för vikarier samt övriga jämställdhetsinsatser i kommunerna. Svaghet: Det är svårt att bryta traditioner inom yrkesgrupper.

5. Den metod som använts, för att insamla underlag till förprojektets analys, har medvetet valts för att stärka identiteten och inflytandet från berörda grupper.
Tre delprojektledare har, under projektsamordnarens ledning, genomfört sk fokusintervjuer i mindre grupper med cirka 100 personer.
Syftet med metoden har varit att
- insamla underlag direkt från deltagargrupperna kring de utvecklingsbehov som de ser på kort och lång sikt för att behålla och stärka sin yrkesroll.
De föreslagna utvecklingsaktiviteterna under genomförandet grundar sig helt på behov framtagna från berörda yrkesgrupper, vilket stärker motivationen och deltagandet under genomförandet.
- arbeta med frågor kring jämställdhet och mångfald i fokusgrupperna.
Genom arbetet i fokusgrupper har diskussionerna om hur man kan öka jämställdheten genom utvecklingsinsatser varit en röd tråd. Samtliga delprojektledare har valts bland annat utifrån sina kunskaper om jämställdhetsintegrering och mångfald.
Styrka: Hög pedagogisk kunskap och kompetens kring jämställdhetsintegrering.
Svaghet: Alla deltagare i förprojektet har ej kunnat involveras i fokusgrupper.

6. Kontinuerlig förankring har varit ledordet under förprojektet. Förankringen har skett gentemot berörda verksamhetschefer, deltagare och personalutskottet under kommunstyrelsen.
Den tunga frågan efter förprojektet var hur man inom befintlig budget skulle finansiera de vikarier som krävs för att berörda deltagargrupper ska kunna delta i utvecklingsinsatser.
Linköpings kommun beslutade under hösten 2009 att avsätta ca 6 miljoner kronor till vikariatsersättning. Norrköpings kommun har beslutat att avsätta ca 2 miljoner kronor.
Styrka: Samtliga beslutsfattare på alla nivåer inom kommunerna har följt hela förprojektet och även ansökan om genomförande. Förankringen är mycket bred och djup.
Svaghet: ekonomiska förutsättningar förändras ang vikariekostnader

7. Lärande och lärande miljöer har initierats genom metod och förankring under förprojektet. Denna ansats ligger till grund som ett programkriterium under genomförandet.
Det projektteam som genomförde förprojektet har genom sin gedigna pedagogiska kompetens och särskilda intresse för jämställdhetsintegrering skapat förutsättningarna för genomförandet.
Styrka: Delaktighet och respekt har varit ledstjärnan under förprojektet, vilket har givit en stark bas inför genomförandet. Svaghet: Besvikelse om genomförandet inte kan ske.
Styrka: Basen är lagd för brett lärande inom projektet. Svaghet: Lärandet på arbetsplatserna bygger på att varje arbetsplatschef tar tillvara nyvunnen kompetens och utvecklar arbetsplatsen genom sitt ledarskap och tar ansvar för frågan.

Syfte

Att med ett antal kompetenshöjande insatser för berörda målgrupper
1. Säkerställa nödvändig och tillräcklig formell kompetens och verksamhetskompetens hos befintlig personal.
2. Genom kompetenshöjning minska risken för övertalighet (uppsägning)
3. Bidra till ökad självrespekt, delaktighet och inflytande dels i den egna arbetsgruppen
inom respektive arbetsplats dels för yrkesgruppen som helhet inom den egna organisationen.
4. Göra sk ”tysta grupper” synliga och mera inflytelserika i organisationen i stort samt använda deras förtrogenhetskunskap bredare över traditionella verksamhetsområden.
5. Säkerställa och stimulera berörda chefer på arbetsplatserna och verksamhetsledning att ta tillvara ny kompetens från berörda målgrupper samt återkoppla kompetensen och skapa en lärande miljö på arbetsplatsen och i verksamheten i stort.
6. Bidra till ökad kunskap och medvetenhet om jämställdhet och
tillgänglighet enligt Linköpings kommuns personalstrategi (se not nedan)
7. Säkerställa att personer med någon form av funktionsnedsättning har full tillgänglighet
till projektets aktiviteter samt att kunskapen om insatser för att tillgodose personer med funktionsnedsättning i olika former tydliggörs och förmedlas till samtliga berörda av projektet.
8. Att välja metodik, upphandling, uppföljning och utvärdering som bidrar till lärande miljöer och utveckling av verksamheten på kort och lång sikt.

not:
------------

Utdrag ur Kommunfullmäktiges långsiktiga mål
•Linköpings kommun skall tillhöra de mest attraktiva arbetsgivarna i regionen.
•Linköpings kommun skall vara nationellt ledande inom jämställdhets- och mångfaldsområdet.
•Sjukfrånvaron skall minska jämfört med år 2006.

Utdrag ur Linköpings kommuns personalstrategi
Mål
•Inom verksamheter med ojämn könsfördelning 40/60 skall andel av det underrepresenterade könet öka jämfört med 2008.
•Andelen chefer och medarbetare med utomnordisk bakgrund skall öka jämfört med 2008.

Målsättning

Nedan beskrivs de 8 delarna av syftet kopplade per punkt till målsättning och förväntad effekt. (Siffermarkering enligt syftet)

1. Att genomföra de beskrivna utvecklingsaktiviteterna.
Förväntad effekt:
Samtliga personer i deltagargrupperna har deltagit i minst en aktivitet.
Enkät/intervjusvar efter avslutad utvecklingsaktivitet visar att 75% av deltagarna anser sig ha höjt sin kompetens och till nytta i arbetet.
2. Att utvecklingsinsatserna bidrar till att minska risken för övertalighet totalt för grupperna.
Förväntad effekt: Att minst 80% av deltagargruppernas personal finns kvar i tjänst 2012.
3. Att deltagargruppernas ställning på egna arbetsplatsen och i kommunen i stort stärks i förhållande till nuläget.
Förväntad effekt:
I intervjuer vid avslutandet av projektet svarar minst 75% av deltagarna att deras självrespekt, inflytande och delaktighet har stärkts av utvecklingsinsatserna och projektet i stort.
Berörda chefer svarar i intervjuer att de upplever deltagarna från utvecklingsaktiviteter som yrkesmässigt och personligt stärkta och att detta bidrar positivt till arbetsplatsen.
4. Att genom pedagogik, jämställdhetsintegrering och tillgänglighet säkerställa att samtliga involverade samverkansparter i genomförandet av projektet synliggör, medvetandegör och resurstilldelar utifrån jämställdhet och tillgänglighet samt stödjer samtliga deltagare och har fokus på såväl formell kompetens som annan verksamhetskompetens av förtrogenhetskaraktär.
Förväntad effekt: Samtliga ansvariga för genomförande av utvecklingsaktiviteter har genom enkät eller annat intervjumetod ställt frågor kring genomförandet av utvecklingsaktiviteten utifrån bemötande och dialog. Frågor har också ställts om jämställdhetsintegrering av projektet samt tillgänglighet. Minst 70% är nöjda.
5. Att berörda chefer värnar en god lärande miljö på den egna arbetsplatsen genom
- att ta tillvara den kompetens som berörda deltagare tillägnar sig och omsätta den på den egna arbetsplatsen
- att skapa arbetsplatsmöten som uppmuntrar dialog, öppenhet och utveckling på arbetsplatsen
- att medvetenheten finns om jämställdhetsintegreringen i den dagliga verksamheten
- att samarbetet med andra yrkesgrupper, där uppdragen har positiva synergieffekter
för dem man betjänar, har etablerats.
- att arbetsrotation som ett led i kompetensutveckling har ökat.
Förväntad effekt: Att målsättningarna till delar eller helhet ovan har uppnåtts på 60% av arbetsplatserna 20111230.
6. Att berörda politiker, chefer, verksamhetsledning återkommande (minst 4 gånger) under genomförandet av projektet fått återkoppling om projektet och efter avslutat projekt uppfattar projektet som positivt utifrån kompetensförstärkning, jämställdhet och tillgänglighet.
Förväntad effekt: Samtliga berörda uppfattar projektets effekter som positiva för verksamheten.
7. Att samtliga berörda av genomförandet till 100% tillgodoser kraven på tillgänglighet.
Förväntad effekt: Att målsättningen nås.
8. Att samtliga aktiviteter inom ramen för projektet bidrar till lärande miljöer och utveckling dels under utvecklingsaktiviteterna dels på den egna arbetsplatsen.
Förväntad effekt: Genom intervjuer som ställs till deltagare och deltagande aktörer framgår att minst 50% i praktiken på egen arbetsplats sett genomförda aktiviteter som värdefulla för lärande miljö och utveckling på den egna arbetsplatsen.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Fysisk tillgänglighet
Under förprojekteringen och den behovsanalys, som gjorts genom sk fokusgrupper inom varje berörd målgrupp, har det inte framkommit att det bland målgrupperna finns personer som har problem med fysisk tillgänglighet. Inför genomförandeprojektet kommer samtliga tillhandahållna lokalerna att uppfylla kraven på tillgänglighet. Detta säkerställs genom upphandlingsunderlaget.

Tillgänglig verksamhet
Under förprojekteringen har projektsamordnare och samtliga tre delprojektledare visat och lagt sig vinn om ett föredömligt bemötande av de cirka 100 personer som deltagit från respektive målgrupp i sk fokusgrupper. Delprojektledarna var särskilt rekryterade utifrån sin kunskap om jämställdhet och mångfald inklusive funktionsnedsättning, samt väl dokumenterade förmåga att arbeta utifrån ett deltagarperspektiv, synliggöra alla och skapa stor öppenhet och dialog.
Under förprojektet har befintlig tillgänglighet inom kommunen varit tillräcklig för de berörda personerna. Inför genomförandet kommer en enkät att delas ut till varje deltagare inför utvecklingsaktiviteter, för att fånga upp behov av hjälpmedel t ex kring läs och skriv svårigheter, hörsel, syn, kost, allergi mm.
Enligt beskriven bakgrund och behovsanalys från förprojektet, har inbjudan att delta i fokusgrupp och bidra med sina erfarenheter positivt och negativt samt uttrycka kompetensbehov varit en uppgradering av självrespekt. Bemötandet har inte bara varit mellan projektledare och individ, utan också mellan individer inom en yrkesgrupp, som inte mötts tidigare.
Synen på sig själv och andra har lyfts och reflekterats, vilket minskat inte minst förutfattade meningar som man ofta har om sig själv och sin egen grupp samt fördomar om andra personer och grupper.
Samtliga personer bland berörda målgrupper kommer att inbjudas att delta i någon av planerade aktiviteter.
De beskrivna utvecklingsaktiviteterna bygger på behovsinventering med hjälp av fokusgrupperna. Detta medför igenkännande och bekräftelse på att lämnad information och kunskap tillvaratagits inför genomförandet.
Berörda verksamhetschefer har kommunicerat projektet under förprojekteringen och inför genomförandet med samtliga chefer på arbetsplatserna.
På högsta politiska nivå har projektet presenterats och följts samt finansierats för vikariatskostnader, vilket visar seriositeten och bemötandet från de ytterst ansvariga.
Information om ansökningsprocessen och tidsplaner för ansökan till ESF har skett till samtliga berörda chefer och personal, allt för att de intervjuade fokusgrupperna ska uppfatta att deras medverkan i förprojekteringen leder vidare i konkret genomförande.

Tillgänglig information och kommunikation
Under förprojektets behovsinventering genom fokusgrupper framkom inte att någon av dessa personer haft behov av särskilda insatser utifrån syn eller hörselnedsättning. Huruvida det funnits personer med läs- eller skrivsvårigheter i gruppen har inte framkommit under intervjuerna. Inför fokusgrupperna har hänsyn tagits till om några personer har särskilda önskemål vad gäller kost.

Inför genomförandeprojektet kommer det i anmälan till utvecklingsaktiviteter att finnas frågor kring behov av stödinsatser av något slag för att kunna delta.

Om det framkommer behov pga nedsatt syn eller hörsel kommer hörselslingor, mobila förstärkare, datorstöd för textläsning eller teckentolkning att erbjudas.

Deltagare som har behov av stöd i svenska kan erbjudas support från t ex anställda modersmålslärare eller tränare. Dessa utgör för övrigt en av målgrupperna.

Tillgänglighet och upphandling av tjänster
I de anbudsförfrågningar som går ut från Linköpings kommun till uppdragstagare, ingår tillgänglighetskriterierna som ett skall krav. Handisams checklista utgör grunden i upphandlingsunderlaget. (Handisam= Myndigheten för handikappolitisk samordning och handikappförbunden)

Tillgänglighet som kompetensutveckling
Som en av utvecklingsinsatserna under genomförandet kommer tillgänglighet att vara tema för ett halvdagsseminarium. För övrigt stöd kring projektledarutbildning med inriktning mot tillgänglighet finns tjänster att tillgå genom Handisam. (Handikapporganisationer i samverkan) eller Processtöd för tillgänglighet från ESF.

Jämställdhetsintegrering

Metod för framtagning av projektinnehållet i genomförandet utifrån jämställdhetsintegrering
Samtliga berörda deltagargrupper/målgrupper har följande gemensamt:
- De utgör yrkesgrupper som inom egen yrkesgrupp har varierande utbildningsbakgrund och arbetsuppgifter sinsemellan som individer på respektive arbetsplats.
- De utgör yrkesgrupper där den formella kompetensen för uppdraget varierar.
- De utgör grupper som vid neddragningar först riskerar övertalighet.
- Flera av dem har börjat som vikarier och efter 3 år har fått en tillsvidareanställning.
- De utgör grupper som gör stora och uppskattade insatser på den egna arbetsplatsen, men som upplever sig som marginaliserade och ibland med svårigheter att känna tillhörigheten i diskussionerna kring verksamhetsutveckling. Övriga yrkesgrupper, som man samarbetar med, har formella kompetensområden och behörighet.

Därför har problem- och analysmetoden byggts på fokusgrupper med intervjuer i mindre grupper för att
- synliggöra grupperna,
- ta tillvara individers egna beskrivningar och behov,
- stärka självbilden och yrkesstoltheten genom diskussioner i grupper där man inte känner övriga deltagare (deltagarna har mixats från olika arbetsplatser)
- fånga upp den sk förtrogenhetskunskapen som personerna besitter inom sitt yrke
- inventera den verksamhetskompetens och formella kompetens som de saknar och behöver för att säkerställa sin anställning och roll i arbetsgruppen.
- belysa den ”tysta kunskap” som yrkesgrupperna besitter, men som inte tillräckligt värderas och används.

Metodens koppling till utvecklingsaktiviteterna i genomförandet
Metoden har konsekvent byggt på öppen attityd, delaktighet och dialog med de berörda deltagargrupperna/målgrupperna, dvs jämställdhetsintegrering som grundläggande perspektiv i praktisk handling.
Projektledare/samordnare och delprojektledare har samtliga gedigen kunskap om och utbildning i frågor kring jämställdhet och mångfald varför alla behovsinventeringen i fokusgrupper byggt på målen för jämställdhetsintegrering. De tre projektledarna är dessutom pedagoger med mångårig erfarenhet.
Hela arbetssättet har byggt på perspektivet att målgrupperna bidragit till inventeringen och problembeskrivningen istället för det ibland gängse att utbildningar bestäms ”uppifrån” från chefer.
Till stöd i inventeringen har, där så varit möjligt, används den personliga information kring befintlig utbildning och framtida behov av utveckling, som anställda i Linköpings kommun lägger in om sig själva i dialog med sin chef i den sk Kompetensförsörjningsmodellen Pro Competence.

Utvecklingsaktiviteternas koppling till jämställdhetsintegrering i kommunerna
Samtliga föreslagna utvecklingsaktiviteter syftar till att med jämställdhet som ett övergripande mål i kommunerna
- minska riskerna för övertalighet, vilket leder till minskad jämställdhet i samhället i stort och i familjesituationen
- öka individers kompetens och därmed deras trygghet och självbild i förhållande till dem de ska betjäna i arbetet och arbetskollegor.
- öka status, inflytande och självförtroende hos sk ”tysta grupper”.
- synliggöra förtrogenhetskunskapen hos berörda deltagargrupper och låta den komma fram tydligt i samarbetet inom och mellan deltagargrupperna, men också profileras mot chefer, ledning och andra närliggande yrkesgrupper på arbetsplatserna.
- underlag från förprojekteringen har förankrats och hanterats seriöst av verksamhetsledningen och politiker.

Genomförandets koppling till jämställdhetsintegrering
1.Vid upphandlingen av tjänster för genomförande och utvärdering kommer erfarenheterna av arbete med jämställdhetsperspektiv vara ett skall krav.
2.Under genomförandet av utvecklingsaktiviteterna kommer utbildning i och dialog kring jämställdhet att vara en del.
3.I valet av delprojektledare kommer erfarenheter av arbete med jämställdhetsintegrering och mångfald att vara ett skall krav.
4.I den ständiga uppföljningen av genomförandet kommer indikatorer kring bla jämställdhet vara en mätning som går genom hela processen och analyseras under utvärderingen.
5.I de deltagargrupper som är starkt enkönade kommer ambitionen och resursfördelningen att vara att de fåtal som utgör minoritetsgruppen deltar i genomförandet av en eller flera utvecklingsaktiviteter.
6.I de deltagargrupper, som har kvinnor och män, är ambitionen att i utvecklingsaktiviteterna och resursfördelningen ha en jämn balans mellan könen.
7.Särskilda halvdagsseminarier kommer att arrangeras med hjälp av interna och externa personer med stor erfarenhet av jämställdhetsintegrering. De beräknas till halv - heldagar och vänder sig till deltagargrupperna.
8.Utvärderingen kommer bland annat att ske som en processutvärdering och med utgångspunkt från ständig uppföljning genom projektledare, delprojektledare och ansvariga utvecklingsarrangörer. Mätning och analys av jämställdhetsmål och tillgänglighet kontra uppnådda effekter kommer utgöra en väsentlig del av utvärderingen.
9.Återkoppling av resultat och effekter utifrån jämställdhet och tillgänglighet kommer att ske till deltagande aktörer, verksamhetsledning och politisk ledning.


Deltagande aktörer

  • Anders Ljungstedts gymnasium
  • Armbandet
  • Aspen o Dagvård
  • Blandaren
  • Brokind Sätra skolor
  • Båten
  • Bäckskolan f- 6
  • Ekbacken
  • Ekdungeskolan
  • Fridtunaskolan
  • Fridtunatäppan
  • Fsk Ljungsbro o Skäggetorp
  • Fsk Smultronet o Myran
  • Förskola Fogdegatan
  • Förskola Klockaregården
  • Förskola Riddaren
  • Förskola Wasa
  • Förskola Änggård
  • Förskolan Jollen
  • Hagbyskolan f- 6
  • Igelkotten
  • Internationella skolan Atlas
  • Jollen
  • Jursla
  • Kommunledningskontoret
  • Kvinnebyskolan - förskolor
  • Kärna skola fritids
  • Lambohov Berga Villa Ryd
  • Lambohov hemtjänst
  • Lindens förskola
  • Linghem förskola
  • Lyckohagens förskola
  • Majgården
  • Nalle Puh förskola
  • Omr Specialverksamhet
  • Område Kungsberget Linghem
  • Regnbågsenheten
  • Ringblomman
  • Rosendalsskolan
  • Ryd förskola
  • Ryd hemtjänst
  • Ryd Jägarvallen förskola
  • Silverdansen
  • Skeda Slaka skolor
  • Skäggetorp Barnomsorg
  • Skäggetorpsskolan
  • Slaka skola
  • Slestad förskolor
  • Smultronet
  • Stiglötsgatans förskola
  • Storgårdens förskola
  • Säterdal
  • Sörgården
  • Tannefors - Språksam
  • Tokarpsskolan
  • Torshag
  • Trombonen
  • Utbildningskontoret
  • Vidingsjö By
  • Vidingsjöskolan f- 6
  • Vikingstads skola
  • Vist skola
  • Vånga
  • Åleryd
  • Ånestadskolan f - 6
  • Önskestjärnan

Kommun

  • Linköping
  • Norrköping