Logotyp på utskrifter

GROWING TOGETHER

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareCoompanion Östergötland, ek. förening
Kontaktpersoncamilla carlsson
E-postcamilla.carlsson@coompanion.se
Telefonnummer011-196546
Beviljat ESF-stöd1 896 300 kr
Total projektbudget1 896 300 kr
Projektperiod2014-01-15 till 2014-12-31
RegionÖstra Mellansverige
In English

Sammanfattning

En åldrande befolkning och få unga på väg in i arbetsför ålder, en framtida brist på arbetskraft och en växande grupp som står utan arbete. Hur kan vi säkerställa behovet av kompetent arbetskraft för det offentliga och för företagen? Hur kan vi öka arbetskraftsutbudet och minska utanförskapet? Hur kan kommun, landsting och stat börja använda sig av upphandlingen och att inkludera sociala kriterier?

I Östergötland har det genomförts och genomförs en mängd projekt där man som en del - mer eller mindre - använt modellen arbetsintegrerande sociala företag som ett sätt att skapa arbete. Vi vill fördjupa implementeringsorocessen genom Samverkan - ett aktivt projektägande - och utvecklat lärande. Arbetet sker genom de projekt som pågår eller avslutats. Arbetet skall ses i relation till behovet av arbetskraft och att så många står utanför arbetsmarknaden.

Bakgrund

Det finns flera utmaningar som regionen Östra Mellansverige står inför. I det regionala utvecklingsprogrammet för Östergötland – 2030 beskrivs fler utmaningar som kan sägas vara generella för hela regionen Östra Mellansverige. En stor åldrande befolkning och få unga på väg in i arbetsför ålder, en framtida brist på arbetskraft och en växande grupp som står utan arbete och egenförsörjning.
Hur kan vi säkerställa behovet av kompetent arbetskraft för det offentliga och för företagen? Hur kan vi öka arbetskraftsutbudet och minska utanförskapet?
Hur och när kan kommun, landsting och stat börja använda sig av upphandlingen och att inkludera sociala kriterier? En ny utredning ligger framme och är under behandling på regeringsnivå. Att sprida denna möjlighet och påverka genom de intressenter och de målgrupper vi ringat in blir också en del i detta arbete.

I Östergötland har det genomförts och genomförs en mängd projekt där man som en del - mer eller mindre - använt modellen arbetsintegrerande sociala företag som ett sätt att skapa arbete och få personer i egenförsörjning. Det är bland annat ESF projekten Tänk Om, Orangeriet, Orangeriet 2, Visionscenter och Regionalfondsprojektet PLUS och Östgötamodellen. Norrköpings kommun är projektägare till Tänk Om, Coompanion Östergötland är projektägare till Orangeriet och Orangeriet 2, Coompanion Örebro är projektägare till PLUS, Mjölby kommun till Visionscenter och Regionförbundet Östsam driver Östgötamodellen. Samordningsförbundet Centrala, Utöver dessa driver Coompanion Örebro också PO 1 Kompetensutveckling KUSE +för anställda.

Dessa projekt är olika men har också likheter.de offentliga aktörerna finns på lokal och regional nivå. Det är socialfondsprojekt som har aktiviteter med regionalfondskaraktär och regionalfondsprojekt som har socialfondsaktiviteter. Målgrupperna i projekten är också olika.

Erfarenheter från ovan nämnda projekt visar att det behövs mer otraditionella vägar till utbildning, kortare och med intervaller med praktisk tillämpning och mindre krav på teoretiska inslag. Det traditionella utbildningssystemet är för många ett stort hinder till utbildning och arbete. Ett exempel är de nya svenskarna som har svårt att kvala in om man inte skräddarsyr utbildningar

En möjlighet till att utöka arbetskraftsutbudet kan vara att långtidsarbetslösa ges möjlighet till praktik, kompetensutveckling och utbildning med delar av detta inom de arbetsintegrerande sociala företag. Detta kan också bli ett vinna vinn för kommuner och staten genom att de långtidsarbeteslösa verksamma i de sociala företagen kommer i arbete och minskar sitt behov av ekonomiskt bistånd och arbetslöshetsersättning. Med en lön betalar man också skatt.
Deltagare i de arbetsintegrande sociala företagen har olika utbildningsbehov. I de flesta fall rör det sig här om enklare och kortare utbildningsinsatser för att kunna utföra de arbetsuppgifter som finns på ett säkert och kvalitetsgaranterat sätt. Det är realistiskt att tänka sig att en relativt stor andel av de idag långtidsarbetslösa hittar sin roll i ASF och liknande företag

I de fall arbetsintegrerande sociala företag har karaktären av ingångs- och genomgångsjobb så krävs det oftast kvalificerade utbildningar där vuxenutbildnings-ansvariga och branschorganisationer tillsammans formar utbildningar. Dessa utbildningar för de målgrupper som finns i de arbetsintegrerande sociala företagen måste anpassas efter de funktionshinder som kan finnas och den ovana och osäkerhet som kan finnas inför utbildningar överhuvudtaget.

Det är viktigt med flexibla utbildningssteg som kan fylla ut behoven från den enkla kortkursen till formella yrkesprogram. Förmodligen bör olika utbildningsinsatser erbjudas grupper med skiftande funktionshinder.

Vi vill utifrån nedan nämnda projekt arbeta med implementeringsprocessen. Några av projekten har avslutats vid projektstart - ESF projekten Tänk Om och ESF projektet PLUS och ESF projektet Orangeriet. ESF projektet Orangeriet 2 och Regionalfondsprojektet PLUS och Östgötamodellen pågår under den sökta projektperioden, en del av dem avslutas i juni 2014.

Om vi tolkat definitionen av implementering i ordinarie verksamhet rätt så är implementering som ESF lagt fram främst riktat till verksamhet i offentlig regi.
Hur påverkas implementeringsprocessen när det offentliga äger projektet?
Och när det offentliga inte äger? Hur påverkas det offentliga av de metoder, verktyg och modeller som bedrivs i projekten? Hur ser deras delaktighet ut i implementeringsprocessen? Empowerment?

Vi vill utvidga implementeringsbegreppet till att också se hur den sociala ekonomin deltar i processen. Hur påverkas den sociala ekonomin av de metoder, verktyg och modeller som bedrivs i projekten? Hur ser deras delaktighet ut i implementeringsprocessen och påverkas det offentliga? Hur aktiva har det offentliga varit och är i implementeringsprocessen? Tillgänglighet och Jämställdhetsintegrering har eller arbetar samtliga av dessa socialfondsprojekt med. Vad lyfts fram av detta i implementeringsprocessen? Empowerment?

Till en lyckad implementeringsprocess behövs ett positivt förhållningssätt till förändringsarbete. Hur ser det ut hos ovan nämnda projektägare? Har samarbetet ökat genom implementeringsprocess mellan det offentliga och den sociala ekonomin? Frukter av detta samarbete? För det offentliga och för den sociala ekonomin och för de enskilda deltagarna. Tillgänglighet och Jämställdhetsintegrering har eller arbetar samtliga av dessa socialfondsprojekt med. Vad lyfts fram av detta i implementeringsprocessen?

Implementering kan också handla om hur enskilda anställda tar till sig de metoder, verktyg och modeller som används i projekten. Anställda både hos det offentliga och i den sociala ekonomin. Detta komplexa lyfts fram i Evert Vedungs bok där projekt som drivs av den sociala ekonomin ses positivt ur empowerment perspektivet men det kan också verka hämmande eftersom kordineringen mellan myndigheter och den sociala ekonomin blir svårare.

Vi vill också särskilt ta del av projektens arbete utifrån socialfondsaktiviteter och regionalfondsaktiviteter och hur detta speglas i implementeringsprocessen.

En god implementeringsprocess handlar också om politiska beslut och vilja. Hur påverkar detta implementeringsprocessen ? Vilka nivåer påverkas och förändras? Vad implementeras? Detta projekt vill fokusera på hur arbetet med implementeringen och hur dessa lärdomar kan vara en hjälp för att hitta former för kommande projekt. Vi vill använda de tre faktorerna för implementering, sambanden mellan samverkan, ägarskap och lärande Hur har man arbetat med dessa faktorer? Är alla tre faktorerna nödvändiga för en bra implementeringsprocess eller räcker det med en av dessa?

En modell som presenteras ser ut så här, SE BILAGA


Vi vill genom detta fördjupade arbete kring implementering få fram ett sätt att utveckla samarbete och lärande mellan den sociala ekonomin och de offentliga aktörerna lokalt och regionalt. Det skulle kunna vara början till projekt inför kommande projektperiod kring behovet av kompetent arbetskraft

Arbetet med att studera projektens arbetssätt och process kring implementering skall speglas utåt mot politiker och tjänstemän dels genom det som varit i projekten dels genom problemet kring behovet av ökat arbetskraftsutbud kontra de som står utanför arbetsmarknaden samt behovet av styrning i upphandling med sociala hänsyn samt behovet av otraditionella utbildningar. Detta för att skapa intresse och engagemang i implementeringsprocessen.



Om implementeringsarbetet skall leda till strukturförändring så måste politiker på alla nivåer inkluderas – från det lokala, regionala, nationella och internationella. Därför kommer vi att föra in politiken mera påtagligt i detta projekt än i de projekt som ovan nämnts. Nu är det först och främst implementeringsprocessen vi vill arbeta med och fördjupa.

Målsättning

Övergripande mål är att de erfarenheter från denna implementeringsprocess skall vara till gagn för kommande programperiod så att kommande projekts goda metoder, verktyg och modeller kan leva kvar och utvecklas vidare. Övergripande mål är också att offentliga initativ blr itill kring otraditionella utbildningar samt att sociala kriteri/ sociala hänsyn används vid upphandling av det offentliga. Det skapar arbetsmöjlighet för personer med olika funktionshinder.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

De flesta av de projekt som beskrivs ovan har haft socialfondsaktiviteter. I detta projekt kommer tillgänglighetsarbetet som gjorts också vara en del kring implementeringsanalysen. Detta projekt har också ansatsen att i förarbetet med att ringa in behovet av välfärdstjänster också se på detta ur ett tillgänglighetsperspektiv. Hur skulle kommun, AF, FK, social ekonomi och andra aktörer stödja/kompetensutveckla enskilda med funktionsnedsättning/arbetsintegrerande sociala företag till arbete inom kommande behov av välfärdstjänster? Med en åldrande befolkning kommer behovet att öka av välfärdstjänster på främmande språk. Här finns det idag en stor grupp som står utanför arbetsmarknaden som skulle kunna rustas med otraditionella utbildningsinsatser.
De aktiviteter som skall bedrivas i detta projekt utgår från den mångfaldspolicy som Coompanion Östergötland arbetar med, se bilaga

Transnationellt samarbete

Samtliga projekt som omnämns i denna ansökan har haft transnationella inslag och samverkan med bland annat Paris, Frankrike, Emilia-Romagna, Italien, Edinburgh, Skottland, Nottingham, England och Berlin, Tyskland.

Med den frågeställning som vi har i denna ansökan, anser vi att ett ytterligare utbyte med Nottingham/Northampton samt Edinburgh/Glasgow vore att föredra. Dels för att ytterligare förbättra samverkan mellan universiteten i regionen Östergötland/East Midlands samt ytterligare fördjupa kunskapen om de framgångar samverkan mellan offentlig sektor och social ekonomi haft i Skottland. En kombinerad studieresa till dessa områden borde vara möjlig.

Dag 1-3 Nottingham/Northampton med work shadowing samt fördjupad dialog med Northampton University och SEEM vilka är i täten i Europa gällande den sociala ekonomins roll i arbetsintegration och regional utveckling. Dag 3-5 Edinburgh med fördjupad kunskap om public-social partnership och det arbete som pågår gällande social clauses och community benefit clauses i upphandling vid arrangerande av Common Wealth Games 2014.

Kommun

  • Boxholm
  • Finspång
  • Katrineholm
  • Kinda
  • Linköping
  • Mjölby
  • Motala
  • Norrköping
  • Söderköping
  • Vadstena
  • Valdemarsvik
  • Vingåker
  • Ydre
  • Åtvidaberg
  • Ödeshög