Logotyp på utskrifter

GFF:s Reg. Socialfondsprojekt Genomförande, Östra Mellansverige

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareGrafiska Företagens Service AB
KontaktpersonHans Johansson
E-posthans.johansson@grafiska.se
Telefonnummer08-762 68 08
Beviljat ESF-stöd4 809 581 kr
Total projektbudget4 809 581 kr
Projektperiod2010-08-01 till 2012-01-31
RegionÖstra Mellansverige
In English

Sammanfattning

Vi vill med det här projektet i Östra Mellansverige tillföra resurser som gör att företagen i högre grad kan prioritera kompetensutveckling, ett område som varit eftersatt, mycket på grund av låg lönsamhet. Vi vill också öka delaktigheten på ett sådant sätt att medarbetarnas kompetens bättre tas tillvara och får en utökad anställningsbarhet.

Bakgrund

Den grafiska branschen har genomgått och genomgår en omfattande teknisk, kommersiell och organisatorisk omställning. Det är en omställning som också kommer att fortsätta under de närmaste åren. För att kunna ta tillvara och fullt utnyttja de möjligheter som denna omställning innebär behövs betydande inssatser för en säkerställd framtida kompetensförsörjning. Med stöd i EU-rapporten Competitiveness of the European Graphic Industry finner vi att en viktig strategi är att investera i mänskliga resurser och i ny kompetens och skicklighet. Vad vi nu kan konstatera är att resultaten i förprojekteringen stämmer väl överens med slutsatserna som finns i EU-rapporten. Förprojekteringens resultat är en generell sammanfattning av de deltagande företagens handlingsplaner.
Nuläge. Starka sidor - Tryckerikunder kräver snabba leveranser vilket har gjort att företagen lärt sig att vara flexibla. De är snabba med offerter, tar emot sena ändringar i order, tar emot sent lämnat material och planerar om, när möjligt, för att ändå leverera på utsatt tid. Sammantaget kan vi säga att företagen är oerhört flexibla och kundvänliga.
Företagen har ofta en modern maskinpark med hög kapacitet. Den lokala förandringen är start och man har ganska många ben att stå på.
Nyinvesteringar i digitala flöden har gjorts och kommer att göras för att sammankoppla systemen på prepress med tryckpressarna. Det medför att data kring ett jobb skickas däremellan och behovet av att göra manuella inställningar, vilket tar tid och kan orsaka fel, minskar.
Svaga sidor. Kunder.
Företagen skämmer ofta bort kunderna genom korta leveranstider. Man är dålig på att informera kunden om ny teknik vilket resulterar i att kunden inte får tillgång till nödvändig kunskap för att jobba tillsammans med tryckeriet på ett effektivt sätt. Ett sådant exempel är Web to print där kunden själv lägger sin order på tryckeriets hemsida. Marknadsbearbetningen är mycket eftersatt, det brister i kompetens och man säljer då och då.
Samarbete och ledarskap. Företagen har mycket kvalitetsbristkostnader. Det beror på flera orsaker, t.ex att man lovar för korta leveranstider men också på dålig intern kommunikation. Det brister i samarbetet mellan avdelningarna och mellan individer med olika yrkeskompetens. Det gör att företagen är mycket sårbara för sjukdomar, nu är sjukfrånvaron mycket låg, men när någon tvingas stanna hemma på grund av sjukdom så står ofta den delen av produktionen helt eller delvis stilla. En annan effekt av detta är att jobb-rotationen inte är tillfredsställande och det bidrar till en låg flexibilitet.
Samarbetet mellan ledning och personal är i stort sett bra. De flesta på chefsnivå är gamla grafiker som har fått ledande tjänster genom åren men ingen av dessa har någon bra ledarutbildning i grunden. Det är en brist som visar sig i många olika lägen, t.ex när det gäller organisering av och arbete i styrelser och i ledningsgrupp. Sammantaget kan man säga att det finns mycket mer att göra på ledarskapsområdet.
Kompetens.
Den formella kompetensnivån i företagen är låg, det gäller i alla delar i företagen men är tydligast i produktionen. Merparten av de anställda säger sig vara självlärda. Det gör att kapaciteten på maskiner och system inte kan användas fullt ut. Behovet av kompetensutveckling är mycket stort. Det finns en stor förståelse för hur viktig kompetensutvecklingen är för att utveckla företagen och individerna. Det finns också en tydlig vilja hos personalen att utvecklas i sin roll.

Åldersstrukturen är skev i en del av företagen. Medarbetare som närmar sig pension kommer inom några år att behöva ersättas av yngre medarbetare. Det krävs en överföring av grafisk kompetens från de äldre till de yngre medarbetarna. De unga medarbetarna har i gengäld mycket att bidra med när det gäller webb och datakunskap.
Processflöde. Några företag har kommit igång med flödesoptimering men flera företag har endast börjat tänka i de banorna. Här finns mycket kvar att göra.
Konkurrens. Branschen är överetablerad och konkurrensen från andra media, t.ex digitala, är mycket svår. Det ställer stora krav på företagen att arbeta aktivt med affärsutveckling, kompetensutveckling, omstruktureringar och effektiviseringar.
Ekonomi. Eftersom konkurrensen är stor och teknikinvesteringarna varit och är betydande så dras branschen med låg lönsamhet.
Jämställdhetsintegrering.
Det man kan konstatera är att det i den grafiska branschen är, generellt sett, få kvinnor anställda och att de flesta kvinnorna har administrativa arbeten, jobbar med kvalitet, jobbar i prepress eller inom bokbinderi. Ett antal kvinnor har ledande positioner i sina företag. Ytterst få kvinnor är tryckare. Av de 11 företag som ingår i detta projekt leds tre av kvinnor och ytterligare ett har kvinnor i ledningen. Det är unikt för branschen.

Man upplever inte i dessa företag att det råder bristande jämställdhet. Man har lika lön för lika arbete. Det finns en uppfattning om att yrket som tryckare är tungt och därför inte lämpar sig för kvinnor. När det gäller bemötande är de flesta överens om att kvinnor och män respekteras och behandlas värdigt. På något företag diskuterades huruvida jargongen är diskriminerande eller ej och många upplever den som grabbig.

Det upplevs som ytterst önskvärt att få in fler kvinnor i branschen som helhet. Därför tar företagen mer än gärna emot praktikanter, man deltar i informationsaktiviteter ute i skolorna och på mässor. Man tillämpar positiv särbehandling vid rekrytering, dock kommer kompetens före kön och då tillgången på kvinnor som är utbildade grafiker är låg kommer det att dröja innan antalet kvinnor i företagen ökar. Att hålla fokus på jämställdheten upplever man i företagen som självklart. Man anser generellt att det blir en trevligare atmosfär i grupper där båda könen är representerade. Konsulterna har förberett företagen på att det i genomförandefasen kommer att bli utbildningar i jämställdhet.

Tillgänglighet för personer med funktionshinder.
Även gällande tillgänglighet finns frågor i analysmaterialet. Generellt kan man säga att företagen har god tillgänglighet till sina lokaler för besökare och för personal som inte jobbar just i tryckerierna. Att arbeta vid en tryckpress kräver god fysisk styrka och hög rörlighet och lämpar sig därför inte för personer med fysiska funktionshinder. Däremot är det möjligt att med ett socialt eller psykiskt funktionshinder arbeta i tryckeriverksamhet.

De flesta företagen har lyfthjälpmedel och nästan alla tillhandahåller terminalglasögon för sina medarbetare. Det finns också bullerskydd på samtliga företag, men det är inte alltid som dessa används. Mer motiviationsarbete krävs. Företagen är mycket positiva till att lösa de problem som kan uppkomma kopplat till olika typer av funktionshinder. Konsulterna har förberett företagen för att det kommer att bli utbildningar och/eller åtgärder inom området i en eventuell genomförandefas.
Vi har även diskuterat tillgänglighet ur perspektivet kommunikativ och social tillgänglighet. Här konstateras att i flera företag har personalen tillgång till dator, man når därmed intranät där sådant finns och man har egen mailadress. Viss information lämnas via denna kanal. När det gäller kommunikativ tillgänglighet i övrigt säger man sig lösa den när behov uppstår av hörslinga etc. Den sociala tillgängligheten upplevs som god. Man vill ha blommiga företag och plats för kreativa människor. Alla människors lika värde är den tolkning som använts i diskussionerna. Detta upplevs som en del av företagens värdegrund.

Syfte

Projektidé. Den grafiska branschen har genomgått och genomgår en omfattande teknisk, kommersiell och organisatorisk omställning. Det är en omställning som också kommer att fortsätta under de närmaste åren framöver. För att kunna ta tillvara och fullt ut utnyttja de möjligheter som denna omställning innebär behövs betydande insatser för en säkerställd framtida kompetensförsörjning. Med stöd i rapporten Competitiveness of the European Graphic Industry finner vi att en viktig strategi är att investera i mänskliga resurser och i ny kompetens och skicklighet. De fackliga organisationerna GS, Ledarna, Unionen och Sveriges Ingenjörer är med i planeringen av kompetensutveckling.

Målsättning

Önskat läge 2012.
Företagen har fortsatt sin tekniska utveckling, mött hoten från andra medier och förstärkt sina positioner på marknaden. Produktiviteten har ökat, mer processtänk finns och företagens omsättning och resultatmarginal ökar. Personalstyrkan är antalsmässigt intakt och medarbetarna har förstärkt sin kompetens inom en rad områden.

Samarbetet med kunderna är utvecklat, det har resulterat i att man använder tekniken på ett klokare sätt och man har ökat effektiviteten och minskat kvalitetsbristkostnaderna.

Samarbetet mellan ledningen och medarbetarna är mycket gott. Ledarna är duktiga på att sätta mål, skapa delaktighet, låta medarbetarna växa med ökat ansvar och med större befogenheter. Samarbetet mellan olika yrkeskategorier är mycket bättre. Man är positiv till job rotation och man täcker upp för varandra vid frånvaro. Detta har resulterat i en förbättrad arbetsmiljö och mer varierade arbetsuppgifter. Det innebär också att företaget blir mer flexibelt.

Företagen har kontinuerliga hälsokontroller och uppföljningen av att medarbetare jobbar ergonomiskt riktigt och att hjälpmedel tillhandahålls för att göra detta möjligt. Ledningen har lärt sig se signaler på sjukdomar o.s.v. tidigt. Mer aktiv friskvård och ökad motivation för att träna och röra på sig har införts.

Den delaktiga personalen organiserar sig ofta i starka team som är serviceinriktade och har respekt för varandra.

Vi är fortfarande duktiga på likabehandling och fler kvinnor på olika positioner samt fler medarbetare med utländsk bakgrund har anställts.

Mätbara projektmål:

Företagen skall t.o.m. den 1 januari 2012 till 85% ha genomfört de utbildningar som projektet innehållit.

90% av de anställda skall uppleva att projektet stärkt deras konkurrenskraft och anställningsbarhet.

80% av företagen skall uppleva att projektet stärkt deras konkurrenskraft.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Generellt kan man säga att företagen har god tillgänglighet till sina lokaler för besökare och för personal som inte jobbar just i tryckerierna. Att arbeta vid en tryckpress kräver god fysisk styrka och hög rörlighet och lämpar sig därför inte för personer med fysiska funktionshinder. Däremot är det möjligt att med ett socialt eller psykiskt funktionshinder arbeta i tryckeriverksamhet, något som vissa företag också tillämpar. De flesta företagen har lyfthjälpmedel och nästan alla tillhandahåller terminalglasögon för sina medarbetare. Det finns bullerskydd på samtliga företag, men det är inte alltid som dessa används. Mer motivationsarbete krävs. Företagen är mycket positiva till att lösa de problem som uppkommer kopplat till olika typer av funktionshinder. Konsulterna har förberett företagen på att det kommer att bli utbildningar och/eller åtgärder inom området i en eventuell genomförandefas. Vi kan dock tillägga att vi diskuterat tillgängligheten även ur perspektivet kommunikativ och social tillgänglighet. Här konstateras att i flera företag har personalen tillgång till dator, man när därmed intranät där sådant finns och man har egen mailadress. Viss information lämnas via denna kanal. När det gäller kommunikativ tillgänglighet i övrigt säger man sig lösa den är behov av ex.vis hörslinga uppstår. Den sociala tillgängligheten upplevs som god. Man vill ha blommiga företag och plats för kreativa människor.

Jämställdhetsintegrering

Det upplevs som ytterst önskvärt att få in fler kvinnor i branschen som helhet. Därför kommer företagen mer än gärna ta emot praktikanter och man kommer att delta i informationsaktiviteter ute i skolorna och på mässor. Att tillämpa positiv särbehandling vid rekrytering, dock kommer kompetens före kön och då tillgången på kvinnor som är utbildade grafiker är låg, kommer det att dröja innan antalet kvinnor i företagen ökar. Att hålla fokus på jämställdheten upplever man i företagen som självklart. Man anser generellt att det blir en trevligare atmosfär i grupper där båda könen är representerade. Utbildningarna i jämställdhet kommer att ske gneom att extern konsult besöker företagen och genomför seminarier i ämnet.

Samarbetspartners

  • GS Facket Avd 15
  • Ledarna
  • Nationellt centrum för miljö o

Kommun

  • Finspång
  • Gnesta
  • Karlskoga
  • Linköping
  • Motala
  • Norrköping
  • Nyköping
  • Västerås
  • Ödeshög