Logotyp på utskrifter

Från bruksanda till framåtanda

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareBarn- och utbildningsförvaltningen
KontaktpersonHans Grimsell
E-posthans.grimsell@atvidaberg.se
Telefonnummer0120-83312
Beviljat ESF-stöd3 104 338 kr
Total projektbudget3 104 338 kr
Projektperiod2009-08-01 till 2011-07-31
RegionÖstra Mellansverige
In English

Sammanfattning

Genom entreprenöriellt lärande ges redskap att verklighetsförankra undervisningen, öka studiemotivationen och förhindra framtida utanförskap. Vi utgår från modeller som FramtidsFrön och Ung Företagsamhet använder och vidareutvecklar dessa. Vi kommer i hög grad samarbeta med det lokala näringslivet.

Bakgrund

Åtvidabergs kommun har varit en bruksort och Åtvidabergarna har i sekler varit vana vid att det funnits gott om arbetstillfällen utan krav på särskilda förkunskaper. Många har därför inte upplevt något behov av studier, man har fått jobb på hemorten ändå. Verkligheten har förändrats, men andan lever i stor utsträckning kvar. Framför allt pojkarna har svårt att se skolan som en nyckel till framtiden och känner inte den motivation som behövs för att lyckas i skolan och därmed öka sin konkurrenskraft för vidare studier och arbete på en allt kärvare arbetsmarknad. Åtvidaberg behöver invånare med kunskaper och färdigheter som gör dem attraktiva på dagens arbetsmarknad. Åtvidabergs framtid är också beroende av ett mera differentierat och därmed mindre sårbart näringsliv. För det behövs kreativa entreprenörer som kan och vågar satsa. Bruksandan behöver bytas mot framåtanda.

Genom vår förprojektering har vi kunnat analysera problem och möjligheter och identifierat utvecklingsbehov för att hantera ovanstående situation.

Det finns en stor osäkerhet från både näringsliv och skola kring hur man kan närma sig varandra och samarbeta. En positiv inställning och vilja från båda håll räcker inte. Därför är det nödvändigt att använda sig av enkla modeller för samarbete. Det kan vara antingen genom att lokala modeller tas fram eller att man utgår från redan befintliga, t ex FramtidsFröns och Ung Företagsamhets modeller. Initialt krävs särskilda resurser för att arbeta in modeller i ordinarie verksamhet. Vi avser att skapa en röd tråd genom vårt skolsystem där vi slår fast ett antal modeller/aktiviteter som alla elever ska få vara med om under sin skoltid.

Vi behöver skapa nätverk och förståelse mellan skola och näringsliv lokalt. När man försöker skapa detta är det vanligt att företagare bjuds in till skolan. Vi tror att det är lika viktigt att skolans personal får besöka det lokala näringslivet och på plats skapa sig en bild av den yrkesvardag vi utbildar eleverna till. Vi vill därför utforma en modell för omvänd PRAO för skolans personal, en grundläggande sådan för lärarpersonalen och en mera ambitiös sådan plan för våra studie- och yrkesvägledare.

Under förprojekteringen har vi stött på olika former för mentorsprogram för både elever och personal. Denna modell skulle vi vilja studera närmare för att se om det vore en väg för att skapa förståelse mellan två olika kulturer. Vi bedömer att mentorsprogram med näringslivet även vore värdefullt på chefsnivå.

I samråd med näringslivet i Åtvidaberg behöver en plan tas fram för PRAO och praktik, en plan där yrkeslivsorienteringen moderniseras. Här ser vi möjligheter att utveckla en egen Åtvidabergsmodell.

Vi vill även utveckla två särskilda modeller med anknytning till praktik/mentorskap för specifika grupper av elever. Här ska det finnas ett särskilt genusperspektiv, för att försöka påverka flickors respektive pojkars attityder. Vi vill utveckla en modell för elever som behöver utmaningar och som också kan uppmuntra till vidare studier med inriktning mot naturvetenskap/teknik på universitet och högskola. För elever med bristande studiemotivation vill vi utveckla en annan modell med syfte att lyfta dessa elevers självförtroende genom att skapa situationer där man lyckas, men också skapa en tydligare koppling mellan skolarbetet och framtida yrkesliv.

Vi vill skapa en uppdragsbank där framför allt gymnasiets elever, till sina obligatoriska projektarbeten, kan hämta förslag med direkt koppling och relevans till verkliga behov i näringsliv och organisationer i samhället.

På vår gymnasieskola finns det idag ett Tekniklegocenter. Vi vill utveckla Tekniklegocentret i ett F-19 perspektiv genom att utbilda nyckelpersoner på alla stadier i tekniklego anpassat efter olika åldersgrupper. Vi vill även skapa nätverk och möjliggöra för våra elever att delta i regionala mässor eller tävlingar.

Utifrån de utvecklingsbehov vi identifierat under förprojekteringen har vi kommit fram till följande behov av kompetensutveckling:

Utbildning kring FramtidsFröns olika modeller för företagsamt lärande (för all personal i förskoleklass, skolbarnsomsorg, grundskola, grundsärskola och gymnasiesärskola).

Utbildning i Ung Företagsamhet (för personal från alla program på gymnasiet).

Erfarenhetsutbyte med det lokala näringslivet för att i större utsträckning koppla skolans verksamhet till arbetsmarknadens behov och öka elevernas studiemotivation (för all personal).

Erfarenhetsutbyte med Linköpings universitet för att ta fram en modell för praktik/mentorskap (för representanter för grundskola och gymnasium).

Utbildning i tekniklego (för nyckelpersoner från samtliga enheter).

Utbildning för ledningsgruppen för att kunna stötta de pågående processerna.

Syfte

Syftet med projektet är att, i förlängningen, bidra till att eleverna i våra skolor blir inspirerade och motiverade att skaffa sig kunskaper och färdigheter som gör dem attraktiva på arbetsmarknaden och på så sätt förhindra utanförskap. Vi vill att lärarna i sin yrkesroll bättre ska kunna främja elevernas lust att lära, framåtanda och företagsamhet. Avsikten är att personalen genom kompetensutveckling ska få verktyg för att dels verklighetsförankra undervisningen, dels i ökad grad uppmärksamma och ta till vara varje enskild elevs förutsättningar och förmågor, så att elevernas självkänsla och lust att lära ökar. På längre sikt är även syftet att differentiera och utveckla näringslivet på orten.

Målsättning

Våra mål är följande:

Alla enheter använder sig av föreslagna modeller (den röda tråden) för entreprenöriellt lärande.

Vi har en plan för lärarprao som tillämpas på alla enheter.

Vi har en Åtvidabergsmodell för elevernas PRAO och praktik.

Alla gymnasieelever, oavsett program, har möjlighet att starta och driva UF-företag.

En allt högre andel av respektive årskull av gymnasieeleverna driver UF-företag, med ambitionen att på sikt bli ledande i länet i UF:s kommunranking.

Tekniklego-centret nyttjas i ett perspektiv från förskoleklass till gymnasium.

Ökad andel flickor som söker naturvetenskapliga/tekniska program.

Förbättrade slutbetyg från grundskolan.

Ökad andel elever som är behöriga till nationellt program på gymnasiet.

Förbättrade betygsresultat för pojkarna.

Förbättrade avgångsbetyg från gymnasiet.

Ökad behörighet till universitet/högskola.

Ökad andel som fortsätter studera på universitet/högskola.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Under förprojekteringen har inte framkommit något som tyder på annat än att det ska gå att ordna tillgänglighet för eventuell personal med funktionshinder i den framtida genomförandefasen. När det gäller elever har t ex särskoleelever med god framgång involverats i pilotprojekt i förstudien. Det entrepenöriella angreppssättet passar även elever som av olika skäl har svårt att koncentrera sig teoretiskt, genom att de får ökade möjligheter att använda sina praktiska, kreativa förmågor.

Jämställdhetsintegrering

Vår problem- och behovsanalys visar att vår personal behöver få redskap för och utveckla sin förmåga framför allt inom följande två områden:

- Stimulera elever med goda studieresultat. I Åtvidbergs skolor är det framför allt flickor som bidrar med höga meritvärden. Vi vill uppmuntra dem att läsa vidare och gärna inom områden där flickor idag är underrepresenterade såsom inom naturvetenskap och teknik.

- Stimulera elever med låg studiemotivation. Dessa elever är i hög grad pojkar som inte ser skolan som en möjlighet utan snarare som ett måste. Vi vill tydliggöra kopplingen mellan det skolan lär ut och hur kunskapen kommer till nytta i vardagen och arbetslivet, för att öka motivationen och måluppfyllelsen för dessa elever.

Vi är övertygande om att syftet med detta projekt, att ge personalen redskap att arbeta med entreprenöriellt lärande, kraftfullt kan bidra till att förhindra framtida utanförskap för dessa grupper.

Samarbetspartners

  • FramtidsFrön Östergötland
  • Ung Företagsamhet Östergötland

Deltagande aktörer

  • Barn- och utbildningsförvaltningen

Kommun

  • Åtvidaberg