Logotyp på utskrifter

Förstudie spår 1, Västmanland 2014

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareLänsstyrelsen Västerås
KontaktpersonJohnny Österlund
E-postjohnny.osterlund@lansstyrelsen.se
Telefonnummer010-2249442
Beviljat ESF-stöd3 544 320 kr
Total projektbudget3 544 320 kr
Projektperiod2014-01-02 till 2014-12-31
RegionÖstra Mellansverige
In English

Sammanfattning

Västmanland har flera utmaningar för kompetensförsörjning och sysselsättning. Länet har bl a en högre andel lågutbildade och arbets-lösa bland unga och utrikesfödda än riksgenomsnittet. Detta riskerar att ge länet en situation med relativt hög andel lågutbildade och hög arbetslöshet inom grupper av individer, samtidig som det råder brist på arbetskraft inom kvalificerade yrken. Det är hot mot tillväxt och välfärd. Ökad utbildningsnivå och fler personer i arbetskraften krävs för att kunna möta kommande arbetskraftsbehov. Europeiska socialfonden bidrar med resurser till otraditionella och innovativa insatser för att underlätta återgång till arbete för personer som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden. Det finns ingen tydlig bild av effekten av genomförda ESF-projekt i länet. Förstudien ska ta fram inriktningar för att bättre använda Socialfondens resurser utifrån utmaningar och tillväxtstrategier i länet, samt hur kvaliteten i kommande ESF-projekt kan utvecklas.

Bakgrund

1. Huvudproblem och orsaker till dessa
Länets utmaningar
Det övergripande styrdokumentet för regional utveckling i Västmanland är Regionalt utvecklingsprogram, RUP 2007-2020. Programmet visar på vilka insatser som länet gemensamt ska fokusera på för att stärka länets tillväxt och skapa förutsättningar för en hållbar regional utveckling. Programmet ska fungera som ett paraply för regionala utvecklingsarbeten och överenskommelser som tas fram. När det gäller åtgärder för de målgrupper som omfattas av Socialfondens programområde 2 finns tre strategier angivna: Livskvalitet, Delaktighet, Vuxenutbildning. Idag pågår ett arbete för att utveckla det programmet till en plan för att stärka en långsiktig, hållbar tillväxt i hela länet och där har tagits fram en strategi för Arbetsmarknad och kompetensförsörjning: Växa i Västmanland. De utmaningar som formuleras för länet är:
•Antalet personer med eftergymnasial utbildning växer snabbare i riket än i Västmanland
•Spridningen i kompetens i befolkningen varierar mellan länets kommuner
•Västmanland är fortfarande ett teknikindustrilän, fler är sysselsatta inom teknikindustrin än inom tjänstesektorn
•En tydlig akademisering av yrken har skett, t ex inom teknikindustri och vårdsektorn
•Rekryteringsproblem, arbetsmarknaden har svårt att hitta rätt kompetens, det finns en matchningsproblematik
•Arbetslösheten hos utrikesfödda och hos ungdomar är högre än riksgenomsnittet
•Västmanland har en större andel personer i åldrarna +55 än riksgenomsnittet
•Befolkningsökningen är svag, 80% av de inflyttade har utländsk bakgrund
•Sysselsättningsgraden hos utrikesfödda är betydligt lägre än hos inrikesfödda, särskilt för inflyttande från länder utanför EU
•Det finns skillnader i ohälsotal mellan olika kommuner, kvinnor har högre ohälsotal än män.

Om denna utveckling fortsätter riskerar länet att stå inför en situation med relativt hög andel lågutbildade, kombinerat med en relativt sett hög arbetslöshet inom grupper av individer och ungdomar, samtidigt som det råder brist på arbetskraft inom kvalificerade yrken i länet. Glappet mellan avgående och tillkommande arbetskraft i länet riskerar att bestå och kanske öka. Behov av ytterligare arbetskraft inom vård och omsorg kommer också att öka. Länet har en bit kvar till att uppfylla EUs mål om sysselsättningsgrad på 75% för både kvinnor och män (2010 män 76%, kvinnor 71%) 2020 och regeringens på 80%.
Länet har ett närings- och arbetsliv som kännetecknas av tämligen låg diversifiering och en tydlig könssegregering, vilket medverkar till att rörligheten hos arbetskraften är låg. Teknik och tillverkningsbranscherna sysselsätter drygt 20% av den arbetsföra befolkningen, ca 30% av männen och 10% av kvinnorna. En stor sektor är vård, omsorg och sociala tjänster, vilket tillsammans med sektorn utbildning, sysselsätter ca 46% av länets kvinnor. Sysselsättningen har minskat något under 2000-talet inom teknikindustrin. Inom vård och omsorg har sysselsättningen ökat och prognosen är att behoven av arbetskraft kommer att öka, i takt med att befolkningen blir äldre.

Personer med sjuk- och aktivitetsersättning har minskat under perioden, det troligaste skälet till detta är Försäkringskassans förändrade regelverk. Det finns samband mellan ohälsa och arbetslöshet, men sambanden kan också vara mer komplexa. 35% av länets 20-åringar som fullföljer inte gymnasiet, vilket är ca 10% högre än riksgenomsnittet, en majoritet av dessa är pojkar. Det finns också en stor variation av skolresultat för elever med utländsk bakgrund, beroende på vistelsetid i Sverige, kön och föräldrarnas utbildningsbakgrund. Det svaga utbildningsresultatet indikerar att många ungdomar har sämre förutsättningar än jämnåriga att hävda sig på arbetsmark-naden. För ett antal ungdomar blir en början på en lång period av arbetslöshet, vilket blir svårare att komma ut desto längre den pågår. Till problembilden för dessa ungdomar hör också en ökande ohälsa, inslag av psykatriska problem med kvarhållande i utanförskap
Sysselsättningsgraden för utrikesfödda är betydligt lägre än för inrikesfödda och varierar också mellan olika grupper av invandrare. Särskilt låg är den för utrikesfödda kvinnor som kommer från länder utanför EU. De har i många avseenden sämre förutsättningar för etablering på arbetsmark-naden än utrikesfödda män. De har generellt lägre utbildningsnivå, mindre arbetslivserfarenhet och sämre hälsa.
All detta är hot mot tillväxt och välfärd i länet. Länet har sammanfattningsvis behov av att öka utbildningsnivån hos befolkningen, samt öka antalet personer som finns i arbetskraften och deras anställningsbarhet, för att kunna möte nuvarande och kommande arbetskraftsbehov i länet

2. Socialfondens resurser och arbete i länet
Socialfonden ska bidra med finansiering för framtagande av otraditionella och innovativa insatser för att underlätta återgång till arbete för personer som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden. Framtagna resultat och effekter för målgrupperna ska återföras till och påverka de organisationer och strukturer som har ansvar för dessa målgrupper. Det finns idag ingen tydlig bild av hur resultat från genomförda socialfondsprojekt under innevarande programperiod har spritts och tagits tillvara i länet. En snabb genomgång av ESF-projekt ger en varierad bild. All målgrupper finns representerade, men flera projekt riktar sig till målgruppen unga. Flera kommuner är projektägare, men även ideella organisationer och företag.

Många socialfondsprojekt saknar en tydlig koppling till regionala tillväxtstrategier, men även lokala. Samverkan mellan olika aktörer är inte optimal. En svårighet kan vara olika mandat, uppdrag och handlingsutrymme hos olika aktörer, vilket merför att uppnådda projektresultat inte har efterfrågats i befintliga strukturer och att nya samverkansformer och arbetsmetoder inte har tillvaratagits efter projektets slut. Ett annat problem har varit att socialfondsprojekt ofta bedrivs utanför ordinarie verksamhet och det har visat sig svårt att hitta mottagare av projektresultat och lärande på olika nivåer i de organisationer som har ansvar för målgrupperna. Det saknas ofta länkar i i kedjan mellan vunna erfarenheter och ordinarie strukturer. Det speglar sig i att organisationer ger uttryck för projekttrötthet. Många projekt genomförs med goda resultat för deltagarna i projekten, men orsakerna till problemen kvarstår.

Det finns idag ingen tydlig bild av hur resultat från ESF-projekt har spridits och tagits tillvara i länet. En kort genomgång av projekt under innevarande programperiod ger en varierad bild av att alla målgrupper finns representerade. De flesta projektägare är kommuner, men även ideella organisationer och företag förekommer. Det saknas erfarenhet av att arbeta samlat med dessa frågor i länet. Det är en utmaning att forma ett sådant arbete och att koppla det till länets tillväxtstrategier. Avsikten med förstudien är att skapa förutsättningar för och påbörja ett sådant arbete.

Målsättning

Att Socialfondens resurser på ett bättre sätt än tidigare, bidrar till att lösa länets utmaningar avseende sysselättning under nästa programperiod och att förutsättningarna för att fler personer ska gå från utanförskap till arbete ökar.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

I kartläggningen av genomförda projekt ska lösningar av tillgänglighetsperspektivet synliggöras och hur vunna resultat har hanterats. ESF processtöd för tillgänglighet, uppskattar att ca 80% av deltagarna i genomförda projekt inom programområde 2, har någon form av funktionsnedsättning. Det visar hur angeläget det är med god kunskap om dessa frågor hos kommande projektägare och goda lösningar för individerna. Även här kommer samverkan med spår 2 vara ett stöd i arbetet. I den "kartbild" som ska tas i förstudien, ska också tänkbar lösningar på tillgänglighetsfrågorna formuleras, dvs hur tillgänglighetsperspektivet bör integreras i de styrsystem inom företag och organisationer som kommer att ta emto stöd från ESF i nästa programperiod.

Komplettering 2013-10-22:
Motsvarande arbete som beskrivs avseende jämställdhetsintegrering, bli aktuellt vad gäller tillgänglighet. I arbetet med kartläggning och analys ska ett brett tillgänglighetsperspektiv anläggas. Hur har genomförda ESF-projekt arbetet med dessa frågor, vilka behov avseende tillgänglighet har kunnat konstateras, vilka brister finns, vilka strukturella svårigheter finns? Det finns inte någon länsöver-gripande beskrivning av utmaningar avseende tillgänglighetsfrågor i relation till länets behov av kompetensförsörjning och arbetskraft, en ambition är att ta fram ett sådant underlag för den ”kartbild” som ska tas fram. Här kan också kunskap hämtas från länets intresseorganisationer på området.

Förstudien har i uppdrag att undersöka på vilket sätt arbete med att lösa tillgänglighetsfrågorna ska kunna integreras i de organisationer som tar emot stöd i kommande programperiod. Lärande exempel kring hur tillgänglighetsfrågorna har lösts i tidigare ESF-projekt ska lyftas fram, likaså svårigheter att göra detta. Förutom erfarenheter från de projekt som kartläggs i länet, finns goda erfarenheter från processtöd Tillgänglighet och tema Likabehandling att knyta an till. Här tror vi att kunskapshöjande seminarier och diskussioner är en väg att identifiera vad som behöver göras i kommande projektorganisationer och i ordinarie strukturer. En resurs i det arbetet blir den lönsöverskridande förstudien, spår 2.

Samarbetspartners

  • AMA- Arbetsmarknadsavdelningen
  • Arbetsförmedlingen, Västerås
  • Arbetsmarknadsavdelningen
  • Den nya hemtjänsten
  • Försäkringskassan Västerås
  • Individ och familjeomsorgen
  • Kommunkansli
  • Kommunkontoret
  • Kriminalvården
  • Köpings kommun
  • NVsam
  • Socialförvaltningen
  • Utvecklingstaben
  • VKL

Kommun

  • Arboga
  • Fagersta
  • Hallstahammar
  • Kungsör
  • Köping
  • Norberg
  • Sala
  • Skinnskatteberg
  • Surahammar
  • Västerås