Logotyp på utskrifter

Förprojektering KAK

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasFörprojektering
ProjektägareABF Västerås
KontaktpersonLeif Olsson
E-postleif.olsson@abf.se
Telefonnummer021 - 470 75 47
Beviljat ESF-stöd269 800 kr
Total projektbudget359 800 kr
Projektperiod2008-07-01 till 2008-09-25
RegionÖstra Mellansverige
In English

Sammanfattning

A:
SWOT-analys Jämställdhetsintegrering en samlad bild över styrkor, svagheter, möjligheter och hot i KAK-regionen (Köping, Arboga, Kungsör) Västmanland

Jämställdhet är idag ett politiskt mål som ska förverkligas. Det handlar inte bara om representation fördelat på kön eller att uppvärdera kvinnor i en struktur definierad av män. I målet ingår att förändra strukturer i organisationer med inriktning mot nya normer och mönster, utformade utifrån både kvinnors och mäns erfarenheter och livsvillkor.
Nulägesbeskrivning och SWOT-analys
I nulägesbeskrivning och tillhörande SWOT-analys identifieras KAK-regionens styrkor, svagheter, hot och möjligheter. Regionens styrka är att Mälardalsregionen är en attraktiv och expansiv region för både kvinnor och män. Företagsklimatet är positivt, sysselsättningsgraden i befintliga företag är hög, samt behovet av nyrekrytering kan anses som god. Dessutom tar nyföretagandet fart enligt Almi-Barometerns Entrepenörindex, det är t.o.m. så att Västmanland tillhör de heta entreprenörslänen. Köpings kommun har som mål att fram till 2012 vara bland Sveriges 100 bästa nyföretagarkommuner. Detta leder troligen till att det kommer att finnas ett ökat behov av arbetskraft.
Trots regionens relativt goda förutsättningar finns vissa svagheter i regionen ur jämställdhetssynpunkt.
Det finns grupper som bor i utsatta områden vilket påverkar deltagande i samhällslivet exempelvis för utrikes födda. Dessutom arbetar personer med funktionshinder i ständig motvind när det gäller jämställdhet på arbetsmarknaden.
Den könssegregerade arbetsmarknaden påverkar status och lön samt begränsar individens möjligheter att växa och utvecklas.
Sexualisering av det offentliga rummet kan ses som en kränkning av kvinnors och mäns kroppsintegritet.

Vi har Brist på könsuppdelad regional statistik vilket gör att vi har otillräckligt med underlag för tillfället.

Ett samarbete med företagarna i regionen under förprojekteringen särskilt småföretagarna kan skapa möjligheter för en jämställd rekrytering inom målgrupperna vid ett genomförande av projekt KAK. Eftersom regionen är i ett expansivt skede kan det väsentligt öka sannolikheten att syftet med ett ESF-projekt inom programområde 2 (ökat arbetskraftsutbud) infrias i regionen. Nämligen att underlätta för kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden att komma in och få fotfäste på arbetsmarknaden.

STYRKOR

Många mindre företag, med olika kompetenser/yrkesprofiler som gynnar målgrupperna

Några större företag som har behov av både akademiker och industriarbetare med olika yrkeskunskaper

Stor kunskapsreserv bland utrikes födda

SVAGHETER

Hög ungdomsarbetslöshet

Relativt stor andel med sociala ersättningar

Många med tidsbegränsad anställning

Hårdnande arbetsmarknad för funktionshindrade

Det finns en risk att kvinnor med funktionsnedsättning kan bli dubbelt diskriminerade - dels som kvinnor, dels som funktionshindrade

Hårdnande arbetsmarknad för lågutbildade

Indikationer på fortsatta löneskillnad mellan män och kvinnor under det senaste decenniet.

Skillnader i sysselsättningsgrad mellan olika yrkesgrupper

Okunskap bland företagare om hur jämställdhet bidrar till regional utveckling och tillväxt

MÖJLIGHETER

Arbetskraftsutbudet är större än det som idag tas till vara, särskilt bland första generationens invandrare och personer med funktionshinder.

Expansiv region

Skapa möjligheter för nyföretagande

Minska sjukfrånvaro

Anpassning till lokala och regionala arbetsmarknadens behov, via utbildning, lärlingsplatser,

HOT

Åldrande befolkning: en allt mindre del av befolkningen skall försörja allt fler

Särskilt hög andel sjukskrivna inom kvinnodominerade kommunala arbetsområden

Lågt barnafödande

Befolkningsminskning i regionen

Sent genomsnittligt inträde på arbetsmarknaden

Utbildningssystemen är oflexibla, ej anpassade till regionala/lokala arbetsmarknadsbehov


Under förprojekteringen kommer vi att gå tillväga på följande sätt för att förbereda för genomförandedelen
1. Alla medarbetare i förprojekteringen erbjuds kunskap om svensk jämställdhetspolitik och strategin jämställdhetsintegrering. Utbildning kommer att ske i svensk jämställdhetspolitik, genusteori, strategin jämställdhetsintegrering.

2. Vi undersöker förutsättningarna med att jämställdhetsintegrera.
Vi försöker att få svar på dessa frågor: Jämställd verksamhet – hur ser den ut? Hur skulle den kunna se ut? Har vi en gemensam bild? Nyttan – Vilken är nyttan med en jämställd verksamhet? På vilket sätt utvecklas vår verksamhet? Vilka effekter får det på vår verksamhet? Vilka effekter får det på våra målgrupper? Viljan – Finns viljan att skapa en jämställd verksamhet; hos medarbetare-målgrupp, hos ledningen, hos mig själv? Vad kan stödja? Vad kan hindra

3. Vi planerar och sätter mål med arbetet jämställdhetsintegrering.
Vi tar fram en strategi hur vi ska leda och organisera arbetet med jämställdhetsintegrering genom att svara på dessa frågor: Mål och annan styrning – Har vi satt mål för integreringsarbetet? Hur följs arbetet upp? Har vi avsatt relevanta resurser? Har vi fört in arbetet i myndighetens system för uppföljning? Utbildning – har vi planerat utbildning i genusteori och metoder för jämställdhetsanalyser? Metoder – har vi metoder och arbetssätt för vårt arbete med jämställdhetsintegrering? Stöd och samordning – hur samordnar vi arbetet med jämställdhetsintegrering? Hur sköter vi den strategiska utvecklingen? Hur ger vi stöd till medarbetarna

4. Vi konkretiserar verksamhetens mål som ett underlag för beslut om vad som ska analyseras eller förändras. Frågeställningar: Jämställdhetspolitiska målen – hur kan våra verksamhet bidra till att uppfylla de jämställdhetspolitiska målen? Prioritera och välj – var ska vi börja? Vad är mest strategiskt?

5. Vi kartlägger och analyserar verksamheten och genomför en jämställdhetsanalys genom att svara på dessa frågor: Målgruppen – vilka är målgrupperna för verksamheterna?
Kartlägg – hur ser representationen ut? Hur är resurserna fördelade? Vem är norm för verksamheten? Analysera – hur ser könsmönstren ut? Vilka konsekvenser får de för kvinnor respektive män?

6. Vi tar fram en åtgärdsplan genom att formulera mål, indikatorer och åtgärder, genom att svara på dessa frågor: Mål – vad ska vi förändra? Behöver nya mål formuleras? Kan vi förbättra de mål som redan finns? Indikatorer – Hur ska vi effektivt mäta våra åtgärder? Är indikatorerna användbara för att utvärdera resultatet? Åtgärder – vad ska vi göra? Hur ska vi göra det?

7. . Vi följer upp arbetet för att se om målen nåtts, genom att svara på följande frågor: Följ upp – har vi nått våra mål? Vad blev resultatet av vårt arbete? vilka lärdomar kan vi dra? Hur sprider vi resultatet och lärdomarna? Använda resultatet i genomförande av projekt inom programområde 2, ökat arbetskraftsutbud, Europeiska socialfonden.

Bakgrund

ABF Västerås vill i förprojekteringen av projekt KAK (Kunskap, Arbete, Karriär) tillsammans med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och socialtjänsten i Köping, Arboga, Kungsör-regionen i Västmanland göra en kartläggning av vilka personer som står längst från arbetsmarknaden, relaterat till åldersgrupp, kön, yrke och geografisk orientering i regionen (utsatta områden). Tillsammans med representanter för företagarna i regionen samt enskilda företag vill vi kartlägga vilka behov som små och medelstora företagare har i regionen vid rekrytering av arbetskraft. För att skapa förutsättningar för rekrytering av målgrupperna beskrivna nedan.
Särskilt sådan arbetskraft som definieras stå långt från arbetsmarknaden, ofta personer födda i utlandet, personer med liten eller ingen yrkeserfarenhet, personer med funktionshinder.
Genom detta hoppas vi kunna få fram vilka lärande miljöer samt nya metoder som kan krävas för att åstadkomma bestående förändring och förbättring av invanda arbetssätt och metoder vid rekrytering av arbetskraft. Utifrån detta vill vi undersöka vilka möjligheter till samverkan det finns med regionens utbildningsväsen, våra egna resurser, samverkanspartners för att underlätta för dessa grupper att komma in på arbetsmarknaden och bli självförsörjande.

KAK-området präglas till stor del av tillverkningsindustri. Det finns flera stora företag med många sysselsatta, men också medelstora och små företag.

Arbetsförmedlingen och Länsarbetsnämnden i KAK-området ser i sin årliga undersökning att de signaler som arbetsgivare lämnar i prognosarbetet pekar på en positiv framtidstro vad det gäller efterfrågan på arbetskraft under det kommande året. De som kommer att vara viktiga i sysselsättningsökningen är små och medelstora företag. Det ställer högre krav på arbetssökande, den arbetssökande behöver stöd och coachning med att hitta rätt i rekryteringsprocessen. Under det kommande året syns ett fortsatt stigande behov av maskinoperatörer, svetsare, reparatörer, underhållspersonal och produktionstekniker.
Byggnationerna i området har ökat under det senaste året. Det byggs en- och flerfamiljshus vilket inte skett på många år och det byggs också industrifastigheter. Till det kommer ombyggnationer.

Trots att företagen i KAK-regionen tror på fortsatt tillväxt i en stark svensk ekonomi
samt att sysselsättningen har ökat på bred front samtidigt som svårigheterna att hitta lämplig arbetskraft har ökat, får många idag nöja sig med att enbart vara åskådare på arbetsmarknaden.
De med försvagad anknytning till arbetsmarknaden är i dag ofta personer med funktionshinder, utländsk bakgrund samt ungdomar med ofullständiga gymnasiebetyg eller avbruten studiegång. Många lever på socialbidrag eftersom de inte varit i arbete tillräckligt länge för att erhålla ersättning från a-kassan.
I KAK-regionens utsatta stadsdelar/orter finns en stor del av första generationens invandrare, det är från dessa områden vi vill rekrytera en stor del (60%) av våra deltagare. Dessa personer hamnar ofta i ett permanent utanförskap utan möjligheter att på egen hand ta sig in på arbetsmarknaden och bli självförsörjande. Detta medför oönskade effekter för jämställdhet och välfärd.
För många är det inte arbetsinnehållet som är avgörande utan snarare det som jobbet medför i andra avseenden, till exempel umgänge med arbetskamrater, gemenskap, humor, småprat och liknande. Vi arbetar för att vi vill vara självförsörjande samt få bekräftelse av andra och att vara delaktiga i en social gemenskap.
De flesta kan arbeta men bromsas speciellt om de är invandrare då de ofta har brister i det svenska språket eller saknar yrkeskompetens som är gångbar på den svenska arbetsmarknaden.
Kulturskillnader kan vara ett hinder för både företagaren och den som söker arbetet då okunskapen om de olika kulturerna kan göra att missförstånd kan uppstå.

Vi tror att ett samarbete med företagarna i regionen under förprojekteringen särskilt småföretagarna kan skapa möjligheter för en jämställd rekrytering inom målgrupperna (se SWOT) vid ett genomförande av projekt KAK. Eftersom regionen är i ett expansivt skede kan det väsentligt öka sannolikheten att syftet med ett ESF-projekt inom programområde 2 (ökat arbetskraftsutbud) infrias i regionen. Nämligen att underlätta för kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden att komma in och få fotfäste på arbetsmarknaden.

Vi har en ide om att ge företagare i KAK-regionen, särskilt småföretagare, hjälp och stöd i arbetet med att handleda och introducera ny person/er på företaget. Eftersom de flesta småföretagare vi har varit i kontakt med över tid i Västeråsregionen, ofta säger att de är i behov av att nyrekrytera och skulle gärna ta in en lärling eller internutbilda personer med grundläggande kunskaper som behöver lite påbyggnad. Men i samma andetag säger flertalet arbetsgivare att tid saknas till den handledning som behövs. Därför kompenserar de flesta med övertidsuttag. Vi vill i förprojekteringen undersöka om det skulle vara möjligt att använda personer som har gått i pension, ordinarie eller förtida, som handledare. Vi tror att företagen i regionen som behöver nyrekrytera skulle välkomna en avlastning vid handledning. Detsamma gäller vid ägar-ledningsskifte. Denna undersökning vill vi göra tillsammans med pensionärsorganisationer, fackföreningar, arbetsgivarparter, arbetsförmedling samt företagare i regionen.

Vi har även en idé att tillsammans med Arbetsförmedlingen rekrytera tre arbetslösa personer som i förprojekteringen genomgår utbildning i -vad är ett ESF-projekt? Målgruppen för rekryteringen är densamma som för programmområde 2, ökat arbetskraftsutbud. En tanke är att en blir utbildad till administratör en till coach och en till JobbAgent, Slår utbildningen väl ut kan dessa personer bli anställda i ett genomförande av projekt KAK.

Vi är övertygade om att denna förprojektering kommer att påverka och förbättra förutsättningarna för deltagare i ett genomförande av projekt KAK att komma ut på arbetsmarknaden och bli självförsörjande.

Syfte

Det övergripande syftet är att underlätta för kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden att komma in och få fotfäste på arbetsmarknaden samt öka deras möjligheter att arbeta utifrån sina egna förutsättningar.

Målsättning

1.
Bidra till att kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden utvecklas och kommer i arbete eller närmare arbetsmarknaden samt att kvinnor och mäns möjligheter att arbeta utifrån sina egna förutsättningar vidgas.

2.
Bidra till att underlätta ungas etablering i arbetslivet samt förebygga att unga hamnar i utanförskap.

3.
Bidra till att underlätta för personer med utländsk bakgrund att etablera sig i arbetslivet.

4.
Bidra till att underlätta en återgång till arbete för personer som är eller har varit långtidssjukskrivna.

Generella mål – kvalitativa

Att ge deltagare en stärkt självkänsla och självtillit som gör att de aktivt söker arbete, vill vidareutbilda sig eller starta eget.

Att deltagarna efter projektets anser att de har god kunskap om den svenska arbetsmarknaden och dess parter.

Att deltagarna har fått en mycket god kunskap om den svenska kulturen både arbetsmässigt och socialt.

Att deltagarna efter projekttiden ger uttryck för att de vill och vågar prova nya arbetsformer och arbetsuppgifter.

Att deltagande företag anser att de fått ökad kunskaper om arbetskraft med invandrarbakgrund och även personer med funktionshinder.

Generella mål – kvantitativa

Att minst 80% av deltagarna efter utbildningen, skall ha en tillsvidareanställning, provanställning, påbörjat en yrkesutbildning eller egen verksamhet som företagare.

Att deltagarna skapar ett eget kontaktnät med företagare och andra arbetsmarknadsparter.

Att deltagarna under inskrivningstiden ha erhållit nya erfarenheter och kunskaper och utifrån dessa ha gjort en konkret och realistisk handlingsplan, som skapar förutsättningar för deltagarna att erhålla arbete eller starta eget företag, eller via kompletterade utbildning. Deltagarna skall även ha fått ökade kunskaper om sig själva och omvärlden samt kunna och vilja ta ansvar för sitt framtida arbetsliv.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Tillsammans med HSO:s representanter i Västmanland Inge Sandin ska vi påbörja en genomgång/utbildning av personal i förprojekteringen. För att på bästa sätt kunna förbereda, planera för en anpassning av lokalerna inför en ansökan om genomförande. Dessutom har HSO erfarenhet av att arbeta med Agenda 22 som metod både i projekt och organisation för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning full delaktighet och jämlikhet.
Personal som vill arbeta i förprojekteringsstadiet kommer att medverka i en samverkanskonferens med Läns-HSO och ABF. Temat är organisationsöverskridande studier, för att kunna utbilda personer som är ”företrädare” för handikapprörelsens olika organ, både centralt, regionalt och lokalt.
För att skapa bättre förutsättningar för funktionshindrade att kommunicera med projektet, avser vi att skapa en hemsida som är anpassad för personer med funktionsnedsättning.

Vi kommer att hålla oss informerade om den utredning som regeringen tillsatt, för at se hur den kommer att påverka arbetet med personer med funktionshinder.
Se nedan pressmeddelande från Näringsdepartementet.

>>>>>

Pressmeddelande
1 februari 2008
Näringsdepartementet

Särskild utredare för att analysera begreppet "arbetsförmåga" tillsätts
Regeringen har beslutat tillsätta utredningen "Översyn av begreppen sjukdom och arbetsförmåga, samt en enhetlig bedömning av arbetsförmåga". Generaldirektör Anna Hedborg ha utsetts till särskild utredare.
Utredningen är en integrerad del av det ohälsopaket som regeringen presenterade i budgetpropositionen för 2008 och består av två delar:
Dels en inventering av de olika metoder för beskrivning och bedömning av funktionstillstånd och arbetsförmåga som finns i dag. Utredaren ska föreslå metoder för att bedöma arbetsförmåga på ett systematiskt sätt. Denna del av utredningen ska redovisas senast den 31 maj 2008.
Utredaren ska också beskriva och analysera begreppet sjukdom ur sjukförsäkringens perspektiv. Denna del av utredningen ska redovisas senast den 30 april 2009.
- Utan en bra definition av vad arbetsförmåga egentligen är finns risk för att skillnader i rättstillämpningen uppstår och att enskilda människor hamnar i kläm. Därför är det här en mycket viktig utredning, säger socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson med anledning av beslutet.

Kontakt:
Mychèle Östman
Pressekreterare hos Cristina Husmark Pehrsson
08-405 10 00
070-771 16 34
mychele.ostman@social.ministry.se

Transnationellt samarbete

-

Kommun

  • Arboga
  • Kungsör
  • Köping