Logotyp på utskrifter

Entreprenörskap i skolan

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareNäringslivsförvaltningen
KontaktpersonCissi Lööv
E-postcissi.loov@enkoping.se
Telefonnummer0171-62 51 53
Beviljat ESF-stöd4 334 584 kr
Total projektbudget4 334 584 kr
Projektperiod2011-01-17 till 2013-01-16
RegionÖstra Mellansverige
In English

Sammanfattning

Enköpings kommun satsar på att få entreprenörskap att genomsyra all undervisning på gymnasieskolan och två grundskolor, genom projektet Entreprenörskap i skolan. Tidigare projekt på området har visat sig otillräckliga vad gäller bestående förändringar. Målet är att skolpersonalen känner sig trygga med att arbeta med entreprenöriellt förhållningssätt, användande av verktyg/metoder samt samverkan med näringslivet. Personalen blir då rustade att möta den strukturomvandling som sker i skolan och omvärldens krav på ökat entreprenörskap och företagande. Effekterna blir bättre arbetsmiljö i skolan, tryggare elever som gör bättre framtidsval och förbättrat företagsklimat. För att nå målen genomgår skolpersonalen en processutbildning där lärdomarna bearbetas mellan utbildningstillfällena. Processledare utbildas och utbildningsmaterial tas fram, för det långsiktiga arbetet. Plattform och träffar för ökad samverkan med näringslivet skapar bestående nätverk.

Bakgrund

I delar av landet har man arbetat med entreprenörskap i skolan under varierande lång tid och på olika sätt. Ett problem är att de länsövergripande projekten skrapar på ytan och saknar långsiktighet eftersom ingen vill ta på sig ansvaret att jobba långsiktigt med frågan (ex Halland). Ett fåtal kommuner i landet har närmat sig målet att få entreprenörskap att genomsyra hela utbildningssystemet (ex Söderhamn). I vår region pågår aktiviteter och utbildningar för spridda grupper inom skolorna vilket gör att vi inte får den genomgripande förändringen som är önskvärt.

I Enköping arbetar eldsjälar enligt egna metoder och/eller med kända verktyg/koncept. I dessa fall lägger skolans struktur, avsaknad av gemensamt förhållningssätt, strategier och handlingsplan, dålig förståelse hos kollegor, föräldrar och ibland även skolledare krokben för utveckling och spridning av det påbörjade arbetet.
I tidigare projekt tillsammans med Håbo kommun testades två olika angreppssätt för test av metoder/verktyg. Håbo lanserade färdiga koncept till sina skolor medan Enköping lät lärarna utveckla egna idéer för. Inget av dessa gav önskvärd effekt eller bestående resultat. Därför väljer Enköpings kommun (politiker, tjänstemän och näringsliv) nu att på ett kreativt sätt kombinera andras erfarenheter med egna idéer genom att ta helhetsgrepp på en gymnasieskola och två grundskolor samt samverka med en skola i Håbo kommun för att mäta skillnader och effekter mot övriga skolor och att göra insatser som ger bestående förändringar hos såväl personalen i skolan vad gäller förhållningssätt och arbetsmetoder som skolans struktur och organisation. Detta för att matcha omvärldens snabba utvecklingstakt och krav på individer med entreprenöriella förmågor. Cissi Lööv på kommunens näringslivsservice har fått uppdraget att leda och utveckla arbetet innan, under och efter projektet.

Från i våras när möjligheten att skapa ett projekt kring entreprenörskapsfrågan dök upp har Cissi Lööv haft återkommande dialogmöten med såväl ledning och övrig personal på de skolor som visat intresse likväl som med näringslivet: Detta för att öka förståelsen för och skapa delaktighet och engagemang för insatserna i det utvecklingsarbete man står inför. Exempelvis har vi haft ett antal möten med rektorer på gymnasiet och grundskolorna där intresse och förutsättningar för ett projekt kartlades. Därefter möten med arbetslagsledare och fackliga representanter tillsammans med processtöd från European minds där processen med att påvisa möjligheter, utmaningar och behov påbörjades. Under oktober planeras en dag för förankring/projektplanering med all personal på gymnasiet. Samtal har förts med rektor och ledningsgrupp på Västerängsskolan i Bålsta.

Genom omvärldsbevakning och förprojekteringsarbetet har följande mervärden och effekter kartlagts.
• Ett begränsat projekt fokuserar insatserna och sätter tryck på både deltagande intressenter och personer att hitta nya vägar för utveckling kring en fråga som av många upplevs som otydligt och ytterligare en pålaga.
• Förutom att personalen står rustade inför den strukturomvandling som sker inom skolan så stärker det entreprenöriella förhållningssättet individens konkurrenskraft på arbetsmarknaden i händelse av friställning, omställning eller förflyttning
• Aktiviteterna i projektet uppmärksammas av media och föräldrar vilket sätter tryck på genomförandet och gör att kraven på resultat ökar
• Ett entreprenöriellt förhållningssätt där både lärare och elever känner sig motiverade och bekräftade leder till en bättre arbetsmiljö
• Trygga elever som vet vad de vill, vilket minskar antal elever med otillräckliga betyg och felvalen till gymnasiet
• Aktiviteterna i projektet ger förutsättningar för nya och bestående strukturer, plattformar, lärande miljöer och nätverk för samverkan att utvecklas och få fäste
• Regionala konferenser och inspirations- erfarenhetsträffar för aktörer både inom och utanför projektet gör att resultaten sprids både regionalt och nationellt
• Entreprenöriellt lärande stärker Enköping som studieort i ett läge där många väljer närliggande större städer för fortsatta studier

Genom fortsatt dialog med målgruppen och intressenter, säkerställer vi relevansen, detaljer, innehåll och prioriteringar i ingångsvärdena nedan, samt fångar upp nya viktiga behov. Skolpersonal har hittills uttryckt behov av:
• verktyg för och träning i hur man väger in och bedömer entreprenöriellt arbete och förmågor
• lärande miljöer och processer där man stärks i sin nya roll som vägledare i elevens kunskapsprocess
• verktyg, goda exempel och träning i HUR man gör för att jobba entreprenöriellt
• träning i hur man ger eleverna en bra bild av arbetslivet och vilka krav som ställs på arbetssökande, hela skolans ansvar
• utbildning i hur entreprenörskap och eget företagande kan vävas in i alla skolämnen
• nätverk och plattformar som behövs för samverkan med näringslivet
• nätverk och plattformar som behövs för samverkan mellan kollegor, arbetslag och andra skolor

Vi är medvetna om att vi ansöker om en kort mobiliseringsfas. Detta beror på att vi har gjort en del förarbete. Exempelvis har skolledarna genomgått utbildningen ”Att leda entreprenöriella processer”, delar av personalen samt representanter från näringslivet har varit på en inspirations- och erfarenhetsträff som kommunen anordnat med stöd av Skolverket våren 2010. För att inte tappa fart och engagemang fortsätter vi samarbetet och dialogen under hösten.
MOBILISERINGSFASEN:
• Sätta samman styrgrupp och referensgrupp och ha täta möten i uppstarten
• Kartlägga behov och insatser med hjälp av SWOT analys, kring jämställdhet och tillgänglighet, tillsammans med skolledarna, intern personal med specifik kompetens, referensgrupp och ESF:s processtöd
• Kartlägga och analysera relevansen i ingångsvärdena ovan och med hjälp av Open space metoden vaska fram nya behov tillsammans med styrgrupp och referensgrupp
• Planera genomförandeaktiviteterna i detalj utifrån framkomna behov tillsammans med styrgrupp
• Kartlägga nuläget hos personalen med hjälp av enkäter

Projektledningen sprider information om projektet muntligt och med tryckt material, på respektive grupps arena och på kick-off, och digitalt via hemsida och e-post till: politiker, förvaltningschefer, skolpersonal, näringsliv, elever och föräldrar. Nyckelpersoner identifieras och involveras genom referensgruppen samt i enskilda samtal med projektledningen.

GENOMFÖRANDEFAS: Aktiviteter och utbildningar som svarar mot de behov som framkommit under mobiliseringsfasen genomförs. Målgruppen ska efter projektet behärska den entreprenöriell pedagogikens tre delar:
• Förhållningssättet (störst utmaning, omfattar personlighetsutveckling, praktisk träning och bearbetningöver tid)
• verktyg/metoder
• samverkan med näringslivet

Tidigare erfarenheter visar att processutbildningar där deltagaren får praktisera och bearbeta nyvunna erfarenheter i sin egen verklighet ger bäst resultat.
Aktiviteter under genomförandefasen:
• processutbildningar för målgruppen
• fördjupade utbildningar för nyckelpersoner
• inspirations- och nätverksträffar (även för styrgrupp, näringsliv, media, elever och föräldrar)
Projektet avser också att jobba långsiktigt genom att:
• Stöd när skolorna tar fram en handlingsplan för entreprenörskapsarbetets fortsättning (rådgivning och goda exempel)
• Öka samverkan mellan näringslivet och skolorna, bl a genom nätverksträffar för erfarenhetsutbyte
• Genom politisk påverkan, påvisande av resultat och aktivt nätverkande skapa bestående strukturer på högsta kommunnivå
• Sprida resultaten genom konferenser tillsammans med regionförbundet i halvtid och vid projektavslut, samt skapa en webbplats för information och erfarenhetsutbyte
• Med distansöverbryggande teknik ta fram inspirations och utbildningsmaterial
• Utbilda processhandledare som jobbar vidare med resultaten
• Sprida skriftlig såväl som digitalt informationsmaterial

Syfte

Skapa förutsättningar för personalen på berörda skolor i projektet att arbeta med entreprenörskap som förhållningssätt. Samt ta fram verktyg, plattform och resurser för långsiktigt arbete med entreprenöriellt lärande på kommunens samtliga skolor. Genom bred förankring, spridning och strategisk påverkan skapar vi delaktighet och engagemang och bäddar för långsiktighet.

Målsättning

Under mobiliseringsfasen är målet att förankra hos berörda målgrupper, säkerställa formen och kvalitén på insatserna, identifiera hur och vilka som arbetar med spridning under och efter projektslut.
Genomförandefasen:
Kvalitativa:
Personerna som tagit del av insatserna känner sig bättre rustade för att ta itu med de krav som omvärldens snabba utvecklingstakt ställer på skolan som ”leverantör” av arbetskraft och nya företagare med entreprenöriella kompetenser genom att:
• Stärkta i sin yrkesroll som guider i elevens kunskapsprocess.
• Förståelse för entreprenörskapets innebörd och betydelse för individens såväl som samhällets utveckling.
• Har verktyg och metoder att jobba med entreprenörskap i sin egen verklighet.
• En organisation som bejakar och skapar förutsättningar för entreprenöriellt lärande.
Långsiktigheten säkras genom både kvantitativa och kvalitativa mål:
• Handlingsplaner för fortsatt arbete med entreprenöriellt lärande på medverkande skolor.
• Skapa bestående nätverk – mellan skolorna och mellan skolorna och näringslivet
• Distansöverbryggande teknik används för att ta fram inspirations- och utbildningsmaterial.
• Webbplats för informationsspridning och kommunikation under efter projektet
• Förvaltningsövergripande organisation på kommunstyrelsenivå som fortsätter arbetet efter projektet.
Kvantitativa: Cirka 250 personer från medverkande skolor har tagit del av de insatser vi kommit fram till under mobiliseringsfasen. Måluppfyllelsen mäts genom enkätundersökningar i starten, halvtid och efter avslutat projekt. Frågor ställs både kring attityder, kunskap, användande av verktyg/metoder,jämställdhetsintegrering, tillgänglighet, medverkan i nätverk och kontakter med näringslivet.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Kompetensutvecklingsinsatserna är öppna för all skolpersonal på de deltagande skolorna.

Projektet kommer framför allt att verka i kommunens egna lokaler. Särskild hänsyn kommer att tas vid val av utbildningsplatser så att de är tillgängliga för samtliga deltagare. Anpassade lokaler kommer att användas gällande tekniska hjälpmedel.

Eftersom projektet vänder sig till anställd skolpersonal förutsätts det, att personer med funktionshinder har tillgång till de egna individuella hjälpmedel som krävs, för att personen ifråga ska kunna genomföra sitt arbete. Tillgänglighet för personer med funktionshinder kommer att beaktas i projektets alla faser. Informationsträffar, projektgruppsmöten, utbildningslokaler, spridningsseminarier kommer att vara tillgängliga för personer med funktionshinder både vad det gäller lokaler och möjlighet att vid behov använda olika tekniska hjälpmedel för att tillgodogöra sig information

Tillgänglighetscoachen för vår region är redan vidtalad och ett samarbete kommer att ske under projektets gång. Under genomförandeprojektet planeras en grundläggande utbildning om tillgänglighet för personer med olika funktionsnedsättningar. Nyckelpersoner i projektet kommer att få en mer djupgående utbildning i form av workshop i Handisams regi. Projektdeltagarna får en grundläggande orienteringsutbildning, dessutom kommer styrgruppen att arbeta med dessa frågor tillsammans med regionscoachen vid ett par tillfällen. Tillgänglighetsperspektivet kommer att finnas med som en naturlig del i utbildningsinsatserna och därmed också ingå som prioriterad punkt i upphandlingarna. . Grundläggande förståelse för vad det innebär att leva med olika funktionsnedsättningar är nödvändig. Detta för att kunna följa och tolka de tillgänglighetskrav som finns i samhället, och för att öka förståelsen för vad begreppet användbarhet och delaktighet kan innebära. Vilka tillgänglighetskrav finns idag och vad innebär det?

Fysisk tillgänglighet
Detta innebär att arbetsplatsen är så utformad att det är möjligt för alla att ta sig fram i och arbeta i våra lokaler, och då våra byggnader används i skolverksamhet är lokalerna redan fullständigt handikappanpassade. Exempelvis finns handikappsanpassade toaletter, hiss till alla plan och trösklar saknas in till undervisningslokalerna.

Tillgänglig verksamhet
Enköpings kommun och dess förvaltningar arbetar mycket målmedvetet med värdegrundsfrågor, vilket bl.a. omfattar ständiga utvecklingar av och diskussioner kring likabehandlingsplaner, mobbingplaner och jämställdhetsplaner, allt i syfte att göra våra verksamheter välkomnande för alla människor, oavsett ålder, kön, religion, etnicitet eller funktionshinder. I kommunen finns utbildad genuspersonal. Viktigt för arbetet med värdegrundfrågor är också att fokusera på att skapa en öppen miljö med rak kommunikation och att arbeta för att språkbruk och beteenden leder till goda relationer mellan alla människor som på något sätt är involverade i projektet. Personlighetsutvecklingsinsatserna främjar god kommunikation och goda relationer.

Kommunikativ tillgänglighet
Lokalerna som kommer att användas vid utbildningarna är anpassade för syn- och hörselskadade.


Informativ tillgänglighet
Vi strävar ständigt efter att göra all vår information så tillgänglig som möjligt, oberoende av media. Målet är att all informationen skall vara utformad på ett sådant sätt att alla kan tillgodogöra sig den. Utbildningsinsatserna kommer att finnas tillgängliga projektets hemsida, finnas auditivt och dokumenteras skriftligt. Bild- och textmaterial kommer att anpassas så att dessa blir lättlästa.

Jämställdhetsintegrering

GENOMFÖRANDEFASEN
Förutom att vi kommer att föra en ständig dialog med processtödet i jämställdhet för vår region, för att kunna förbättra arbetet med jämställdhetsintegrering, kommer det att vara ett krav att de som anställs inom projektet så snart som möjligt deltar i de utbildningar och workshops som anordnas av processtödet för jämställdhetsintegrering. Vi kommer också att kräva av utbildare och projektmedarbetare att de skall arbeta utifrån ett jämställdhetsperspektiv, genom att motverka dåliga tendenser och uppmuntra alla positiva ansatser hos projektdeltagarna att bryta mönster, attityder, värderingar och tankesätt som är könssegregerade. Vi vill få deltagarna i projektet att förstå jämställdhet inte bara är en kvinnofråga, utan något som berör båda könen, och att också män har allt att vinna på ett jämställdhetsintegrerat samhälle och en ickesegregerad arbetsmarknad. Vi kommer att arbeta med integreringen som en process, som är förändringsbar utifrån projektets behov under genomförandefasen Vi kommer också att använda oss av personal på utbildningsförvaltningen som har genusutbildning.
Med en ökad synlighet och kompetens om vikten av jämtställdhetsintegrering kan istället möjlighet till förändring, utveckling och tillväxt skapas. Vårt mål att är utveckla och pröva nya metoder och arbetssätt för att öka jämställdheten inom kommunens utbildningsverksamhet. Både kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar tas tillvara och får berika och påverka utvecklingen inom alla områden i samhället. Olika förhållanden och villkor för kvinnor och män ska synliggöras.
Vårt kvalitativa jämställdhetsarbete kommer att handlar om hur medvetna eller omedvetna stereotypa normer för män respektive kvinnor leder till ojämställdhet. Jämställdhet innebär att alla ges samma möjligheter och rättigheter, oavsett kön. Ökad kännedom och kunskap om könsintegrering och dess betydelse ökar företagens motivation att arbeta med jämställdhetsaspekterna. Ökad kännedom och kunskap om könsintegrering och dess betydelse ökar deltagarnas motivation att arbeta med jämställdhetsaspekterna
Vår ambition är att lika många kvinnor som män ska delta i utbildningen eller att andelen kvinnor/män i arbete ska vara proportionerlig med andelen kvinnor/män på deltagande skolor. Under projektets gång kommer vi anordna en basutbildning i jämställdhetsintegrering för styrgruppen. Styrgruppen kommer att, i så stor omfattning det går, väljas ur ett jämställdhetsperspektiv.

Vi kommer under genomförandefasen att arbeta utifrån 4R-metoden för att få:
• en bild av fördelningen av kvinnor och män inom organisationens olika delar och
på alla nivåer
• en bild av hur resurserna fördelas mellan kvinnor och män
• en bild av de könsmönster som råder i organisationen och vilka effekter de får
Utifrån resultatet görs en åtgärdsplan

Deltagande aktörer

  • Näringslivsförvaltningen
  • Utbildningsförvaltningen

Kommun

  • Enköping